PLED

PledPharma

Research interview

Print

Studiedata stärker upp Pledpharma

Pledpharma utvecklar läkemedel mot sjukdomar framkallade av oxidativ stress. Bolagets längst framskridna projekt finns inom cancer och där inleddes en fas IIb-studie i början av året (PLIANT-studien). Nyligen tillkännagav bolaget att en nyemission ska genomföras för att säkerställa finansiering av studien. Redeye har i samband med detta intervjuat bolagets vd Jacques Näsström.

Ni avser ta in drygt 18 miljoner kronor i en företrädesemission. Tillsammans med kassan på knappt 60 miljoner kronor vid årsskiftet, hur långt bedömer ni att finansiering tar er?

Med det vi redan säkrat i den nyligen annonserade nyemissionen räcker kassan gott och väl till det att vi har övergripande resultat från PLIANT studien i mitten av 2014. Om hela nyemissionen blir fulltecknad räcker kassan åtminstone 2014 ut.

 

Hur ser teckningsåtagandena ut från befintliga ägare?

Teckningsförbindelser motsvarande minst respektive ägares pro rata-andel har erhållits från Staffan Persson, Peter Lindell, Carl Rosvall och Anders Ström samt samtliga i bolagets styrelse och ledning. Teckningsförbindelserna motsvarar drygt 50 % av emissionen. Flera av dessa ägare har också indikerat att de kan teckna ytterligare aktier utöver sin pro rata, om det finns tillgängliga teckningsrätter.

 

Ni har ändrat exklusions-/inklusionskriterier till PLIANT-studien samt inkluderar andra och tredje behandlingslinjen i PLIANT-studien. Varför gjorde ni det?

För att vi exkluderade patienter, som vi i efterhand anser borde ha inkluderats i studien pga. för snäva kriterier. Dessutom fick vi tydliga indikationer på att man använde en hel del FOLFIRI som första linjens behandling i Sverige medans man ”sparade ” FOLFOX till andra eller tredje behandlingslinjen.

 

Har ni märkt av att förändringen ger önskvärd effekt?

Ja, vi har sett både ett ökat flöde av patienter som uppfyller våra kriterier samt att patienterna ändrat karaktär. Fortfarande har vi en utmaning i att flera patienter tackat nej till att medverka i studien.

 

Vad beror det på att patienter tackar nej och vad går det att göra åt det?

Detta varierar från patient till patient.  Till exempel ansåg vissa patienter att det var för många extra provtagningar, att medverkan i prövningen tog för mycket tid i anspråk till att man inte ville vara patient nummer 2 som fick PledOx. Vi misstänker dock att det kan finnas en underliggande rädsla för att PledOx skulle kunna skydda cancertumören från cellgifterna. För att åtgärda detta håller vi på med att förbättra patientinformationen samt erbjuder resurser för att underlätta de extra provtagningar utöver normal behandling som studien innebär, för bättre patientacceptans. Dessutom har vi informerat alla prövare om resultaten från en fransk studie, som stödjer att PLED substanser av typen PledOx inte negativt påverkar antitumör effekten vilken är en tolkning som konfirmerats med prof. Bengt Glimelius. En viktig komponent är naturligtvis att förstå kopplingen mellan mangafodipir, som både vi och fransmännen använt i våra tidigare studier, och PledOx (calmangafodipir).

 

I PLIANT-studien använder ni PledOx (calmangafodipir) mot i tidigare kliniska studier använt er av Pled-derivatet mangafodipir. Vad är skillnaden mellan dessa substanser?

Mangafodipir är ett kliniskt använt magnetröntgen kontrastmedel vars verkningsmekanism bygger på att substansen frisätter mangan. Frisatt mangan utgör inget säkerhetsproblem vid enskilda doser av mangafodipir.  Men vid upprepade doseringar kan den frisatta mängden mangan anrikas i hjärnan och där leda till allvarliga biverkningar. Dessutom är det inte det frisatta manganet som har den cellskyddande effekten, utan de cirka 20% som fortfarande finns bundet i molekylen. Av den anledningen utvecklade vi calmangafodipir, där vi bytte ut 80% av manganet mot kalcium, men i övrigt är molekylerna identiska. Detta stabiliserar de kvarvarande 20% mangan ytterligare eftersom kalcium binder lösare än mangan.

Calmangafodipir eller PledOx, som är vårt registrerade varumärke för denna molekyl, har i prekliniska säkerhetsstudier och effektstudier visat sig ha ett överlägset terapeutiskt fönster med ännu mindre risk för biverkningar och en förbättrad effekt jämfört med mangafodipir. Dessutom har vi lämnat in en substanspatentansökan på calmangafodipir som vid beviljande sträcker sig ända fram till 2033, vilket kan jämföras med de beviljade användarpatenten för mangafodipir som börjar löpa ut redan 2017. På detta sätt har vi lyckats med både FDA:s och LV:s goda minne dra nytta av den enorma mängden data som finns tillgängligt för mangafodipir via vårt licensavtal samtidigt som vi fått en molekyl med ett ännu bättre säkerhetsindex vid upprepad dosering och ett potentiellt patentskydd fram till 2033, vilket är unikt för en substans i fas IIb.  

 

Som du nämner har en fransk forskargrupp publicerat delar av sina resultat från en studie när mangafodipir ges till patienter med avancerad tjocktarmscancer som behandlas med FOLFOX som visar på lovande resultat i att begränsa neurotoxicitet. Vad är din kommentar till resultaten?

Man ska komma ihåg att ”neurotoxicitet” eller smärtsamma känselrubbningar är det stora medicinska behovet som inte är löst med dagens tillgängliga behandlingar och fransmännens data rimmar oerhört väl med våra förväntningar och faktiskt överträffar de våra förväntningar. För den franska studien var inte designad att visa att man genom förhandling kan skydda mot uppkomsten av smärtsamma känselrubbningar, utan man utgick från patienter som redan hade smärtsamma känselrubbningar och som skulle få fler behandlingscykler med FOLFOX. Dessa data tyder på att mangafodipir till och med skulle kunna lindra redan uppkomna känselrubbningar, vilket är ett unikt och oväntat fynd. Dessutom visar denna studie att statistiskt signifikant fler patienter kan fullfölja 12 behandlingscykler av FOLFOX i denna studie jämfört med litteraturdata från Leonard et al. 2005.

 

Ni har ett andra projekt i klinisk fas, PP-099, för att minska vävnadsskador som uppkommer i samband med hjärtinfarkt. Vad är status i projektet?

Status är att vi i dagsläget har behandlat 19/20 patienter. Det vill säga, att endast en patient återstår och vi känner oss trygga med att vi kommer att kunna presentera data från denna studie i år.

 

Nämn tre faktorer som gör Pledpharma unikt och extra intressant för investerare?

1) Unik patentsituation – jag känner inte till något annat fas IIb-projekt som har en substanspatentansökan, som om den beviljas (vilket vi känner oss ganska trygga med) sträcker sig fram till 2033

2) relativt andra läkemedelsprojekt i samma fas har PledPharma lägre risk, eftersom vi har säkerhetsdata från mer än 40.000 patienter från en substansklass som är väl tolererad med få och milda biverkningar, vilket minskar risken avsevärt att projektet faller på grund av biverkningar. Biverkningar är annars den vanligaste anledningen till att nya läkemedelsprojekt misslyckas, tätt följt av brist på effekt. Ovanpå våra säkerhetsdata finns kliniska data från mindre studier som dessutom visar att konceptet fungerar – det vill säga som visar att vi har effekt

3) En kostnadseffektiv utveckling fram till och med fas IIb. Jämfört med den genomsnittliga kostnaden att utveckla ett läkemedel genom fas IIb, är kostnaden som PledPharmas investerare hittills betalat, bara en bråkdel av detta. Detta beror bland annat på den kliniska historiken med mangafodipir, som gjort att man kunnat gå direkt in i fas II, licensavtalet som gör att vi har tillgång till värdefull dokumentation på mangafodipir samt en kostnadseffektiv utvecklingsorganisation inom PledPharma.

 

Vad för nyhetsflöde ska man förvänta sig från Pledpharma närmaste 12-18 månaderna?

Inom 12 månader: 1) Presentation av vem som kommer att vara vår rådgivare i utlicensieringsprocessen av PledOx, 2) resultat från PP-099 projektet, 3) resultat från del 1, öppna dosökningsdelen av PLIANT, 4) förhoppningsvis presentation av ett nytt projekt inom ett nytt livshotande sjukdomsområde, där PLED substanser kan förbättra existerande behandling, samt inom 18 månader: 5) övergripande resultat från del 2 av PLIANT samt 6) i bästa fall en avslutad utlicensieringsaffär av PledOx.