Post entry

Sälj Volvo-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Vd Olof Persson gör en del bra saker i Volvo, men aktieinvesterare räknar med en positiv utveckling framöver som det ännu inte märks mycket av i bolaget.

Sammanfattning

• Volvos börsvärde 215 miljarder kr vid nuvarande börskurs 100,90 kr (slutkurs tis 17 sep 2013).

• Under senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) genererade bolaget ett nettoresultat på ca 4 miljarder kr (knappt 2 kr per aktie), vilket innebär att aktien vid nuvarande börskurs värderas till ett p/e-tal över 50.

• Aktieanalytikerna i snitt med att Volvos årliga resultatnivå kommer att öka till 27 miljarder kr år 2017 (dvs inom 4-5 år). Utifrån den vinstnivån värderas aktien till ett p/e-tal på 8.

• Men ännu så länge märks inte mycket av någon förbättring. Analytikerna räknar med 2013 som ett mellanår. Därefter väntas stora förbättringar av resultatet, särskilt 2014 men även 2015 och 2016 följt av fortsatt resultatökning 2017.

Dvs vem vågar köpa Volvo-aktien idag om det i så hög grad kräver en kraftig förbättring av bolagets utveckling under flera års tid from 2014?

• Volvo har en nettoskuld på över 40 miljarder kr per slutet av juni 2013 (nästan 20% av börsvärdet) vilket innebär förhöjd risknivå i Volvo-aktien då bolaget är konjunkturkänsligt.

• Volvo har även ev luft i balansräkningen i form av immateriella anläggningstillgångar bokförda till 40 miljarder kr (15% av totala tillgångar och över 60% av eget kapital), vilket kan behöva skrivas ned i sämre tider.

Det innebär också en förhöjd risknivå i Volvo-aktien.

De immateriella tillgångarna utgörs till nästan 60% av goodwill (från dyra företagsköp som Volvo har gjort) samt till över 30% av uppskjutna utvecklingskostnader.

• Volvo har en omfattande kundfinansiering (dvs lån till kunder som köper Volvo-produkter på avbetalning) vilket innebär en förhöjd risknivå i Volvo-aktien.

Totalt uppgår lånen i kundfinansieringen till över 100 miljarder kr.

Ett dåligt år som 2009 uppgick kreditförlusterna i portföljen till över 2% på årsbasis, medan kreditförlusterna nu i bättre tider ligger på under 0,5%.

Samtidigt med kundfinansieringens risker innebär den ju även fördelar i form av att den stimulerar Volvos intäkter, och bidrar även i sig till ökat resultat för Volvo. Första halvåret 2013 svarade kundfinansieringen för 4% av Volvos rörelseresultat.

Men som sagt i sämre tider kan kundfinansieringen leda till negativa resultateffekter.

• Volvos goda geografiska spridning innebär dock sänkt risknivå i Volvo-aktien.

Volvos ekonomiska utveckling de senaste två kvartalen:

Intäkter:
q1/2013: 58 miljarder kr (-25%)
q2/2013: 73 miljarder kr (-12%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (företagsköp respektive företagsavyttringar):
q1/2013: -17%
q2/2013: -4%

Rörelsemarginal:
q1/2013: 1%
q2/2013: 4%

Resultat efter skatt:
q1/2013: -0,2 miljarder kr (jämfört med 4,1 miljarder kr i q1/2012)
q2/2013: 2,1 miljarder kr (-58%)

Resultat per aktie:
q1/2013: -0,15 kr (jämfört med 1,99 kr i q1/2012)
q2/2013: 0,99 kr (-59%)

Lastbilar svarar för över 60% av Volvos intäkter och orderingången på lastbilarna var +11% från q2/2012 till q2/2013.

Under juli 2013 var Volvos lastbilsleveranser +3% jämfört med juli 2012.

Det var något bättre än aktieanalytikernas snittförväntningar på +1% enl SME Direkt.

Förändringen på +3% var driven av:

• Sydamerika (+45%)

• Västeuropa (+20%)

Men dämpat av:

• Östeuropa (-15%)

• Nordamerika (-11%)

• Asien (-8%)

I aug 2013 var Volvos lastbilsleveranser -4% jämfört med aug 2012.

Det var sämre än analytikernas snittförväntningar på +9% enl SME Direkt.

Volvos B-aktie låg ändå ungefär oförändrat på 101 kr vid kl 14 ons 18 sep 2013 (jämfört med slutkursen 100,90 kr tis 17 sep 2013).

Tidigare under ons 18 sep 2013 var dock aktien nere i 99,25 kr som lägst (-1,6% från slutkursen tis 17 sep 2013).

//Edit: Volvos B-aktie slutade ons 18 sep 2013 i 101,30 kr vilket var +0,4% från gårdagens slutkurs, medan börsen som helhet (OMXS30-index) var +0,2%.

Dvs aktien gick under dagen bättre än börsen som helhet, trots att månadsrapporten för aug 2013 som kom under morgonen var en besvikelse.

//

Förändringen på -4% (i antalet levererade lastbilar från aug 2012 till aug 2013) var geografiskt driven av:

• Östeuropa (-43%)

• Västeuropa (-7%)

• Nordamerika (-3%)

Men delvis kompenserat av:

• Sydamerika (+12%)

Asien var exakt oförändrat.

Branschsiffror för utvecklingen av totalmarknaden för lastbilar i Nordamerika visar viss ljusning.

Orderingång på tunga lastbilar för totalmarknaden i Nordamerika (förändring från samma månad ett år tidigare):

juli 2013: 17 600 st (+36%)
aug 2013: 19 500 st (+20%)

Källa: Nyhetsbyrån Direkt med hänvisning till branschorganisationen ACT.

Lanseringar av nya lastbilsmodeller väntas innebära extra marknadsförings-kostnader på 500 miljoner kr för Volvo under q3/2013 samt en del inkörningsstörningar i produktionen under q3/2013 och q4/2013.

Anläggningsmaskiner svarar för drygt 20% av Volvos intäkter (men tack vare rörelsemarginalen ett ungefär lika stort rörelseresultat som lastbilarna).

Och orderingången för anläggningsmaskinerna var +3% från q2/2012 till q2/2013.

Aktieanalytikernas senaste rekommendationer för Volvo-aktien:

9 juli 2013: JP Morgan sänker sin rekommendation för Volvo-aktien från "övervikt" med riktkurs 102 kr till "neutral" med riktkurs 96 kr.

26 juli 2013: JP Morgan höjer riktkursen för Volvo-aktien från 96 kr till 115 kr med bibehållen rek "neutral".

9 sep 2013: JP Morgan sänker riktkursen för Volvo-aktien från 115 kr till 107 kr med bibehållen rek "neutral".

Det är analytikern Alexander Whight som bevakar Volvo hos JP Morgan.

27 aug 2013: ABG höjer riktkursen för Volvo-aktien från 105 kr till 110 kr med upprepad rek "köp".

Analytikern Erik Pettersson bevakar Volvo hos ABG.

Källa: Nyhetsbyrån Direkt (via Avanza) www.avanza.se/aza/press/archive.jsp?query=%2Bcompanies%3AVolvo&articleType=newsitem&showAll=true&showPage=0

19 sep 2013: Societe Generale höjer sin rekommendation för Volvo-aktien från "behåll" med riktkurs 100 kr till "köp" med riktkurs 120 kr: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2011515

Analytikern Sebastian Gruter bevakar Volvo hos Societe Generale.

Societe Generale motiverar sin rekommendationshöjning med:

1) stärkt Europamarknad för lastbilar

(Societe Generale medger dock att Europamarknaden kan tyngas år 2014 av övergången till Euro 6-motorerna.)

2) att Volvo höjer sin marknadsandel tack vare nylanserade lastbilsmodeller

3) att Volvos kostnadsbesparingsprogram kommer att börja ge effekt

Kostnadsbesparingarna ska höja Volvos rörelsemarginal med 3 procentenheter från 2011 till 2015.

Volvos mål är att nå en rörelsemarginal på 12% år 2015 medan aktieanalytikerna i snitt räknar med att Volvo bara kommer att kunna nå nivån 9% år 2015.

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/20/volvo-sparprogram-aterhamtning-europa-vantas-gynna-sg.html

//Tillägg 20 sep 2013

Kreditbetygsfirman Standard & Poor's bibehåller sitt kreditbetyg för Volvo men sänker utsikterna för betyget från "stabila" till "negativa".

"Nedgraderingen motiveras av förväntningen att Volvos utveckling för rörelsen och den finansiella ställningen för helåret 2013 sammantaget kommer att vara relativt svagt."

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/20/volvo-sp-sanker-utsikter-till-negativa-stabilany.html

//

//Tillägg 20 sep 2013

Tyska bolaget Daimler (som bla tillverkar Mercedes-lastbilar i konkurrens med Volvo) kom med besked om prognoser 2013 för lastbilsmarknaden i följande geografiska regioner (förändring av antal sålda lastbilar):

• Europa -5%

• Nafta (dvs USA, Kanada och Mexiko) -5%

• Japan -5%

• Brasilien +10% (dock tuff konkurrens där med hård prispress)

Globalt räknar Daimler med att lastbilsmarknaden ökar från 2,5 miljoner sålda lastbilar 2012 till 3,7 miljoner sålda lastbilar 2020.

Det innebär en tillväxttakt på ca 5% per år.

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/20/daimler-spar-lastbilsmarknaden-i-europa-sjunker-5-2013.html

Volvo-konkurrenten Scania hade kapitalmarknadsdag igår tors 19 sep 2013 och sa då bla följande:

"Även om de närmaste åren kan bli tuffa på den europeiska marknaden så är Scanias bedömning att ekonomierna i Europa kommer tillbaka på längre sikt."

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/19/scania-europa-kommer-tillbaka-pa-langre-sikt.html

Just för q3/2013 sa Scania att det ser hyfsat bra ut vad gäller efterfrågan på lastbilsmarknaden i Europa:

"Scania ser ingen säsongsmässig försvagning av efterfrågan på den europeiska lastbilsmarknaden under tredje kvartalet."

"Det finns ett ersättningsbehov och ett intresse hos kunderna att investera i Euro 5-lastbilar före årsskiftet.

Mot bakgrund av detta har vi inte sett den normala säsongsmässiga nedgången i den europeiska orderingången under juli och augusti."

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/19/scania-ser-ingen-sasongsmassig-forsvagning-europa-3-kv-ny.html

Dvs orsaken till hygglig efterfrågan i Europa just nu är alltså ev bara regulatorisk pga att kunder köper lastbilar med Euro 5-motorer tom årsskiftet vilket är billigare än lastbilar med Euro 6-motorer som blir krav from 2014.

Så här sa Daimler om lastbilsmarknaden i Europa under resten av 2013:

"Europamarknaden väntas visa en gradvis förbättring under 2013 trots den fortsatta svaga konjunkturen.

Vissa förköpseffekter inför övergången till Euro 6 väntas påverka."

www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/20/daimler-spar-lastbilsmarknaden-i-europa-sjunker-5-2013.html

//

Reklamfilmer

1)
Bra servostyrning i Volvos lastbilar enl ny reklamfilm: http://www.youtube.com/watch?v=7N87uxyDQT0

Styrningen är så lätt att till och med en springande hamster (som lockas med morot) kan svänga ratten...

Kan det vara en viktig konkurrensfördel för Volvo-lastbilarna?

2)
Volvo använder även niofaldiga armbrytnings-världsmästarinnan Heidi Andersson i reklamfilm: http://www.youtube.com/watch?v=2iwWsbPOCDE

3)
Reklamfilm där Volvo Lastvagnars chef Claes Nilsson själv vågar stå på lastbilen Volvo FMX huv när lastbilen via lyftkran hänger i en liten gjutjärns-krok som ska klara 32 ton (vilket enl Nilsson är klart mer än vad lastbilen väger): http://www.youtube.com/watch?v=Jf_wKkV5dwQ

Enl honom är Volvo FMX den mest "robusta" lastbil Volvo någonsin har gjort.

4)
Lindansös balanserar på lina mellan två Volvo-lastbilar som kör i ganska hög fart mot en tunnel. Om hon inte hinner över innan tunneln kan det gå illa: http://www.youtube.com/watch?v=1zXwOoeGzys

Dock hade hon en säkerhetslina om hon skulle falla, men den skulle väl ändå inte hjälpa om hon inte hann över innan tunneln.

5)
Titt på en kanadensares Volvo FH-lastbil avsedd för hästtransporter (specialgjord av karosserifirman Whittaker): http://www.youtube.com/watch?v=KNeBGYDRCzk

Motorn i den lastbilen är på 420 hästkrafter och inuti finns bla kök där upp till elva pers har ätit samtidigt.

Några av klippen ovan fanns på kvällen tis 17 sep 2013 på Youtubes förstasida: http://www.youtube.com/

Dvs det lär Volvo ha betalat för som led i sin marknadsföring. Kommer sådana åtgärder att öka Volvos marknadsandel, intäkter och resultat framöver?

Volvo Lastvagnars Youtube-kanal med en massa klipp om bolaget etc: http://www.youtube.com/user/VolvoTrucks/videos

Ekonomisk utveckling

Är Volvo-aktien köpvärd?

Volvos ekonomiska utveckling:

2012:

intäkter 303 miljarder kr (-2% från 2011)

rörelsemarginal 6% (ner från 9% under 2011)

resultat efter skatt 11 miljarder kr (-38% från 2011)

resultat per aktie 5,44 kr (-38% från 2011)

Första halvåret 2013:

intäkter 131 miljarder kr (-18% från första halvåret 2012)

rörelsemarginal 3% (ner från 9% under första halvåret 2012)

resultat efter skatt 2 miljarder kr (-80% från första halvåret 2012)

resultat per aktie 0,84 kr (-81% från första halvåret 2012)

Dvs det ser inte alls bra ut.

Fallande intäkter och fallande resultat.

Dessutom verkar minskningen i intäkter och resultat att tillta.

Går det att se någon ljusning om man tittar på Volvos ekonomiska utveckling per kvartal?

Intäkter:
q1/2012: 79 miljarder kr (+10%)
q2/2012: 84 miljarder kr (+6%)
q3/2012: 69 miljarder kr (-6%)
q4/2012: 72 miljarder kr (-17%)

q1/2013: 58 miljarder kr (-25%)
q2/2013: 73 miljarder kr (-12%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (dvs exkl företagsköp respektive företagsavyttringar):
q1/2012: +7%
q2/2012: +1%
q3/2012: -4%
q4/2012: -12%

q1/2013: -17%
q2/2013: -4%

Rörelsemarginal:
q1/2012: 8%
q2/2012: 9%
q3/2012: 4%
q4/2012: 2%

q1/2013: 1%
q2/2013: 4%

Resultat efter skatt:
q1/2012: 4,1 miljarder kr (-2%)
q2/2012: 4,9 miljarder kr (-6%)
q3/2012: 1,4 miljarder kr (-65%)
q4/2012: 0,8 miljarder kr (-82%)

q1/2013: -0,2 miljarder kr (jämfört med 4,1 miljarder kr i q1/2012)
q2/2013: 2,1 miljarder kr (-58%)

Resultat per aktie:
q1/2012: 1,98 kr (-1%)
q2/2012: 2,40 kr (-5%)
q3/2012: 0,68 kr (-64%)
q4/2012: 0,39 kr (-83%)

q1/2013: -0,15 kr (jämfört med 1,99 kr i q1/2012)
q2/2013: 0,99 kr (-59%)

//Edit: Volvos affärsområde Aero (flygplans-komponenter) ingick i Volvo tom q3/2012 och svarade under de första nio månaderna 2012 för ca 2% av Volvos totala intäkter och 4-5% av Volvos totala rörelseresultat.

Aero hade en rörelsemarginal på 15% under de första nio månaderna 2012 vilket var bäst av alla Volvos affärsområden.

I juli 2012 kom besked om att Aeuro säljs för 7 miljarder kr till brittiska bolaget GKN: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/volvo-aero-saljs-for-69-miljarder_7324021.svd

Affären ledde till en positiv engångseffekt på 200 miljoner kr i Volvos rörelseresultat för q3/2012, och ledde till att Volvos nettoskuld minskade med 5 miljarder kr.

//

Kvartalssiffrorna ovan innebär följande för Volvo under senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013):

• intäkter 272 miljarder kr (-15% från föregående 12 mån)

• rörelsemarginal 3% (ner från 8% under föreg 12 mån)

• resultat efter skatt 4,1 miljarder kr (-77% från föreg 12 mån)

• resultat per aktie 1,91 kr (-78% från föreg 12 mån)

Ser inte alls bra ut med fallande intäkter, skral rörelsemarginal och dåliga resultat fyra kvartal i rad.

En positiv tolkning av de svaga resultaten är att Volvo gör stora framtidsinvesteringar sedan nya vd:n Olof Persson tillträdde 1 sep 2011 och att det kommer att ge bättre lönsamhet och resultat i framtiden.

Tex pratar Persson i q2/2013-resultatrapporten att Volvo ska ha nya lastbilsmodeller på plats under 2014 vilket ska ge god intäktsökning under 2015.

//Edit: Ur pressmeddelande (från 30 aug 2013) om Volvos lastbilsleveranser för juli 2013:

"Just nu pågår en omfattande förnyelse av produktprogrammet med fem nya (lastbils-)modeller nyligen lanserade;

Volvo FH

Volvo FM

Volvo FMX

Volvo FE

Volvo FL

Samtliga nya modeller innehåller tekniska lösningar som gör förarens jobb enklare och mer effektivt."

http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/newsmedia/pressreleases/cwp2moss.news.documents/34686

Samma formulering återfanns i pressmeddelandet om Volvos lastbilsleveranser för aug 2013 (som kom 18 sep 2013):

"Just nu pågår en omfattande förnyelse av produktprogrammet med fem nyligen lanserade (lastbils-)modeller;

Volvo FH

Volvo FM

Volvo FMX

Volvo FE

Volvo FL

Samtliga nya modeller innehåller tekniska lösningar som gör förarens jobb enklare och mer effektivt."

http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=144546&News.Language=sv-se

I samband med Volvos q2/2013-resultatrapport uppgavs produktlanseringarna medföra extra marknadsförings-kostnader på 500 miljoner kr som belastar q3/2013:

"Volvos produktlanseringar medför bland annat extra försäljningskostnader, på 500 miljoner kronor tredje kvartalet, utöver den normala nivån."

Dessutom väntas resultatet drabbas negativt under både q3/2013 och q4/2013 av att Volvo inleder produktion av flera nya lastbilsmodeller:

_"(...) det är klart att det blir någon form av negativ effekt på industrisystemet.

'Vi måste kämpa oss igenom de här kommande två kvartalen eftersom det är mycket nytt som vi gör. Sedan är vi klara med detta.' "_

www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2001355

Mer besked om det kom 18 sep 2013 då Volvo presenterade månadsrapport för aug 2013.

Volvos presskontakt Karin Wik uppgav då för nyhetsbyrån Direkt att de nya produktlanseringarna tex inverkat negativt på Volvos lastbilsleveranser i aug 2013:

_"(...) Volvo förklarar att bolagets produktportfölj genomgår en stor förnyelse, och de många produktlanseringarna innebär en omställning för bolaget vilket har påverkat under augusti.

'När man börjar bygga nya produkter kan det bli små störningar i produktions- och leverantörskedjan när man håller på att trimma in produktionen', säger Karin Wik."_

www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2011149

Enl henne berörs Renault-lastbilarna negativt av samma effekt eftersom Renault lanserat nya lastbilar i juni 2013 med första leveranser from sep 2013:

T-serien för fjärrtransport

C-serien för anläggningsarbete

K-serien för tungt anläggningsarbete

D-serien för distribution

_"Vad gäller Renaultlastbilar har Volvokoncernen även märkt en effekt av att kunderna väntar in de nya serierna, där produktionen har startat och de första leveranserna väntas i september.

'När det gäller Renault har vi sett att en del kunder avvaktar de nya modellerna', säger Karin Wik."_

www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2011149

Det bidrog enl Wik till att antal levererade Renault-lastbilar var -30% från 2 871 st i aug 2012 till 2 008 st aug 2013.

//

Vd Olof Persson pratar även om att Volvo ska genomföra besparingar fram till 2015 med målet att bli ett av de lönsammaste bolagen i branschen.

Men de fallande intäkterna ser ju ändå inte bra ut (även om minskningsnivån är något lägre exkl valutaeffekter och strukturförändringar).

Är kundernas efterfrågan så svag i branschen? Eller är det Volvo som tappar marknadsandelar?

Volvo-aktiens värderingsnivå

Utifrån ovanstående har Volvo genererat ett resultat per aktie på bara 1,91 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013).

Det är -78% från 8,62 kr under föregående 12 mån (juli 2011-juni 2012).

Med nuvarande börskurs 100,90 kr (slutkurs tis 17 sep 2013 för Volvos B-aktie) innebär ett resultat per aktie på 1,91 kr att Volvo-aktien handlas till ett p/e-tal på hela 53 (börskurs delat med resultat per aktie) vilket är en mycket hög värderingsnivå för ett konjunkturkänsligt bolag som Volvo.

Om man å andra sidan tolkar det som att resultatet ganska snabbt kommer att återhämta sig till tex 8,62 kr (som under föregående 12 mån) innebär det ett p/e-tal på 12.

Det är dock en hypotetisk nivå om resultatet når dit i framtiden, och just nu finns inte så mycket som tyder på att det kommer att uppnås på kort sikt.

Aktieanalytikernas förväntningar

22 analytiker bevakar Volvo enl Volvos hemsida (varav två analytiker hos SEB och två hos Swedbank): http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/volvoaktien/Pages/Analytiker.aspx

Analytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Volvo under de kommande åren enl 4-traders.com:

Intäkter:
2012 (faktiskt utfall): 304 miljarder kr (-2%)
2013: 276 miljarder kr (-9%)
2014: 300 miljarder kr (+8%)
2015: 319 miljarder kr (+6%)
2016: 326 miljarder kr (+2%)
2017: 339 miljarder kr (+4%)

Rörelsemarginal:
2012 (faktiskt utfall): 6%
2013: 5%
2014: 8%
2015: 9%
2016: 10%
2017: 10%

Resultat efter skatt:
2012 (faktiskt utfall): 11 miljarder kr (-38%)
2013: 8 miljarder kr (-31%)
2014: 16 miljarder kr (+106%)
2015: 20 miljarder kr (+27%)
2016: 26 miljarder kr (+29%)
2017: 27 miljarder kr (+7%)

Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 5,44 kr (-38%)
2013: 3,90 kr (-28%)
2014: 7,82 kr (+101%)
2015: 9,95 kr (+27%)

http://www.4-traders.com/AB-VOLVO-6492152/financials/

Dvs 2012 var en försämring från 2011, och 2013 blir ytterligare en försämring från 2012.

Men from 2014 väntas skördetid med fyra goda år (2014, 2015, 2016 och 2017) då intäkter och resultat väntas öka (varav kraftigt under de tre första åren, dvs 2014, 2015 och 2016).

Nås prognoserna handlas Volvo-aktien vid nuvarande börskurs på 100,90 kr till ett p/e-tal på 8 beräknat som börskurs delat med förväntat resultat för 2017 (dvs om 4-5 år).

Dvs trots förväntningar om att de fyra kommande åren kommer att innebära ett positivt scenario med ganska kraftiga förbättringar av Volvos intäkter och resultat, så handlas Volvo-aktien till ett p/e-tal på 8 utifrån förväntat resultat så många år framåt i tiden.

Rimligt vore snarare att Volvo-aktien handlades till ett p/e-tal på max 8-10 utifrån en normalårsvinst idag.

Säg att man mot bakgrund av Volvos skrala utveckling på sistone inte vågar räkna med ett normalresultat på mer än 7-8 kr per aktie och år, och att det nås inom 2-3 år.

Ett p/e-tal på 8-10 ger utifrån det en motiverad börskurs på 56-80 kr.

Mittnivån i det intervallet blir då 68 kr vilket är -33% från Volvos nuvarande börskurs 100,90 kr (slutkursen tis 17 sep 2013).

Nuvarande värderingsnivå kan alltså betraktas som något stretchad.

Balansräkningen

Skuldsättning

Volvos nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) i industrirörelsen (dvs exkl kundfinansieringsverksamhet) inkl pensionsskulder etc, uppgick till 42 miljarder kr per slutet av juni 2013.

Det motsvarar 19% av Volvos börsvärde på 215 miljarder kr.

Det är en inte obetydlig skuldsättningsnivå för ett konjunkturkänsligt bolag som Volvo.

Helst skulle Volvo ha en nettokassa (som konkurrenten Scania) som buffert för ev sämre tider framöver.

Volvos skuldsättningsnivå innebär därför en viss förhöjd risk i Volvo-aktien.

Per slutet av juni 2013 hade Volvo totala tillgångar bokförda till 260 miljarder kr.

Immateriella anläggningstillgångar

Negativt att Volvo har "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar bokförda till 39 miljarder kr per slutet av juni 2013.

Det motsvarar 15% av tillgångarna och 61% av Volvos egna kapital.

Om Volvo går dåligt under en längre tid finns risk för att de immateriella anläggningstillgångarna måste skrivas ned i värde vilket då ger en motsvarande negativ resultateffekt och urholkning av det egna kapitalet.

Risk för att Volvo då ev kommer att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott vilket i ett sådant läge lär sänka börskursen ytterligare.

Detta innebär därför en viss förhöjd risk i Volvo-aktien.

Per slutet av 2012 hade Volvo immateriella anläggningstillgångar bokförda till 40 miljarder kr, varav 23 miljarder kr (58%) i goodwill och 13 miljarder kr (33%) i form av "kapitaliserad produkt-
och programvaruutveckling".

• Goodwill uppstår ju när ett bolag (tex Volvo) köper andra bolag för värden som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.

• Kapitaliserad produkt- och programvaruutveckling innebär ju förenklat att Volvo bokfört uppsamlade utvecklingskostnader som tillgång istället för att bokföra dem som kostnader när de uppstått.

Båda dessa bokföringssätt kan anses vara motiverade och har godkänts av Volvos revisorer Peter Clemedtson och Johan Rippe (båda från revisionsbyrån PWC) enl Volvos årsredovisning för 2012 (som var daterad 21 feb 2013).

Men som sagt om Volvo börjar gå dåligt kan det behöva göras nedskrivningar av dessa immateriella anläggningstillgångar vilket då kan ge stora negativa effekter.

//Edit: Det är ju revisorns uppgift att se till att ett bolags bokföring är korrekt och rättvisande, men just PWC har nyligen dömts att betala ett stort skadestånd pga felaktig bokföring i det tidigare börsbolaget Prosolvia som kraschade.

Mer om det i tex tidigare blogginlägg om HQ (från 11 aug 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/spekulativt-kop-hq

PWC har dock överklagat den domen.

//

Fördelning av Volvos verksamhet

Volvo är baserat i Göteborg.

Per slutet av juni 2013 hade bolaget en personalstyrka på ca 97 000 tillsvidare-anställda plus ca 16 000 visstids-anställda.

Det innebär en ökning från ca 96 000 tillsvidare-anställda plus ca 13 500 visstids-anställda per slutet av 2012.

Enl Volvos årsredovisning för 2012 hade bolaget ca 99 000 pers anställda per slutet av 2012 fördelat enl följande:

lastbilar 62%
anläggningsmaskiner 15%
bussar 8%
båtmotorer, industrimotorer 1%
kundfinansiering 1%

övrigt 13%
- - -
Summa 100% (99 000 pers)

Och under första halvåret 2013 fördelade sig Volvos intäkter enl följande per affärsområde:

lastbilar 64%
anläggningsmaskiner 21%
bussar 6%
båtmotorer, industrimotorer 3%

kundfinansiering 4%
övrigt 3%
- - -
Summa 100% (131 miljarder kr)

Dvs lastbilar är den klart största delen av Volvo följt av anläggningsmaskinerna.

Lönsamhet (rörelsemarginal) per per affärsområde under första halvåret 2013:

båtmotorer, industrimotorer 10% (10%)
anläggningsmaskiner 7% (13%)
lastbilar 2% (8%)
bussar -1% (2%)

övr ?
- - -
Summa hela Volvo 3% (9%)

Fin lönsamhet för båtmotorer/industrimotorer, men synd att det bara är en så liten del av koncernen.

Någorlunda lönsamhet för anläggningsmaskinerna, men synd att den föll så kraftigt och att anläggningsmaskinerna "bara" står för drygt 20% av Volvos intäkter.

Negativt att bussarna gick med förlust, men det är ingen katastrof eftersom de utgör en så liten del av koncernen.

Men synd att lastbilarna (det största affärsområdet) hade en rörelsemarginal som var så låg och sjönk därmed från en hygglig nivå under första halvåret 2012.

Ovannämnda intäkter och rörelsemarginaler per affärsområde, innebär att respektive affärsområde svarade för följande andel av Volvos totala rörelseresultat under första halvåret 2013:

lastbilar 52%
anläggningsmaskiner 49%
båtmotorer 10%
bussar -2%

kundfinansiering 21%
övr -30%
- - -
Summa 100% (3,7 miljarder kr)

Dvs lastbilar och anläggningsmaskiner svarar för ungefär lika stora delar av Volvos totala rörelseresultat, trots att lastbilarna har över 60% av Volvos totala intäkter jämfört med anläggningsmaskinernas bara drygt 20%.

Orsaken är ju helt enkelt att anläggningsmaskinerna hade en klart större rörelsemarginal (7%) än lastbilarna (2%).

Geografiskt fördelade sig Volvos intäkter (i industrirörelsen) enl följande under första halvåret 2013:

Europa 37%
Amerika 34%
Asien 21%

övr 8%
- - -
Summa 100% (127 miljarder kr)

Eller mer detaljerat:

Västeuropa 31%
Nordamerika 23%
Asien 21%
Sydamerika 11%
Östeuropa 7%

övr 8%
- - -
Summa 100% (127 miljarder kr)

Dvs en rätt god spridning geografiskt vilket är en fördel som sänker risknivån i Volvo-aktien.

Som jämförelse fördelar sig Volvos anställda enl följande (medelantal anställda under 2012 enl Volvos årsredovisning för 2012):

Sverige 23%
övriga Västeuropa 22%
Östeuropa 6%

Nordamerika 16%
Sydamerika 6%

Asien 24%

övr 3%

moderbolaget 0,2%
- - -
Summa 100% (102 000 pers)

Dvs en rätt stor andel anställda i Sverige innebär en rätt stor andel kostnader i Sverige och svenska kronor men intäkter från utlandet, vilket gör Volvo delvis känsligt för svenska kronans utveckling.

En svag krona är då positivt för Volvo medan en stark krona är negativt.

Valutaeffekter

Under 2011 låg valutorna i snitt på följande nivåer:

euron 9,0335 kr

USA-dollarn 6,4969 kr

Under 2012 låg valutorna i snitt på följande nivåer:

euro 8,7053 kr (-4% från 2011)

dollar 6.7754 kr (+4% från 2011)

Dvs positivt att en stärkt dollar kompenserade en svagare euro under 2012, men eftersom Volvo väl har större intäkter i euro än dollar lär det ha blivit en negativ valutaeffekt totalt sett under 2012.

Men den borde ej varit överdrivet stor tack vare att den stärkta dollarn kompenserade svagare euro.

Under första halvåret 2013:

euro 8,5299 kr (-2% från helåret 2012)

dollar 6,4958 kr (-4% från helåret 2012)

Dvs negativt att euron fortsatt försvagas första halvåret 2013 samtidigt som dollarn också försvagats.

Det borde innebära en negativ valutaeffekt för Volvo under första halvåret 2013.

Och valutakurser i skrivande stund (på kvällen tis 17 sep 2013):

euro 8,6385 kr (+1% från första halvåret 2013)

dollar 6,4700 kr (-0,4% från första halvåret 2013)

Dvs om de nivåerna håller i sig borde det innebära en viss positiv valutaeffekt för Volvo under andra halvåret 2013 jämfört med första halvåret 2013.

Enl en känslighetsanalys i Volvos årsredovisning för 2012 innebär en generell förstärkning av kronan med 10% mot utländska valutor följande effekt för Volvo:

intäkter -31 miljarder kr

rörelseresultat -6 miljarder kr

Mest känslig är Volvo för dollarn där en kronförstärkning med 10% mot dollarn ger följande effekt:

intäkter ca -8 miljarder kr

rörelseresultat nästan -3 miljarder kr

En kronförstärkning med 10% mot euron ger följande effekt:

intäkter ca -6 miljarder kr

rörelseresultat en liten positiv effekt

Dvs intressant att euroförändringar mot kronan nästan inte alls har någon effekt på Volvos rörelseresultat.

Som jämförelse hade Volvo följande intäkter och rörelseresultat under 2012:

intäkter 304 miljarder kr

rörelseresultat 19,5 miljarder kr

Och under senast rapporterade 12 mån:

intäkter 272 miljarder kr

rörelseresultat 8 miljarder kr

Omvänt borde ju då en försvagning av kronan med motsvarande nivå leda till en motsvarande ökning av intäkter och rörelseresultat (allt annat lika).

Lastbilar

Som nämnt är Volvos lastbils-verksamhet den klart största delen av koncernen.

Hur går det ekonomiskt för Volvos lastbilar?

2012:

intäkter 192 miljarder kr (-3%)
rörelsemarginal 5% (9%)

Första halvåret 2013:

intäkter 83 miljarder kr (-15%)
rörelsemarginal 2% (8%)

Fallande intäkter och rörelsemarginal.

Utvecklingen per kvartal:

Orderingång (antal lastbilar), förändring från samma kvartal ett år tidigare:
q1/2012: 60 707 st (-1%)
q2/2012: 52 946 st (-19%)
q3/2012: 45 272 st (-25%)
q4/2012: 52 145 st (-10%)

q1/2013: 71 237 st (+7%)
q2/2013: 63 954 st (+11%)

Intäkter:
q1/2012: 49 miljarder kr (+8%)
q2/2012: 51 miljarder kr (+3%)
q3/2012: 44 miljarder kr (-7%)
q4/2012: 48 miljarder kr (-16%)

q1/2013: 37 miljarder kr (-23%)
q2/2013: 46 miljarder kr (-8%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (företagsköp respektive företagsavyttringar):
q1/2012: +6%
q2/2012: 0%
q3/2012: -4%
q4/2012: -13%

q1/2013: -17%
q2/2013: -1%

Rörelsemarginal:
q1/2012: 7%
q2/2012: 8%
q3/2012: 4%
q4/2012: 2%

q1/2013: 0%
q2/2013: 4%

Dvs tolkar man det positivt så låg den justerade intäktsförändringen åtminstone nästan oförändrat under q2/2013 jämfört med q2/2012, samtidigt som rörelsemarginalen förbättrades från 0% i q1/2013 till 4% i q2/2013.

Men någon särskilt god utveckling är det ändå inte.

Volvo offentliggör även rapporter för antal levererade lastbilar per månad.

Efter q2/2013 har en månadsrapport kommit, dvs för juli 2013.

Enl den rapporten levererade Volvo 16 899 lastbilar under månaden, vilket var +3% från juli 2012: http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/newsmedia/pressreleases/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=144309&News.Language=en-gb

Det var något bättre än aktieanalytikernas snittförväntningar på +1% enl SME Direkt.

Dvs det kan ju tolkas som ett litet positivt tecken; att trenden äntligen verkar innebära en ökning.

De geografiska skillnaderna var dock stora med bla följande förändring (från juli 2012 till juli 2013):

Sydamerika +45%

Västeuropa +20%

Asien -8%

Nordamerika -11%

//Edit: Månadsrapporten för aug 2013 kom kl 8.30 ons 18 sep 2013.

Utfallet blev 12 864 levererade lastbilar under månaden, vilket var -4% från aug 2012: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=144546&News.Language=sv-se

Det var sämre än analytikernas snittförväntningar på 14 611 lastbilar enl SME Direkt, vilket skulle varit +9%.

Dvs återigen tecken på att utvecklingen vacklar.

Geografisk förändring från aug 2012 till aug 2013, bla:

Östeuropa -43%

Västeuropa -7%

Nordamerika -3%

Asien 0%

Sydamerika +12%

//

Anläggningsmaskiner

Som nämnt ovan var rörelseresultaten för Volvos lastbilar respektive anläggningsmaskiner ungefär lika stora trots att lastbilarna har klart större intäkter.

Mer om den ekonomiska utvecklingen för anläggningsmaskinerna:

2012:

intäkter 64 miljarder kr (0% från 2011)
rörelsemarginal 9% (ner från 11% under 2011)

Första halvåret 2013:

intäkter 28 miljarder kr (-25% från första halvåret 2012)
rörelsemarginal 7% (ner från 13% under första halvåret 2012)

Dvs kraftig intäktsminskning under första halvåret 2013.

Utveckling per kvartal:

Orderingång i antal maskiner (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 17 670 st (-28%)
q2/2013: 22 285 st (+3%)

Intäkter:
q1/2012: 18 miljarder kr (+17%)
q2/2012: 20 miljarder kr (+15%)
q3/2012: 13 miljarder kr (-9%)
q4/2012: 13 miljarder kr (-23%)

q1/2013: 12 miljarder kr (-33%)
q2/2013: 16 miljarder kr (-19%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (företagsköp respektive företagsavyttringar):
q1/2012: +11%
q2/2012: +7%
q3/2012: -8%
q4/2012: -22%

q1/2013: -29%
q2/2013: -14%

Rörelsemarginal:
q1/2012: 12%
q2/2012: 13%
q3/2012: 5%
q4/2012: 3%

q1/2013: 4%
q2/2013: 8%

Dvs kraftiga intäktsminskningar men positivt med hygglig rörelsemarginal ändå i q2/2013.

Produkter inom anläggningsmaskiner

Vad gör egentligen Volvos affärsområde anläggningsmaskiner för produkter?

Hittade i trakten tex följande gamla skördetröskor av märket Volvo BM:

Affärsområde anläggningsmaskiner kallas numer för VCE (Volvo Construction Equipment) men hette tidigare just Volvo BM (där BM stod för "byggmaskiner"?).

//Edit: Nej, BM stod för Bolinder-Munktell, ett bolag som Volvo tidigare köpte.

Bolinder-Munktell var baserat i Eskilstuna där VCE nu väl är baserat, så Bolinder-Munktell kan därmed tydligen sägas vara basen i det nuvarande VCE.

Dock upphörde affärsområdet år 1985 med att göra jordbruksmaskiner. Bla såldes traktor-verksamheten till finska bolaget Valmet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Volvo_Construction_Equipment

//

Enl VCE:s svenska hemsida har affärsområdet ett produktsortiment med tio olika produktkategorier:

kompaktlastare

hjullastare

grävmaskiner

ramstyrda dumprar

väghyvlar

rivningsutrustning

rörläggare

asfaltläggare

kompaktorer ("vägvältar")

redskap och utrustningar

http://www.volvoce.com/dealers/sv-se/Swecon/Pages/homepage.aspx

Enl Volvos årsredovisning för 2012 är det i själva verket ännu fler produktkategorier inom VCE, uppdelat i följande tre huvudkategorier:

kompakta anläggningsmaskiner
tunga anläggningsmaskiner
väganläggningsmaskiner

Underkategorier:

• Kompakta anläggningsmaskiner:

hjullastare
traktorgrävare
bandgående grävmaskiner
skidsteerlastare

• Tunga anläggningsmaskiner:

bandgående grävmaskiner
hjulgående grävmaskiner
bandgående grävmaskiner från Lingong
ramstyrda dumprar
hjullastare
hjullastare från Lingong

• Väganläggningsmaskiner

väghyvlar
vältar
asfaltläggare
asfaltfräsar

Dvs med den uppställningen blir det totalt 14 olika produktkategorier inom VCE.

Enl årsredovisningen säljs VCE-produkterna med varumärkena Volvo samt SDLG varav det sistnämnda är VCE:s dotterbolag i Kina.

Det är SDLG som ligger i Lingong.

http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar12/ar_2012_sve.pdf

Konkurrenter

Bland VCE:s konkurrenter finns jättar som amerikanska Caterpillar och japanska Komatsu.

Atlas Copcos Malmö-baserade dotterbolag Dynapac är konkurrent med VCE inom vissa produktområden: http://www.dynapac.com/sv/

Dynapac är fokuserat på vältar och asfaltsmaskiner.

Atlas Copco köpte Dynapac år 2007.

Dynapac ägdes tidigare av riskkapitalbolaget Altor (som bla äger aktiemäklarfirman Carnegie), och ett tag var det på tal att Volvo skulle köpa Dynapac för att stärka VCE:s marknadsposition i konkurrensen mot Caterpillar och Komatsu: http://www.va.se/nyheter/dynapac_till_salu-4738

Volvo ville dock ej betala särskilt mycket för Dynapac.

Dynapacs ekonomiska utveckling:

Intäkter:

2005: 3,8 miljarder kr

2006 4,6 miljarder kr

Rörelsemarginal:

2005: knappt 10%

2006: 11%

Altor köpte Dynapac för under 3 miljarder kr år 2004.

Och Atlas Copco betalade över 6 miljarder kr för Dynapac år 2007.

http://www.dn.se/ekonomi/atlas-copcos-kop-av-dynapac-bra-affar-for-altor/

Dynapac hade då drygt 2 000 pers anställda.

I aug 2013 kom besked om att Dynapac säger upp nästan 50 pers vid sin fabrik i Karlskrona: http://www.svd.se/naringsliv/dynapac-varslar-47-i-karlskrona_8467786.svd

Videoklipp

VCE har en egen Youtube-kanal med en massa videoklipp om affärsområdets produkter etc: http://www.youtube.com/user/GlobalVolvoCE/videos

Bla videoklipp (från maj 2013) om minigrävmaskinen Volvo ECR 25D: http://www.youtube.com/watch?v=NIKzh2G0Wu4

Asien

VCE har en särskilt stor andel av sina intäkter från Asien.

VCE:s andel intäkter från Asien:

2011: 47% (av VCE:s totala intäkter på 64 miljarder kr)

2012: 43% (av VCE:s totala intäkter på 64 miljarder kr)

2013 (6 mån): 44% (av VCE:s totala intäkter på 28 miljarder kr)

Utveckling för VCE:s intäkter från Asien:

2012: 27 miljarder kr (-10%)

2013 (6 mån): 12 miljarder kr (-28%)

Dvs det ser ju inte särskilt bra ut.

Per kvartal hittills under 2013 har VCE:s intäkter i Asien utvecklats enl följande:

q1/2013: 5 miljarder kr (-41%)
q2/2013: 7 miljarder kr (-15%)

Dvs en positiv tolkning är att de kraftiga intäktsnedgångarna för VCE i Asien i alla fall verkar minska.

Världsmarknaden för tunga anläggningsmaskiner väntas växa med 8-9% per år tom år 2018 enl en ny rapport från aug 2013: http://www.prnewswire.com/news-releases/heavy-construction-equipment-market---global-trends--forecast-to-2018-218535161.html

Det låter ju positivt.

BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) samt övriga Asien och Stillahavsregionen (bla Sydkorea och Australien) väntas driva tillväxten på världsmarknaden för tunga anläggningsmaskiner under de kommande åren.

Den världsmarknaden har följande huvudkonkurrenter enl rapporten:

Caterpillar (baserat i USA)

Komatsu (Japan)

JCB (Storbritannien)

Hitachi Construction Machinery (Japan)

Volvo Construction Equipment (Sverige)

John Deere & Co (USA)

Enl en annan rapport från okt 2012 är följande bolag störst i världen på anläggningsmaskiner:

1. Caterpillar Inc.

2. Hyundai Heavy Industries Co., Ltd.

3. AB Volvo

4. Komatsu Ltd.

5. Hitachi Construction Machinery Co. Ltd.

6. SANY Heavy Industry Co., Ltd.

7. Doosan Heavy Industries & Construction Co., Ltd.

8. Zoomlion Heavy Industry Science & Technology Development Co., Ltd

9. Terex Corporation

10. XCMG Construction Machinery Co., Ltd.

http://www.researchandmarkets.com/reports/2254776/the_wmi_global_top_10_construction_equipment

Geografisk utveckling

Som nämnt ovan är Västeuropa, Nordamerika och Asien de tre stora geografiska regionerna för Volvo.

De svarade tillsammans för 75% av Volvos totala intäkter under första halvåret 2013.

Utveckling av Volvos intäkter i dessa tre regioner:

2012:

Västeuropa 88 miljarder kr (-10%)
Asien 69 miljarder kr (-6%)
Nordamerika 68 miljarder kr (+17%)

Första halvåret 2013:

Västeuropa 39 miljarder kr (-17%)
Nordamerika 29 miljarder kr (-25%)
Asien 27 miljarder kr (-25%)

Dvs Nordamerika var det enda positiva under 2012 men under första halvåret 2013 gick det dåligt för alla tre regioner.

Utvecklingen per kvartal:

Västeuropa:

q1/2012: 23 miljarder kr (-4%)
q2/2012: 24 miljarder kr (-7%)
q3/2012: 19 miljarder kr (-12%)
q4/2012: 22 miljarder kr (-16%)

q1/2013: 18 miljarder kr (-22%)
q2/2013: 21 miljarder kr (-12%)

Inte mycket till ljusning i Västeuropa alltså.

Nordamerika:

q1/2012: 18 miljarder kr (+45%)
q2/2012: 20 miljarder kr (+44%)
q3/2012: 16 miljarder kr (+15%)
q4/2012: 14 miljarder kr (-22%)

q1/2013: 12 miljarder kr (-34%)
q2/2013: 17 miljarder kr (-17%)

2012 började väldigt bra i Nordamerika men fallande intäkter från q4/2012.

Dvs inte mycket ljusning där.

Asien:

q1/2012: 19 miljarder kr (+6%)
q2/2012: 19 miljarder kr (+5%)
q3/2012: 15 miljarder kr (-14%)
q4/2012: 16 miljarder kr (-21%)

q1/2013: 12 miljarder kr (-33%)
q2/2013: 15 miljarder kr (-18%)

Stabil början på 2012 i Asien men därefter ganska stora intäktsfall från q3/2012.

Inte mycket ljusning där heller alltså.

Volvos lastbilsmärken

Enl Volvos hemsida har Volvo fyra lastbilsmärken som ingår i koncernen:

• Volvo (baserat i Sverige)

• Renault (Frankrike)

• Mack (USA)

• UD (Japan)

UD står för "Ultimate Dependability" (ung. "väldigt hög pålitlighet").

http://www.volvogroup.com/GROUP/GLOBAL/EN-GB/PRODUCTSANDSERVICES/TRUCKS/PAGES/UDTRUCKS.ASPX

I Volvo-lastbilarnas månadsrapport för juli 2013 nämns även ett följande märken:

• Eicher (Indien, Volvos ägarandel 50%)

• DND (Kina, Volvos ägarandel 45%)

http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/newsmedia/pressreleases/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=144309&News.Language=en-gb

//Edit: Det var i jan 2013 som besked kom om att Volvo köper 45% i DND för knappt 6 miljarder kr: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/volvo-blir-storst-i-varlden_7861238.svd

Övriga ägaren i DND är kinesiska bolaget Dongfeng.

//

Fördelning av Volvos lastbilsleveranser per varumärke (under jan-juli 2013) enl månadsrapporten ovan:

Volvo 48%
Renault 18%
Eicher 16%
Mack 10%
UD (inkl DND) 8%
- - -
Summa 100% (127 470 st levererade lastbilar)

Dvs Volvo är det klart största av koncernens lastbilsmärken (mätt i antal levererade lastbilar).

//Edit: Fördelning per varumärke under jan-aug 2013:

Volvo 48%
Renault 18%
Eicher 16%
Mack 10%
UD (inkl DND) 8%
- - -
Summa 100% (142 724 st lastbilar)

http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=144546&News.Language=sv-se

Dvs det var samma fördelning som för jan-juli 2013.

//

Förändring av antal levererade lastbilar per märke (från jan-juli 2012 till jan-juli 2013):

Volvo +1%
Eicher -14%
Renault -22%
UD (inkl DND) -22%
Mack -26%
- - -
Summa -12% (från 144 401 st till 127 470 st)

Dvs Volvo var det enda av koncernens lastbilsmärken som lyckades öka antalet leveranserna från jan-juli 2012 till jan-juli 2013.

//Edit: Förändring av antal levererade lastbilar per märke (från jan-aug 2012 till jan-aug 2013):

Volvo +1%
Eicher -15%
UD (inkl DND) -20%
Renault -23%
Mack -24%
- - -
Summa -11% (från 160 949 st till 142 724 st)

Dvs jämfört med jan-juli 2013 var det en något sämre förändring för:

• Eicher

• Renault

Men en något bättre förändring för:

• UD

• Mack

Samma förändring för Volvo.

//

Volvo delar även in sina lastbilar i tre viktkategorier:

lätta lastbilar (under 7 ton)
mellantunga lastbilar (7-16 ton)
tunga lastbilar (över 16 ton)

Exkl Eicher och DND levererade Volvo-koncernen 107 299 st lastbilar under jan-juli 2013 fördelat enl följande per viktklass:

tunga lastbilar 84%
mellantunga lastbilar 9%
lätta lastbilar 7%
- - -
Summa 100% (107 299 st lastbilar)

Dvs tunga lastbilar är den klart största viktklassen av de lastbilar Volvo-koncernen levererar.

//Edit: Fördelning per viktklass av antalet levererade lastbilar jan-aug 2013 (exkl Eicher och DND):

tunga lastbilar 85%
mellantunga lastbilar 9%
lätta lastbilar 7%
- - -
Summa 100% (120 163 st levererade lastbilar)

Dvs i princip samma fördelning som för jan-juli 2013.

//

Konkurrenter

Volvo nämner bla följande konkurrenter som Volvo jämför sig med vad gäller lastbilar:

Scania - baserat i Sverige

Daimler (Mercedes) - Tyskland

MAN - Tyskland

Iveco - Italien

Navistar - USA

Paccar - USA (samt äger holländska lastbilsmärket DAF)

Sinotruk - Kina

http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/investors/financial_targets/Pages/default.aspx

Volvo-koncernens marknadsandel under 2012 för tunga lastbilar i några olika länder/regioner:

EU (29 länder) 25,7% (-0,6 procentenheter jämfört med 2011)

Nordamerika 18,3% (+0,1)

Brasilien 18,2% (+1,1)

Japan 17,5% (-2,8)

Indien 3,9% (+0,8)

Australien 21,4% (-2,0)

Sydafrika 23,5% (-1,0)

Källa: Volvos årsredovisning för 2012 http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar12/ar_2012_sve.pdf

Dvs under 2012 tappade Volvo marknadsandelar i fyra av ovannämnda länder/regioner och ökade marknadsandelar i tre.

Som jämförelse var utvecklingen följande under 2011:

EU (29 länder) 26,3% (+1,9)

Nordamerika 18,2% (+2,0)

Brasilien 17,1% (+2,3)

Japan 20,3% (-1,9)

Indien 3,1% (+1,1)

Källa: Volvos årsredovisning för 2011 http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar11/ar_2011_sve.pdf

Dvs tex har Volvo ökat marknadsandelen i Brasilien och Indien både under 2011 och 2012.

Men i Japan har marknadsandelen minskat både 2011 och 2012.

I EU var det en ökning 2011 men minskning 2012.

Och i Nordamerika var det en ökning 2011 följt av ungefär oförändrad nivå 2012.

Dagens Industri skrev 30 aug 2013 att Volvo tappade marknadsandel på lastbilsmarknaden i Europa under första halvåret 2013: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2007573

Enl artikeln hade Volvo en marknadsandel på 24,8% i Europa under första halvåret 2013 (-1,3 procentenheter från första halvåret 2012).

Sämst gick det för Volvos lastbilsmärke Renault i Europa under perioden.

Konkurrenten Scanias marknadsandel var dock +1,5 procentenheter i Europa under perioden skrev DI.

Nästa hållpunkter

18 sep 2013: Månadsrapport för Volvos lastbilar avseende aug 2013.

25 okt 2013: Volvos resultatrapport för q3/2013.

Volvos strategiprogram 2013-2015

På Volvos kapitalmarknadsdag i feb 2013 i New York berörde vd Olof Persson bla bolagets strategiprogram enl följande presentationsbilder: http://www.volvogroup.com/SiteCollectionDocuments/VGHQ/Volvo%20Group/Investors/Calendar%20and%20presentations/2013/Investor%20Day%20New%20York%20February%2028/130228_NY_Investor_Day.pdf

Enl programmet är målet bla att förbättra Volvos intäktstillväxt och rörelsemarginal.

Målet är att förbättra rörelsemarginalen med 3 procentenheter via en rad åtgärder som preciseras i presentationsbilderna.

Enl bilderna är utgångspunkten att hela Volvo har intäkter på 300 miljarder kr per år varav lastbilarna har intäkter på 200 miljarder kr per år.

Målet att höja rörelsemarginalen med 3 procentenheter innebär egentligen åtgärder för att höja rörelsemarginalen med 5 procentenheter vilket sedan i praktiken försiktigt räknat väntas bli 3 procentenheter efter avdrag för "motvinds-faktorer" på 2 procentenheter.

Dvs:

total effekt av åtgärder: +5 procentenheter

"motvinds-faktorer": -2 procentenheter

- - -

Summa +3 procentenheter

Förbättringen av rörelsemarginalen med 5 procentenheter på koncernnivå ska komma från följande delar:

• åtgärder inom lastbilar: 4 procentenheter

• åtgärder inom övriga affärsområden: 0,5% procentenheter

• sänkta IT-kostnader för koncernen (till 2% av koncernens totala kostnadsnivå): 0,5% procentenheter

- - -

Summa 5 procentenheter

Och åtgärderna inom lastbilar som ska leda till en marginalförbättring på 4 procentenheter på koncernnivå, innebär åtgärder för att åstadkomma en marginalförbättring på 6 procentenheter för affärsområde lastbilar.

Åtgärderna på lastbilssidan för att komma fram till en marginalförbättring på 6 procentenheter för affärsområde lastbilar består av följande fyra huvudåtgärder:

1)

Bruttomarginalen för lastbilarna ska höjas med 3 procentenheter i varje region

Det ska åstadkomma en rörelsemarginal-höjning på 2 procentenhete… [content has been truncated]

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?