NEXT GENERATION INVESTMENT BANKING

Members network
Limited Mobile Version
Follow this company and never miss a research update
VERI

Verisec

Research interview

Print

Verisec - Intervju med vd Johan Henrikson

Det är hög aktivitet hos Verisec, som skapar den nationella e-legitimationslösningen Freja eID som ett alternativ till BankID. Vi har intervjuat vd Johan Henrikson för att fråga om möjligheterna vid en godkänd kvalitetsmärkning, det nyligen aviserade samarbetet med ATG och bolagets expansionsplaner.

1. I slutet av förra året tog ni in 34 miljoner kronor från Swedbank Robur Ny Teknik för att växa. Vad skall ni göra med pengarna?
 
Som vi berättade i samband med nyemissionen så är pengarna öronmärkta till den nya nationella ID-tjänsten som byggs under våren och lanseras till hösten.
 
 
2. Vilken är den tydligaste skillnaden mellan Freja eID och den lösning ni har idag som kallas Freja ID?
 
Freja eID är ett ekosystem av säkra identiteter där företag, myndigheter och organisationer förlitar sig på de identiteter som finns i systemet. Man kan säga att de delar på identiteterna, istället för att varje organisation själva skall säkerställa identiteten på varje användare och skapa ett eget ID-system. För användaren innebär det att man med sin Freja eID-identitet kan komma åt en lång rad olika tjänster och för organisationerna innebär det att man kan koppla på stora användargrupper – kunder, anställda eller partners - på ett enkelt sätt.
 
Vår befintliga Freja ID-plattform är en produkt som kan användas av företag och organisationer som vill lösa problem avseende digitala ID inom ramen för sin verksamhet. Varje organisation driftar sin egen lösning, säkerställer identiteten på sina egna användare och användarna kan oftast inte använda sitt digitala ID till annan åtkomst än just den organisationen. Även affärsmodellen för Freja eID skiljer sig i och med att det handlar om en tjänst som kunder kan abonnera på för att identifiera kunder eller anställda. Rent tekniskt finns skillnader i arkitekturen, men grundstommen är densamma.
 
 
3. Kan ni berätta lite mer om det nyligen utannonserade ATG-samarbetet?
 
Den svåraste nöten att knäcka när det gäller en digital ID-tjänst på nationell nivå (som vill bli godkänd enligt E-legitimationsnämndens kvalitetsmärkning Svensk e-legitimation) är att skapa en mötesplats mellan den fysiska och digitala världen. De krav som ställs från e-legitimationsnämnden innebär att man måste kunna kontrollera en fysisk ID-handling (såsom körkort eller pass) i samband med utgivandet av ett digitalt ID.
 
Samarbetet med ATG ger oss tillgång till ett nätverk som innefattar 2000 ombud som finns väl spridda geografiskt och med goda öppettider. ATG har själva en teknisk plattform hos ombuden med hög tillgänglighet, säkerhet och utbildad personal.
 
 
4. Freja eID skall lanseras efter sommaren tillsammans med 2000 ATG-butiker (ombud). Vilka är de största möjligheterna med detta samarbete? (kan ses som en variant av Bank-ID)
 
Vi tror att alla svenskar kommer att ha två, tre olika e-legitimationer i framtiden för att kontrollera olika delar av sina digitala liv, istället för att som idag hålla reda på en stor mängd lösenord. Målsättningen med Freja eID är därför att bli en godkänd svensk e-legitimation med en användarskara som motsvarar BankID.
 
Idag saknas breda alternativ till mobilt BankID vilket i praktiken har skapat en monopolställning. Min uppfattning är att det finns en stor efterfrågan på alternativ och en mer fungerande marknad för digitala identiteter. Nyligen gick vi också ut med nyheten att vi inlett ett samarbete med Tieto, som kommer underlätta integrationen mellan Freja eID och de olika system som används av myndigheter, kommuner och landsting. Så vi ser stora möjligheter till samarbete, såväl inom offentlig som privat sektor för denna nya e-legitimation.
 
 
5. Ni nämnde när ni kommunicerade ATG-samarbetet att legitimationskontrollen som sker i er lösning Freja eID uppfyller de krav som staten ställer via E-legitimationsnämnden. Hur stor är sannolikheten att ni blir godkända av E-legitimationsnämnden? När skulle ett beslut angående en sådan kunna vara aktuell?
 
Processen för grundidentifiering (det som skall utföras hos butiken) är baserat på e-legitimationsnämndens krav och vid tveksamhet har vi stämt av med e-legitimationsnämnden och andra relevanta myndigheter. Min bedömning är att en granskning för godkännande till Svensk e-legitimation, som kvalitetsmärket från E-legitimationsnämnden benämns, skall kunna påbörjas så fort tjänsten har gått live. Exakt tidsangivelse för själva granskningsprocessen är svår, men har inte bedömts vara mer än 4-6 veckor.
 
 
6. Vilka möjligheter skapar ett godkännande från E-legitimationsnämnden för er?
 
Det finns flera olika aspekter som är viktiga:
  • E-legitimationsnämnden är en oberoende part som genomlyser utfärdandeprocessen kring e-legitimationen. Detta är viktigt ur ett trovärdighets- och trygghetsperspektiv. Lösningar som inte har denna öppenhet kan alltid ifrågasättas utifrån egenkontrollens något subjektiva vinkling.
  • E-legitimationsnämnden har avtal med flera myndigheter avseende leverans av digitala ID. Det handlar således om att få tillgång till de ramavtal som myndigheter kan teckna med e-legitimationsnämnden, vilket öppnar upp ett antal tjänster till Freja eID-användare. Detta skapar större värde för befintliga kunder och attraherar förhoppningsvis fler.
  • I förlängningen finns även möjligheter till att delta i det federationsarbete som pågår i EU, vilket jag ser som ett naturligt nästa steg.
 
7. Tänker ni satsa på Freja eID även inom Europa?
 
Till en början kommer fokus vara i Sverige och Norden. Slår tjänsten väl ut, så finns det inga hinder för en bredare satsning.
 
 
8. Geografisk expansion: Ni har skapat er en stark position i Spanien med kunder som storbanken BBVA och Cajamar samt nu senast IT-företaget Ibermatica. Ser ni Spanien som den starkaste tillväxtmotorn för er kommande 1-2 år? Eller kanske Sverige?
 
Jag tror Sverige kommer att vara den största tillväxtmotorn de kommande 1-2 åren.
 
 
Tack för intervjun!