Post entry

Vad talar för en börsnedgång?

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Finns det något som talar för en kommande börsnedgång, eller är börshimlen så molnfri som den senaste börsuppgången indikerar?

Börsen nådde ny rekordnivå ("all time high") idag fre 27 dec 2013.

• Den tidigare rekordhögsta nivån var 1321,56 som nåddes 13 juli 2007 (avser börsindexet OMXS30 för de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen).

• Och idag fre 27 dec 2013 bräcktes det med nya högstanivån 1335,59 som uppnåddes ca kl 11 på förmiddagen.

Dvs:

• Alternativ 1: Ska man satsa på strategin "the trend is your friend" och satsa stort på att inta positioner för att tjäna pengar på fortsatt börsuppgång?

• Alternativ 2: Eller är det läge att gå emot strömmen genom att ta hem alla vinster och istället inta positioner för att tjäna pengar på en kommande börsnedgång?

Ev skäl för en kommande börsnedgång:

1) Kina

2) USA-räntan

3) Börsbolagens resultat

4) Inga träd växer till himlen

5) Årsskifteseffekten, januarieffekten

1) Kina

Ur tidigare blogginlägget "Aktiestrategi" från 20 dec 2013:

_//Tillägg 23 dec 2013

Ev blir Kina det som utlöser en börsnedgång även på Stockholmsbörsen.

Deutsche Banks aktiestrateg John-Paul Smith förutspådde börskraschen i Ryssland 1998 och befarar nu en liknande börskrasch i Kina enl artikel på Bloomberg.com 23 dec 2013:

Deutsche Bank's Smith Thinks China May Crash Like Russia in '98

Russia Crisis Haunts Deutsche Bank’s Smith Seeing China Bust

China’s push to open up its economy is winning praise from Goldman Sachs Group Inc. to Morgan Stanley and Jefferies Group LLC, which predicted last month a “massive” multiyear bull run for stocks.

John-Paul Smith doesn’t share the enthusiasm.

When the Deutsche Bank AG equity strategist looks at the country, he says he detects some of the same signs of a financial meltdown that led him to predict Russia’s 1998 stock market crash months in advance.

http://www.bloomberg.com/news/2013-12-22/russia-98-crisis-haunts-deutsche-bank-s-smith-seeing-china-bust.html

Bla pekar Smith där på att Kinas tillväxt drivs av företagens ökade skuldsättning och att det kan leda till en börskrasch i landet redan 2014.

//_

http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi

Å andra sidan ur nyhetsbyrån Direkts börskommentar fre 27 dec 2013:

Därtill meddelade Kina att landets BNP beräknas ha växt med 7,6 procent under 2013, något över målet om 7,5 procent.

www.avanza.se/placera/telegram/2013/12/27/borsen-boliden-i-topp-pa-stark-bors-omxs30-11.html

Det verkar i sin tur vara baserat på följande nyhet från Direkt tidigare samma dag: www.avanza.se/placera/telegram/2013/12/27/kina-bnp-tillvaxt-76-under-2013-state-council.html

Dvs ett land med en ekonomisk tillväxt på 7-8% i årstakt kan väl inte vara skäl för en börsnedgång?

Å tredje sidan:

Frågan är dock om den höga takten kan hålla i sig eller om det är en bubbla som blåsts upp och nu är på väg att spricka?

Bla:

• Tidigare har det varit tal om att Kina fejkar sin ekonomiska statistik (dvs att statistiken ger en ljusare bild av landets ekonomi än hur det är i verkligheten: http://www.cnbc.com/id/100967912

• Belägg för landets ekonomiska bluff är de många spökstäder som byggts upp i landet för lånade pengar utan att någon bor där.

Ev tänker Kina att Kina har lånat ut en stor del av USA:s statsskuld och USA fejkar med sin ekonomi för att hålla skenet uppe, så då har väl Kina lika stor rätt att bluffa.

Det blir en fråga om vem som lurar vem, och att temat i världen är "att äta eller ätas" (dvs om man inte lurar andra så blir man själv lurad och sittande med svarte petter).

Ev är det en lite väl cynisk världsbild men det finns tecken på att det är så saker och ting fungerar här i världen.

//Tillägg 29 dec 2013

Wealthdaily.com skriver följande i ett nyhetsbrev:

Is the China Bubble about to Burst?

_It seemed like their growth was unstoppable...

With a billion-person strong workforce and a vast quantity of resources at their bidding, China seems like an economic powerhouse...

One that could overtake even the U.S. economy.

It was an unseemly miracle — from a poor dictatorship to one of the fastest-growing capitalist systems in the world.

But all is not well in the Middle Kingdom...

Corruption. A massive housing bubble. A barrage of bad loans.

Things are not looking good for China's economic future.

Are we witnessing the end of a Chinese era, or is this just a bump in the road to world dominance?_

http://www.wealthdaily.com/aqx_p/40058?gclid=CN6qwtbA1rsCFcud3godNz4Anw

//

//Tillägg 30 dec 2013

Artiklar från Dagens Industri idag bla:

Skenande skulder i Kina

De lokala regeringarnas totala skulder i Kina uppgick till 17.900 miljarder yuan i slutet av juni, enligt statistik från den kinesiska motsvarigheten till riksrevisionen.

Det rapporterar Bloomberg News.

http://www.di.se/artiklar/2013/12/30/skenande-skulder-i-kina/?qr=i-dag

Det verkar vara baserat på denna artikel från nyhetsbyrån Bloomberg idag:

China’s Local Debt Swells to 17.9 Trillion Yuan in Audit

China’s local-government debt swelled to 17.9 trillion yuan ($2.95 trillion), underscoring risks to the financial system as President Xi Jinping rolls out economic reforms.

Debt including contingent liabilities rose about 13 percent in the six months through June, based on figures in a report by the National Audit Office, posted on its website yesterday.

That followed a 48 percent increase over the previous two years.

http://www.bloomberg.com/news/2013-12-30/china-s-local-debt-swells-to-17-9-trillion-yuan-in-audit.html

Dvs kraftiga ökningar av skuldnivån.

17.9 trillion yuan ($2.95 trillion) motsvarar ju 17 900 miljarder yuan (2 950 miljarder dollar) vilket är ca 18 900 miljarder kr med nuvarande dollarkurs 6,4158 kr.

Toppolitiker i Kina misstänks för korruption

Ännu en person i Kina med anknytning till den tidigare toppolitikern Zhou Yongkang utreds för korruption.

Myndigheterna uppger att Li Chongxi granskas för brott mot partiregler och lagar, en vanlig omskrivning för korruption.

http://www.di.se/artiklar/2013/12/30/toppolitiker-i-kina-misstanks-for-korruption/?qr=i-dag

Dessutom stora problem med luftföroreningar ("smog") i Kina:

http://borssnack.di.se/?f=1&t=2185914#msg14799856

http://www.policymic.com/articles/75995/wild-pictures-of-china-s-worst-smog-day-in-history

//

//Tillägg 2 jan 2014

Ur artikel från nyhetsbyrån TT (på tidningen Dagens Industris hemsida idag):

Kinas finansmuskler kan vara dopade

_Bilden har vuxit fram av en muskulös bjässe vars ekonomiska och finansiella kraft nästan saknar motsvarighet på jorden. Men också Kina brottas med en tickande skuldbörda - och den tynger hela världen.

"Det är ett stort problem. Det ger ytterligare ett lager av social spänning som läggs på allt annat i Kina: korruption, stora inkomstklyftor och missnöje", säger Frédéric Cho, Kinaexpert på Handelsbanken Capital Markets, till TT._

http://www.di.se/artiklar/2014/1/2/kinas-finansmuskler-kan-vara-dopade/

//

För börsoptimisterna är ju Kina en viktig (och ev avgörande) drivkraft för att världskonjunkturen ska hålla sig på en god nivå, vilket i sin tur är en förutsättning för att börsbolagens vinster ska hålla sig uppe.

Börsen består ju av ett antal aktier och en akties motiverade värde styrs ju förenklat av två faktorer:

...vilken resultatutveckling för börsbolagen aktieinvesterarna räknar med framöver

...vilket avkastningskrav aktieinvesterarna har, dvs vilken förväntad kommande årlig totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) aktieinvesterarna kräver för att köpa en aktie

Förenklat innebär ju det att en börsuppgång är motiverad om:

...börsbolagens förväntade resultatutveckling plötsligt ser bättre ut än tidigare förväntat

och/eller:

...aktieinvesterarnas avkastningskrav plötsligt har sänkts

Och en börsnedgång är motiverad om:

...börsbolagens förväntade resultatutveckling plötsligt ser sämre ut än tidigare förväntat

och/eller:

...aktieinvesterarnas avkastningskrav plötsligt har höjts

Avkastningskravet för en aktie kan ju i sin tur förenklat delas upp i:

...den riskfria räntan (dvs förenklat årsräntan på statsobligtioner)

...det påslag ("riskpremien") på den riskfria räntan som aktieinvesterarna kräver för att investera i börsen som helhet (börsindex)

...justering av riskpremien för varje enskild aktie utifrån aktiens "beta-värde" (börskursens känslighet för förändringar i börsindex)

Justeringen med respektive akties betavärde innebär ju förenklat att:

...aktier i konjunkturkänsliga bolag kräver ett högre avkastningskrav än snittaktien

...för konjunktur-okänsliga bolag kan aktieinvesterare acceptera ett lägre avkastningskrav än snittaktien

Det innebär i sin tur förenklat att:

...aktier i konjunkturkänsliga bolag bör ha ett lägre p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) för att aktieinvesterare ska vilja köpa dem

//Edit: Det gäller väl då om man använder ett resultat per aktie på en "normalårs-nivå", dvs ej under år då det är kraftig högkonjunktur eller lågkonjunktur.

//

...men för aktier i konjunktur-okänsliga bolag kan aktieinvesterare acceptera att köpa dem med ett lägre p/e-tal än snittaktien

2) USA-räntan

USA:s ekonomi och börser styr ju i mångt och mycket utvecklingen av övriga länders börser och aktier (tex Stockholmsbörsen och aktier i svenska bolag).

Och för USA-investerare (och därmed indirekt även för svenska aktieinvesterare) är därmed utvecklingen av räntenivån för amerikanska statsobligationer en viktig komponent i vad som styr börsens utveckling.

Därmed kan man oroa sig över följande artikel i Dagens Industri 27 dec 2013: http://www.di.se/artiklar/2013/12/27/da-ar-det-dags-att-fly-borsen/?qr=senaste-veckan

Utvecklingen av årsräntan på amerikanska statsobligationer med en löptid på 10 år enl artikeln:

Räntenivån för 2 månader sedan: 2,50%

Räntenivån tors 26 dec 2013: 3,00%

Uppgången beror väl bla på att den amerikanska centralbanken Federal Reserve ("Fed") börjat minska ner på sina stimulansåtgärder som infördes i samband med finanskrisen 2008/2009.

En stimulansåtgärd har varit att Fed har stödköpt amerikanska statsobligationer för 85 miljarder dollar i månaden (vilket väl i praktiken inneburit att banken helt enkelt ökat penningmängden med lika mycket).

Som ett första steg i att minska ner på stimulansåtgärderna har det nu sänkts till 75 miljarder dollar i månaden.

Enl DI-artikeln är det nu avgörande för börsen hur räntan på de amerikanska statsobligationerna kommer att utvecklas framöver:

Blir det en ganska begränsad fortsatt uppgång till 3,25%?

Eller kan det redan under q1/2013 bli en uppgång till 4,00%?

Finansmarknaderna är ju kända för överdrifter ("overshooting"), dvs att trender överdrivs.

Den senaste tidens börsuppgång kan vara ett exempel på det, men den ränteuppgång som inletts i USA kan ev också vara på väg mot en överdriven utveckling nu - vilket i så fall är negativt för börsen enl resonemanget ovan.

Man kan förenklat se det enl följande:

• Bolaget A väntas generera ett resultat per aktie på 10 kr under det kommande året (vilket kan antas vara ett normalår, dvs varken direkt högkonjunkur eller lågkonjunktur).

• Långsiktigt väntas resultatet växa med 3% per år i evighet.

• Aktieinvesterarnas avkastningskrav för börsen som helhet (dvs för snittaktien) ligger på 8% per år (statsobligations-ränta 3% per år plus riskpremie 5%).

• Bolaget A:s aktie har ett betavärde på 1, dvs aktien rör sig som börsindex (dvs förenklat är bolaget normalkänsligt för konjunkturen, dvs varken konjunkturkänsligt eller konjunktur-okänsligt).

Vad är aktiens motiverade värde?

Förenklat kan det beräknas enl följande:

• resultat per aktie

delat med

• avkastningskravet minus resultattillväxten

Dvs:

• 10 kr

delat med

• 0,08 minus 0,03

=

• 10 kr

delat med

• 0,05

=

200 kr

Omvänt innebär det att aktiens motiverade p/e-tal är 20 (200 kr delat med resultat per aktie 10 kr per år).

Hur påverkas aktiens motiverade värde om statsobligations-räntan förändras?

...Antag att statsobligations-räntan faller från 3% till 2%.

Då blir aktiens motiverade värde (enl samma beräkning som ovan) istället 250 kr (dvs ett motiverat p/e-tal på 25 istället för tidigare 20).

Dvs om statsobligations-räntan faller med 1 procentenhet så motiverar det en kursförändring på +25% (allt annat lika).

...Antag att statsobligations-räntan stiger från 3% till 4%.

Då blir aktiens motiverade värde istället ca 167 kr.

Dvs om statsobligations-räntan stiger med 1 procentenhet så motiverar det en kursförändring på ca -17% (allt annat lika).

I Sverige kom tex 17 dec 2013 besked om att Riksbanken sänker sin styrränta (reporäntan) från 1% till 0,75%: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/

Det är ju positivt för aktieinvesterare eftersom reporäntan i hög grad styr övriga räntor.

Riksbanken har dock som huvudscenario att reporäntan kommer att höjas kraftigt framöver till ca 2,60% per slutet av 2017 (enl länken ovan).

Men det är med ett stort osäkerhetsintervall där reporäntan kan komma att uppgå till alltifrån -0,95% till 6% i slutet av 2017 vilket väl beror på hur konjunkturen och inflationen utvecklar sig etc.

3) Börsbolagens resultat

Utöver statsobligations-räntans utveckling så är ju börsbolagens kommande resultatutveckling en annan avgörande parameter som avgör börsens utveckling.

Och vad ska man tro om börsbolagens resultatutveckling framöver?

Tex pratar aktieanalytikern Peter Malmqvist i Sveriges Radio om att aktieinvesterarna räknar med kraftiga resultatförbättringar i börsbolagen framöver, och att om det inte infrias så kan börsen på nuvarande nivå anses vara en liten bubbla.

Kan ej hitta länk till radioprogrammet där han sa det, men hörde honom säga det på radio fre 27 dec 2013.

Ev var det en teaser från Ekonomiekot Lördag som ska sändas lör 28 dec 2013 kl 11.40 där Malmqvist deltar: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/301894?programid=3626

//Tillägg 29 dec 2013

Programmet har nu sänts: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/301894?programid=3626

//

Så är det realistiskt att som aktieinvesterarna räkna med kraftiga resultatökningar för börsbolagen framöver?

Tex ur tidigare blogginlägg från 22 nov 2013 ("Varning för börsintroduktioner"):

_(...) aktiemäklarfirman Carnegies framgångsrika fondförvaltare Simon Blecher i Dagens Industris "Börsrådet" 8 nov 2013:

"Nu är det tredje året i rad som jag sitter och lyssnar på aktiestrateger som säger att börsbolagens resultat ska upp 15% under det nästkommande året, men vare sig 2011, 2012 eller 2013 har börsbolagens vinster stigit med några 15%."

Och enl honom ser det nu ut som att börsbolagens resultat för 2013 totalt sett nu till och med kommer att vara något ner jämfört med 2012._

http://www.di.se/artiklar/2013/11/8/cykliskt-populart-i-borsradet/

Hur är egentligen läget i börsbolagens verksamheter?

Tex kul-lager-tillverkaren SKF rapporterade 20 dec 2013 om svag utveckling i sin verksamhet, bla:

_Försäljningsutvecklingen under fjärde kvartalet

Försäljningen under fjärde kvartalet är i stort i linje med de marknadsutsikter som gavs i nio månaders rapporten, men mixen i försäljningen har varit ofördelaktig._

Detta kombinerat med en något lägre tillverkning än planerat förväntas ha en något negativ påverkan på fjärde kvartalets resultat jämfört med tidigare kvartal.

http://www.skf.com/se/news-and-media/news-search/2013-12-20-paverkan-pa-skfs-kommande-resultat-for-fjarde-kvartalet-2013.html

De utsikter som SKF gav i niomånadersrapporten (15 okt 2013) var bla följande:

"Försäljningen och tillverkningen förväntas ligga kvar på samma nivå under fjärde kvartalet."

"Marknadsutsikter för fjärde kvartalet 2013

Efterfrågan jämfört med fjärde kvartalet 2012

Efterfrågan på SKFs produkter och tjänster förväntas bli något högre för koncernen, i Asien och Europa samt relativt oförändrad i Nordamerika och Latinamerika.

Den förväntas bli något högre för Strategic Industries och Regional Sales and Service samt högre för Automotive.

Efterfrågan jämfört med tredje kvartalet 2013

Efterfrågan på SKFs produkter och tjänster förväntas bli relativt oförändrad för koncernen, i Europa, Nordamerika och Latinamerika samt för alla affärsområden.

Den förväntas bli något högre i Asien.

Tillverkning

Tillverkningen kommer att vara högre år över år och relativt oförändrad jämfört med tredje kvartalet."

http://www.skf.com/irassets/afw/files/press/skf/201310157615-1.pdf

Dvs något jättedrag verkar det inte vara fråga om.

Aktieinvesterarna räknar i snitt med följande utveckling för SKF:s resultat per aktie de kommande åren:

2012 (faktiskt utfall): 10,40 kr
2013: 7,63 kr (-27%)
2014: 12,10 kr (+59%)
2015: 14,50 kr (+20%)

http://www.4-traders.com/AB-SKF-6493347/financials/

Dvs 2013 väntas vara ett mellanår, men för både 2014 och 2015 finns förhoppningar om kraftiga resultatökningar.

Som jämförelse ligger SKF-aktiens börskurs i 168,10 kr motsvarande ett p/e-tal kring 14 utifrån förväntat resultat per aktie för 2014 och ett p/e-tal på 11-12 utifrån förväntat resultat per aktie för 2015.

SKF kan ju anses vara ett konjunktur-känsligt bolag vilket gör att aktien bör värderas med ett lägre p/e-tal än snitt-aktien.

Enl artikel från aktiemäklarfirman Avanzas analysavdelning Placera.nu 18 nov 2013 handlades aktierna i OMXS30-index i snitt till ett p/e-tal på 15: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/11/18/lyftet-later-vanta-pa-sig.html

Det var beräknat utifrån förväntade resultat för kommande 12 mån from dess.

Då (dvs 18 nov 2013) låg OMXS30-indexet i 1293-1305.

Och nu är nivån 1330-1340 (slutnivån 1334,42 fre 27 dec 2013).

Dvs:

...indexet är upp 2-3% sedan dess

...räntenivån i tex USA har stigit

...börsbolag som SKF flaggar för svag utveckling i sin verksamhet

Även hårdmetall-företaget Sandvik har rapporterat om svag utveckling i sin verksamhet.

17 dec 2013 meddelade bolaget om "mycket låg efterfrågan" på vissa av Sandviks gruvmaskiner, vilket gör att bolaget vidtar olika åtgärder: www.avanza.se/placera/telegram/2013/12/17/sandvik-mycket-lag-efterfragan-prospekteringsutrustning.html

I Sandviks q2/2013-resultatrapport (som kom 19 juli 2013) rapporterade bolaget om en "avvaktande marknad" (dvs avvaktande kund-efterfrågan).

I q3/2013-rapportern (som kom 24 okt 2013) hade det justerats till en "stabiliserad efterfrågan" vilket i och för sig kan tolkas positivt (att det ej var en försämring).

Sandviks vd Olof Faxander i rapporten om q3/2013:

"Den underliggande marknads-aktiviteten låg i stort sett på samma nivå som förra kvartalet."

http://www.sandvik.com/Global/Local%20files/Sweden/Investerare/Delårsrapporter/Delårsrapport%202013%203.pdf

Aktieinvesterarna räknar i snitt med följande utveckling för Sandviks resultat per aktie de kommande åren:

2012 (faktiskt utfall): 6,51 kr
2013: 5,16 kr (-21%)
2014: 6,31 kr (+22%)
2015: 8,54 kr (+35%)

http://www.4-traders.com/SANDVIK-AB-6491091/financials/

Med börskursen i 90,30 kr innebär det ett p/e-tal på 14 med resultatprognosen för 2014 och 10-11 med prognosen för 2015.

Men återigen; om de kraftiga resultatökningarna ej materialiseras 2014 och 2015 finns risk för nedgång i börskursen.

Både SKF och Sandvik har för övrigt icke oväsentliga skuldsättningar.

Bolagens nettoskulder (räntebärande skulder minus kassa), som andel av börsvärdet:

SKF: 22%

Sandvik: 23%

Det innebär förhöjd risknivå i båda dessa aktier.

Konjunkturkänsliga bolag som dessa borde ju istället ha en nettokassa som buffert mot sämre tider, istället för en ganska stor nettoskuld som istället förvärrar läget ytterligare när de dåliga tiderna kommer.

Volvo som tillverkar lastbilar mm har i och för sig rapporterat om en förändring på +16% för lastbilsleveranserna från nov 2012 till nov 2013: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/12/18/volvo-levererar-battre-an-vantat.html

Det var efter en förändring på +13% i okt 2013: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/11/20/uppsving-for-volvos-lastbilsleveranser.html

Frågan är dock om det är tillfälliga effekter pga ändrade avgasregler etc.

I Nordamerika visade totalmarknaden för tunga lastbilar en förändring på +6% av orderingången från nov 2012 till nov 2013: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/12/04/halsotecken-for-volvo-i-nordamerika.html

Analytikernas snittprognoser för Volvos resultat per aktie:

2012 (faktiskt utfall): 5,44 kr
2013: 2,95 kr (-46%)
2014: 5,45 kr (+85%)
2015: 8,82 kr (+62%)

http://www.4-traders.com/AB-VOLVO-6492152/financials/

Dvs här är förväntningarna ännu högre än i SKF och Sandvik, vad gäller resultatutvecklingen 2014 och 2015.

Med Volvo-aktien i 83,55 kr blir p/e-talet 15 med prognosen för 2014 och 9-10 med prognosen för 2015.

Med prognosen för 2013 blir p/e-talet dock så högt som 28, så om resultatet ej tar fart lär aktieinvesterarna bli besvikna.

Även Volvo har en ganska hög skuldsättning vilket höjer risknivån i aktien.

Per slutet av sep 2013 uppgick nettoskulden till 17% av börsvärdet.

Inkluderar man pensionsskuld etc uppgick nettoskulden till 24% av börsvärdet.

Men konjunkturkänsliga industriföretag som SKF, Sandvik och Volvo svarar väl för bara en del av börsindex?

I övrigt finns ju klädföretaget H&M som går som tåget, liksom bankerna som tjänar pengar som gräs?

Ja, men hur länge ska bankeuforin vara?

Aktieinvesterare verkar redan ha glömt att bankerna kraschade i början av 1990-talet och 2008/2009.

Tex banken SEB:s vd Annika Falkengren sa i intervju med Dagens Nyheter att 2013 var "ett hyggligt bank-år": http://www.dn.se/ekonomi/seb-vd-halften-av-vinsten-till-agarna-ar-inte-orimligt/

Och så här svarar hon på frågan om det är en "bolånebubbla" i Sverige (dvs att bostadspriserna på bostadsrätter och villor är uppblåsta pga de stora bolån som hushållen finansierat sina bostadsköp med):

"Det är den stora frågan.

Jag upplever inte i dag att vi har det men jag känner respekt för att hushållens skulder har ökat de senaste åren.

Å andra sidan ser vi också att hushållens sparande har ökat."

Ur Svenska Dagbladet 28 dec 2013:

_Danmark oroar sig över svensk bobubbla

Bostadspriser i Norge och Sverige är nu uppe på sådana svindlande höjder att danska ekonomer är oroade._

Om det handlar om bobubblor som spricker befaras de ekonomiska konsekvenserna bli kännbara i hela Norden.

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/dansk-oro-over-svensk-bobubbla_8855770.svd

Dvs oroväckande mot bakgrund att SEB per slutet av sep 2013 hade totala tillgångar (bla bolånefordringar) på 2 569 miljarder kr.

Av tillgångarna svarade "utlåning till allmänheten" för 1 282 miljarder kr (dvs bla bolån), motsvarande 50% av tillgångarna.

De totala tillgångarna på 2 569 miljarder kr var finansierade med:

...ett eget kapital på 116 miljarder kr (4-5% av tillgångarna)

...skulder på 2 453 miljarder kr (95-96% av tillgångarna)

Det krävs alltså inte mycket i minskat värde för tillgångarna för att det egna kapitalet ska utraderas och SEB vara konkursmässigt.

Det gäller allt annat lika och kan tyckas vara en felaktig beskrivning som ej tar hänsyn till SEB:s säkringspositioner etc, men visar ändå på risknivån i SEB.

Enl SEB:s "faktabok" om q3/2013 kan bankens tillgångar på 2 569 miljarder kr delas in ungefär enl följande:

utlåning 46-47% (ca 1 200 miljarder kr)
"kassa" 38-39% (knappt 1 000 miljarder kr)
livförsäkringsrörelse mm ca 15% (knappt 400 miljarder kr)
- - -
Summa tillgångar 100% (knappt 2 600 miljarder kr)

http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations/Factbook/2013_Q3_factbook.pdf?epslanguage=sv

Och utlåningen kan i sin tur delas in enl följande:

utlåning till företag ca 60%

utlåning till privatpersoner ca 40%

- - -

Summa utlåning 100%

Dvs utlåningen till privatpersoner verkar därmed bara svara för 40% av 46-47% av SEB:s totala tillgångar.

Det blir 18-19% av SEB:s totala tillgångar (dvs 478 miljarder kr av de totala tillgångarna på 2 569 miljarder kr).

Men företagsutlåningen är ju också den riskabel om det blir lågkonjunktur och de bolag som lånat pengarna ej kan betala tillbaka.

I och för sig har väl SEB säkerhet för tex bolånen till privatpersoner.

Det är väl de bostäder som bolånen avser, men vad är de bostäderna värda om bolånebubblan spricker och värdet på bostäder i Sverige faller kraftigt?

Enl SEB:s årsredovisning för 2012 har SEB:s totala bolånefordringar ökat kraftigt de senaste åren och uppgick till följande nivåer per slutet av respektive år:

2008: 210 miljarder kr
2009: 245 miljarder kr
2010: 260 miljarder kr
2011: 315 miljarder kr
2012: 350 miljarder kr

http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Arsredovisningar/Arsredovisning_2012.pdf

Enl SEB:s faktabok om q3/2013 var SEB:s svenska bolån fördelade geografiskt enl följande per slutet av sep 2013:

Stockholm 43%
Göteborg 16%
Malmö 8%
övriga landet 33%
- - -
Summa 100%

Dvs bostadspriskrasch i Stockholm (där priserna i dagsläget är mest uppskruvade) skulle slå hårt mot SEB.

SEB:s svenska bolån fördelade sig enl följande på typ av bostad per slutet av sep 2013 enl faktaboken.

enfamiljshus 59%
hyresfastigheter 26%
bostadsrätter 15%
- - -
Summa 100%

Dvs utlåning för köp av villor är SEB:s klart största kategori av bolån vad gäller bostadstyp.

SEB konkurrerar aggressivt på bolånemarknaden och erbjuder lägsta bolåneräntan enl artikel i Svenska Dagbladet 23 dec 2013:

_SEB fortfarande herre på räntetäppan

Efter Riksbankens sänkning av styrräntan för ett par veckor sedan utbröt inte helt oväntat ett sänkningsrally bland storbankerna._

Enligt SvD:s Räntekarta behåller SEB sin plats på tronen med lägst boränta på ett tremånaderslån.

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/seb-fortsatt-ohotad-pa-rantetronen_8847926.svd

Dvs det kan ju vara en riskabel strategi att konkurrera aggressivt för att bli stor på en marknad som ev kommer att kollapsa framöver?

Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande utveckling för SEB:s resultat per aktie framöver:

2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr
2013: 6,44 kr (+22%)
2014: 6,90 kr (+7%)
2015: 7,40 kr (+7%)

http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/

Dvs efter en god ökning under 2013 väntas en fortsatt god långsiktig ökningstakt både 2014 och 2015.

Med SEB-aktien i 84,60 kr blir aktiens p/e-tal 12 med snittprognosen för 2014 och 11-12 med snittprognosen för 2015.

Med prognosen för 2013 blir p/e-talet 13.

Det kan låta som en ganska låg värdering av aktien, men vad är risken för att resultatet plötsligt suddas ut och istället blir stora förluster om tiderna försämras?

//Edit: Utifrån ovanstående skulle SEB teoretiskt sett kunna använda kassan på ca 1 000 miljarder kr för att återbetala skulder på lika mycket.

Då skulle SEB alltså sitta kvar med tillgångar på ca 1 600 miljarder kr (varav lånefordringar på ca 1 200 miljarder kr och livförsäkringsrörelse etc på ca 400 miljarder kr).

Och då skulle det egna kapitalet på knappt 120 miljarder kr uppgå till åtminstone drygt 7% av tillgångarna (dvs mer än nuvarande 4-5%).

Men 7% ger ändå intryck av att vara ett försvinnande litet eget kapital (särskilt om omvärldsläget skakar till och det tex blir kreditförluster på bolån).

Det egna kapitalet utgör 9-10% av utlåningen.

I det perspektivet kan man tex förstå finansminister Anders Borgs oro över att SEB i detta läge vill dela ut hälften av sina nuvarande stora vinster till aktieägarna, istället för att SEB konsoliderar sin egen finansiella ställning och behåller en större del av vinsterna för att stärka upp det egna kapitalet.

Krisar det till sig är det ju staten som får gå in och rädda SEB.

Både vid krascherna i början av 1990-talet och 2008/2009 har ju staten varit tvungen att vidta åtgärder för att rädda SEB (även om banken framför allt fick kapitaltillskott från aktieägarna).

Och kan man vara säker på att den "kassa" SEB bokfört till nästan 1 000 miljarder kr verkligen är värt det (särskilt om det blir kristider)?

Tex är en uppfattning att SEB endast klarade sig ur den generella finanskrisen 2008/2009 tack vare "kreativ bokföring" med myndigheternas (Riksbankens, Finansinspektionens och finansdepartementets) goda minne, genom att värdeminskningar på SEB:s kassa i form av obligationsportföljen ej bokfördes som förluster i resultatet.

//Edit: Och SEB gjorde heller inga nedskrivningar av obligationsportföljens bokförda tillgångsvärde i balansräkningen, utan med myndigheternas tillstånd fick obligationsportföljen (som tidigare bokförts till rådande marknadsvärde) plötsligt bokföras till SEB:s inköpskostnad för obligationsportföljen.

Annars skulle väl SEB gått omkull helt och hållet?

//

Tex ur tidigare blogginlägg ("Skandaler, del 2" från 15 dec 2013):

_//Edit: Även misstankar om bokföringsfiffel i SEB kring finanskrisen 2008/2009 enl bla tidigare blogginlägg från 22 juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/fyrkamp-storbanks-aktierna

SEB förnekar dock alla påstådda oegentligheter, bla om bankens derivatportfölj enl Realtid.se-artikel från nov 2010: http://www.realtid.se/ArticlePages/201011/02/20101102144756_Realtid555/20101102144756_Realtid555.dbp.asp

//_

http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler-del-2

Varför skulle myndigheterna gå med på sådant bokföringsfiffel?

Ev för att det skulle ge Sverige dåligt anseende om SEB skulle gått i regelrätt konkurs, vilket då skulle ge negativa effekter för Sveriges ekonomi osv.

Dessutom kan SEB:s bokförda egna kapital på 110-120 miljarder kr jämföras med att SEB nu är värt 180-190 miljarder kr på börsen.

Aktieinvesterare är alltså för närvarande villiga att köpa SEB-aktier för 160% av bankens egna kapital.

I och för sig kan man förstå det utifrån bankens nuvarande lönsamhet.

Analytikernas snittprognoser för SEB:s resultat per aktie ovan innebär följande snittprognoser för SEB:s totala nettoresultat:

2013: 14,1 miljarder kr
2014: 15,2 miljarder kr
2015: 16,4 miljarder kr

I relation till det egna kapitalet på 116 miljarder kr per slutet av sep 2013 ger det förenklat följande avkastning på eget kapital:

2013: 12%
2014: 13%
2015: 14%

Det är högt i relation till det ännu generelt låga ränteläget.

Och i relation till börsvärdet på 185-186 miljarder kr ger ovannämnda nettoresultat följande avkastning:

2013: 8%
2014: 8%
2015: 9%

Det är väl fortfarande högt i relation till tex den amerikanska statsobligations-räntan på 3% per år.

Men har aktieinvesterarna då tagit hänsyn till riskerna i SEB:s verksamhet?

//Edit: SEB kraschade både under den svenska finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet och under den globala finanskrisen 2008/2009.

Banken kan därmed anses vara ganska rejält konjunkturkänslig, vilket motiverar att SEB-aktiens betavärde borde ligga kring 1,5.

I så fall borde aktieinvesterarnas avkastningskrav på SEB-aktien ligga på 10,5% med följande förutsättningar:

• statsobligations-ränta 3%/år

• riskpremie 5%

• aktiens betavärde 1,5

Aktieinvesterarnas motiverade avkastningskrav:

statsobligations-ränta 3%

plus

riskpremie 5% gånger aktiens betavärde 1,5

=

3% + (5*1,5)

=

10,5%/år

Dvs om analytikerna enl ovan räknar med att SEB kommer att tjäna ett nettoresultat på 15 miljarder kr under 2014, blir SEB:s motiverade börsvärde förenklat följande:

nettoresultat 15 miljarder kr

delat med

0,105

=

145 miljarder kr

Säg även att 15 miljarder kr är en normal årsvinst för SEB och att det förenklat väntas ha en tillväxttakt på 2,5% per år i evighet.

Då blir SEB:s motiverade värde följande:

15 miljarder kr

delat med

0,105 minus 0025

=

15 miljarder kr

delat med

0,08

=

190 miljarder kr

Och som jämförelse ligger SEB:s börsvärde nu i 185-186 miljarder kr.

Å andra sidan kanske 15 miljarder kr är att betrakta som en topp-årsvinst och ej en normal-årsvinst, dvs att 15 miljarder kr är klart bättre än vad SEB kommer att klara av att generera för årsvinst som ett långsiktigt snitt över flera år.

//

//

H&M

All heder åt klädföretaget H&M som verkar ha tagit sig ur sin tidigare resultatsvacka som väl orsakades bla av:

...negativa valutaeffekter

...ogynnsamt väder

...högt bomullspris

...ökad satsning på att öppna nya butiker och nya klädkoncept etc

osv

H&M:s resultat per aktie de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):

nov 2011-feb 2012: 1,65 kr (+4%)
mars-maj 2012: 3,15 kr (+23%)
juli-aug 2012: 2,19 kr (+1%)
sep-nov 2012: 3,19 kr (-2%)

dec 2012-feb 2013: 1,49 kr (-10%)
mars-maj 2013: 2,81 kr (-11%)
juli-aug 2013: 2,68 kr (+22%)

Dvs under de 7 senaste kvartalen har resultatutvecklingen varit:

...kass under 5 av de 7 kvartalen

...godkänd (för att motivera H&M-aktiens höga värdering) i 2 av de 7 kvartalen

Och obs att resultatökningen på 22% under det senast rapporterade kvartalet uppnåddes tack vare det dåliga jämförelsekvartalet ett år tidigare.

Utifrån ovanstående kvartalsresultat blev H&M:s resultat per aktie 10,17 kr (-0,6%) under senast rapporterade 12 mån (sep 2012-aug 2013).

Med H&M-aktien i 298,40 kr blir p/e-talet alltså höga 29 (beräknat som börskurs delat med resultat per aktie 10,17 kr för senast rapporterade 12 mån).

• Kommer H&M att kunna infria de förväntningar som den höga värderingen innebär?

• Eller är aktien så högt värderad tack vare att det är mycket "easy money" i omlopp nu hos aktieinvesterare (dvs att folk ännu så länge lätt kan låna pengar för att köpa aktier till låg ränta osv, tex att folk belånar sina aktieinnehav som stigit en hel del i värde på sistone - för att köpa ytterligare aktier med lånade pengar etc)?

Efter ovannämna resultatrapporter har H&M redovisat försäljningsutvecklingen per månad (exkl valutaeffekter) enl nedan.

H&M:s totala intäktsförändring jämfört med samma månad 1 år tidigare:

sep 2013: +7%
okt 2013: +11%
nov 2013: +21%
- - -
Summa H&M:s q4 (sep-nov 2013) +13%

Det ser bra ut men då ska man komma ihåg att motsvarande månader 2012 var förhållandevis svaga (med H&M:s mått mätt) och uppvisade följande intäktsförändringar:

sep 2012: +15%
okt 2012: +4%
nov 2012: +7%
- - -
Summa H&M:s q4 (sep-nov 2012): +9%

Tex påpekar H&M självt i månadsrapporten för nov 2013 att intäktsutvecklingen under den månaden gynnades av:

...en positiv kalendereffekt (motsvarande 3 procentenheter), dvs färre helgdagar med mindre öppettider

...gynnsamt väder

Med sin inriktning på bla:

...populära kläder (tack vare låga priser, hög modegrad, ständigt förnyat sortiment)

...marknadsföring med supermodeller

...lätt-tillgängligt för kunderna med butiker i centrala stadslägen

...kraftigt expanderande butiksnät globalt

betraktar aktieinvesterare H&M som ett konjunktur-okänsligt tillväxtföretag, vilket i så fall motiverar ett högre p/e-tal än för tex ett konjunktur-känsligt industriföretag.

Aktieanalytikernas snittprognoser för H&M:s resultat per aktie framöver:

dec 2011-nov 2012 (faktiskt utfall): 10,20 kr
dec 2012-nov 2013: 10,60 kr (+4%)
dec 2013-nov 2014: 12,20 kr (+15%)
dec 2014-nov 2015: 13,80 kr (+13%)

http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/

Dvs är det värt att betala 298,40 kr per H&M-aktie med den resultatutvecklingen?

För det första återstår väl att se om H&M nu kan uppnå de förväntade resultatökningarna på 15% och 13% under de två kommande bokförings-åren.

Positivt att H&M enl senaste resultatrapporten (per slutet av aug 2013) hade en kassa på över 2% av börsvärdet, och nästan inga räntebärande skulder.

Själv skulle jag absolut max betala p/e 15-20 för H&M:s resultat per aktie för nästa bokförings-år (vs 12,20 kr).

Då hamnar H&M-aktiens motiverade börskurs i 183-244 kr (dvs 20-40% lägre än nuvarande börskurs 298,40 kr).

Det är då ändå vid ett optimistiskt framtids-scenario.

Visst kan 298,40 kr vara motiverat om H&M kan fortsätta öka resultatet med 10-15% per år i 5 år till, men aktieinvesterarna har redan tagit ut mycket i förskott av det.

De senaste kvartalens resultatutveckling visar att H&M inte är befriat från svackor, vilket sänker aktiens motiverade värde.

Nej, dagens höga H&M-kurs verkar snarare bero på att aktieinvesterarna har tillgång till mycket pengar snarare än att kursnivån i sig är motiverad.

Och tex stigande räntenivå är i sig en faktor som sänker H&M-aktiens motiverade värde (p/e-tal), även om H&M lyckas uppnå analytikernas prognoser.

För tillväxtföretag får ränteförändringar desto större effekt på aktiens motiverade värde.

Antag tex följande:

• Bolag B väntas generera ett resultat per aktie på 10 kr de kommande 12 mån.

• Bolaget väntas öka resultatet med 10% per år de följande 5 åren och med 5% per år i evighet därefter.

• Statsobligations-räntan ligger på 3%.

• Aktieinvesterarnas påslag ("riskpremie") på statsobligations-räntan ligger på 5% för att investera i börsen, dvs aktieinvesterarna kräver en avkastning på 8% per år för att investera i börsindex.

• Tack vare att bolag B är konjunktur-okänsligt ligger aktiens betavärde på 0,75 vilket sänker investerarnas riskpremie till 0,75 gånger 5% = 3,75% för aktien.

• Investerarnas avkastningskrav blir därmed 6,75% per år (statsobligations-räntan 3% plus riskpremien 3,75%) för att köpa bolaget B:s aktie.

Vad är aktiens motiverade värde?

Bolagets resultatutveckling blir alltså följande:

år 1: 10 kr

år 2: 11 kr (+10%)

år 3: 12,10 kr (+10%)

år 4: 13,31 kr (+10%)

år 5: 14 641 kr (+10%)

år 6: 16,1051 kr (+10%)

år 7: 16,910355 kr (+5%)

Därefter: +5% per år i evighet.

Utifrån det och aktieinvesterarnas avkastningskrav på 6,75% kan aktiens motiverade värde förenklat beräknas till ca 714 kr med hjälp av nuvärdesmetoden: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden

Då har alltså avkastningskravet på 6,75% per år använts som "diskonteringsränta" för att beräkna värdet idag (nuvärdet) av bolagets förväntade framtida resultat per aktie.

Och så har nuvärdena för resultaten per aktie per år summerats upp för alla år till ca 714 kr.

Med de förutsättningarna blir det alltså motiverat att aktien värderas till ett p/e-tal på över 70 (beräknat som börskurs 714 kr delat med förväntat resultat per aktie 10 kr för kommande 12 mån).

Vad händer då om statsobligations-räntan sjunker med 1 procentenhet (från 3% till 2%)?

Då stiger aktiens motiverade värde till 1 635 kr (dvs +135% från den tidigare motiverade nivån).

Men å andra sidan; vad händer om statsobligations-räntan stiger med 1 procentenhet (från 3% till 4%)?

Då faller aktiens motiverade värde till 452 kr (dvs -37% från tidigare motiverade nivå).

Dvs aktier i tillväxtbolag som H&M är särskilt känsliga för förändringar i statsobligations-räntan.

//Edit: Tex banken Nordea gick 17 dec 2013 ut och rekommenderade sina kunder att "blanka" H&M-aktien, dvs att ta positioner för att tjäna pengar på att H&M-aktiens börskurs faller:

Enl vad Nordea skrev då bla:

"Stark månadsförsäljning för Hennes & Mauritz - väldiskonterat och troligtvis inte en ny trend"

http://www.anpdm.com/newsletterweb/42415D45784042584A76434459/494750427746405D4672444B5843

Då låg H&M-aktien kring 285 kr och Nordea skissade på att den inom kort skulle sjunka till 265 kr.

Om aktien lyckas hålla sig kvar över 285 kr (vilket den väl får anses ha gjort) rekommenderade dock Nordea att man avslutar blankningspositionen.

Men Nordeas blanknings-rekommendation visade ändå på den höga fallhöjden i H&M-atien.

//

//Edit 2: Nya H&M-konkurrenter växer fram såsom internetbaserade klädföretagen Zalando och Nelly med familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik som stor finansiär.

Kinnevik-aktien har fått säljrekommendation här i bloggen bla:

• 13 aug 2013: Då Kinnevik-aktien låg i 199,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/salj-kinnevik-aktien

• 13 sep 2013: Då aktien låg i 234,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/salj-hm-kinnevik-mavshack

• Och nu ligger aktien i otroliga 306,30 kr vilket ger hela Kinnevik ett börsvärde på 85 miljarder kr!

Som jämförelse ansåg Kinnevik självt att Kinnevik var värt 61 miljarder kr motsvarande 220,44 kr per aktie så sent som per slutet av sep 2013: http://www.kinnevik.se/Documents/Pdf/Reports/sv/Q3_2013_SE.pdf

Och bara det förutsatte att Kinneviks ägarandel i Zalando var värd över 11 miljarder kr.

Zalandos hemsida: http://www.zalando.se/

Bla försöker bolaget locka kunder genom att erbjuda gratis frakt och gratis returer om man ej är nöjd med sitt klädinköp från Zalando, vilket lär vara kostsamt.

En uppfattning är dock att säljcaset för Kinnevik-aktien i och med aktiens kursuppgång snarast har förstärkts, och att bubblan har blåsts upp ännu mera.

Aktieinvesterarnas förhoppningar på Zalando verkar nu ha nått snarast stratosfäriska nivåer.

Av det man har sett har Zalando haft en god intäktstillväxt medan bolaget ännu så länge visat brakförluster.

Återstår att se alltså om det blir den framgång som alla verkar tro.

//Edit: En förklaring till brakförlusterna har väl varit Zalandos medvetna offensiva expansionsstrategi med etableringar i flera nya länder på en gång, medan lönsamheten ser bättre ut i länder som Tyskland där Zalando funnits ett tag.

Det har även varit tal om att Zalando ej kommer att behöva mera kapitaltillskott: www.avanza.se/placera/telegram/2013/10/07/kinnevik-fortsatt-vardeokning-zalando-di-oms.html

Blir intressant att se om det kommer att kunna hållas.

Huvudscenariot är att det ej kommer att kunna hållas, och att ett nytt kapitaltillskott kommer att bortförklaras tex med att "Jo, vi höll vad vi lovade, men nu har vi lagt om strategi och kommer att etablera oss i många fler nya länder än vi tänkt oss från början, tack vare de stora framgångar vi uppnått hittills etc."

Och även tal om att Zalando ska börsintroduceras: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/12/12/zalando-narmar-sig-borsnotering.html

Det kommer i så fall ge Zalando ett officiellt marknadsvärde och möjlighet för Kinnevik att casha hem.

//

Här är dock uppfattningen att internetbaserade klädföretag ej har några konkurrensfördelar.

Det är hur lätt som helst för andra att starta.

Zalando är ju främst (endast?) återförsäljare av andra klädföretags kläder etc, medan H&M i varje fall har sina egna klädkollektioner och fysiska butiker vilket är svårt för andra att bygga upp.

Visst kan man ösa på med mycket marknadsföring för att ett bolag som Zalando ska kunna nå vissa positioner (marknadsandelar på klädmarknaden), men det ger ev endast tillfälliga positiva effekter på intäkterna etc tills den intensiva marknadsföringen etc upphör.

Bakom Zalando ligger de tyska bröderna Samwer som bla varit ute och pratat om att de ska "sänka H&M" enl tex Svenska Dagbladet-artikel från 23 dec 2013: http://www.svd.se/naringsliv/karriar/Portratt/kaxig-tysk-vill-sanka-ikea-och-hm_8836572.svd

Dvs visst kan en konkurrent som Zalando tillfälligt ta marknadsandelar från tex H&M, så länge Kinnevik mfl orkar pumpa in mera pengar i Zalando.

Det är i så fall negativt för H&M:s börskurs.

//

4. Inga träd växer till himlen

OMXS30-indexet har nu stigit nästan oavbrutet från 500-600 i slutet av 2008/början av 2009 till nuvarande nivå på över 1300.

Enda svackan var under 2011 då indexet föll från 1100-1200 till 800-900 pga Greklandskrisen etc.

Men därifrån återhämtade sig indexet snabbt.

Givet oförändrade förutsättningar (med fortsatt optimistiska resultatprognoser för börsbolagen etc) kan börsen inte fortsätta stiga hur länge som helst.

I längden krävs det förbättrade förutsättningar för att börsen ska fortsätta stiga, dvs:

...antingen ännu mera uppskruvade resultatprognoser för börsbolagen

...eller ännu mer sänkt statsobligations-ränta

Det särskilt bisarra uppstår om börsen fortsätter stiga, trots:

...att börsbolagen varnar för fortsatt skral resultatutveckling framöver

...att statsobligations-räntan börjar stiga kraftigt

Om börsen ändå stiger är det ett gott tecken på "overshooting", dvs att investerarna överdriver en påbörjad trend.

Och det är i sin tur en god förutsättning för ett kommande börsras.

5. Årsskifteseffekten, januarieffekten

I tex tidigare blogginlägg (från 20 dec 2013; "Aktiestrategi") berördes att börsen kan fortsätta stiga tack vare de så kallade anomalierna som visar att börsen mätt som snitt mätt över flera år, brukar stiga i samband med varje årsskifte och under januari månad: http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi

De anomalierna (vad de nu beror på) kan ev delvis förklara den senaste tidens börsuppgångar, trots att de i sig ev ej är motiverade.

Det innebär i sin tur att det efter årsskiftet (och efter januari) blir desto större risk för en korrigering av börskurserna (dvs börsnedgång efter uppgången pga årsskiftes-effekten och/eller januari-effekten).

Slutsats:

Här i bloggen har vid flera tillfällen rekommenderats "spekulativt köp" av andelar i fonden Xact Bear som stiger i värde när börsen faller:

• 8 aug 2013: Xact Bear i motsvarande 150 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.

http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear

• 2 okt 2013: Xact Bear i motsvarande 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.

http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0

• 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.

http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner

• 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr 1299,54

http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi

Mer exakt är relationen sådan att om OMXS30-index är +1% så är Xact Bear -1,5%.

Och om indexet är -1% så är Xact Bear +1,5%.

Har man tex köpt 100 Xact Bear-andelar vid vart och ett av ovannämnda rekommendations-tillfällen, har utvecklingen blivit följande:

8 aug 2013: Köp av 100 st för 150 kr per st = inköpskostnad 15 000 kr (exkl courtageavgift).

2 okt 2013: Köp av 100 st för 147,50 kr per st = inköpskostnad 14 750 kr.

21 nov 2013: Köp av 100 st för 142,50 kr per st = inköpskostnad 14 250 kr.

20 dec 2013: Köp av 100 st för 140,60 kr per st = inköpskostnad 14 060 kr.

- - -

Summa 400 st inköpta för totalt 58 060 kr (en genomsnittlig inköpskurs på 145,15 kr per st).

Och per idag står Xact Bear i 135,20 kr (slutkursen fre 27 dec 2013).

Har man köpt 400 st enl rekommendationerna ovan är de alltså i dagsläget värda totalt 54 080 kr.

Det innebär en värdeförändring på -7% på satsat kapital (-3 980 kr).

Det är ju inte så farligt för att vara en högrisk-investering (dvs med rekommendationen "spekulativt köp" här i bloggen avses ju enl skala nedan en investering som kan ge stor förlust men även god chans till stor vinst, och att risken i förhållande till väntad belöning ("reward") gör ett köp värt även om det ej bör ske med allt kapital man har).

Här blir rekommendationen att köpa ytterligare 100 st Xact Bear-andelar för 135,20 kr per st.

I så fall kommer man ha totalt 500 st köpta för i snitt 143,16 kr per st.

Det innebär då att man totalt sett bara haft en värdeminskning på 5-6% ner till nuvarande kursnivå 135,20 kr.

Normalt sett brukar det varnas för att man som aktieinvesterare kastar ytterligare pengar efter tidigare dåliga investeringar genom att försöka "fånga en fallande kniv" (dvs köpa fler aktier av en aktie man köpt tidigare som därefter haft en kursnedgång).

Det brukar istället rekommenderas som en mindre riskabel strategi att följa devisen "the trend is your friend", och satsa på börsuppgång så länge börsuppgången fortsätter, och byta om till att satsa på börsnedgång när en tydlig börsnedgång har inletts.

Här i bloggen är dock strategin generellt snarare att vara "contrarian" och gå emot ev överdrivna trender på aktiemarknaden.

Det kan ev vara riskabelt på kort sikt och gå fel i det korta loppet, men med avsikten att det ska löna sig rejält på lite längre sikt.

Obs ändå att det fortfarande bara är rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear, dvs att det är en högrisk-investering som endast bör göras med en mindre del av ens totala kapital.

Men samtidigt; ju mer börsen stiger utan att det är motiverat, så ökar ju chansen att en större börsnedgång förr eller senare kommer.

//Tillägg 28 dec 2013

Enl tidigare blogginlägg ("Varning för börsintroduktioner" från 22 nov 2013) var följande börsbolag med i OMXS30-index med följande indexvikter per 1 nov 2013:

1. H&M 12,69%
2. Nordea 10,43%
3. Ericsson 7,3%
4. Teliasonera 7,21%
5. Atlas Copco 6,63%
6. Swedbank 5,94%
7. Handelsbanken 5,68%
8. SEB 5,29%
9. Volvo 4,12%
10. Assa-Abloy 3,51%
11. SCA 3,51%
12. Sandvik 3,41%
13. ABB 2,99%
14. Investor 2,94%
15. SKF 2,20%
16. Alfa-Laval 1,93%
17. Astrazeneca 1,65%
18. Scania 1,61%
19. Skanska 1,55%
20. Electrolux 1,49%
21. Getinge 1,42%
22. Swedish Match 1,34%
23. Lundin Petroleum 1,32%
24. Tele2 1,03%
25. Securitas 0,80%
26. Boliden 0,78%
27. MTG 0,67%
28. SSAB 0,32%
29. Nokia 0,24%

http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner

http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/88/88770_omxs30.pdf

Indexvikterna utgörs väl helt enkelt av respektive akties börsvärde (antal ute… [content has been truncated]

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?