Sälj Arise-aktien
2013-11-25 11:49, Edited at: 2013-12-03 15:03Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Positivt med miljövänlig el såsom vindkraft. Är tex aktien i vindkrafts-bolaget Arise köpvärd eller ej?
//Edit: När detta blogginlägg började skrivas låg Arise-aktien i 20,60 kr (slutkursen fre 22 nov 2013) vilket gav bolaget ett börsvärde på 689 miljoner kr.
Och nu när blogginlägget publiceras under förmiddagen mån 25 nov 2013 ligger aktien i 21,20 kr strax före lunchtid, vilket innebär ett börsvärde på 712 miljoner kr.
Som högst var aktien uppe i 21,50 kr strax efter kl 11 mån 25 nov 2013.
Tom strax efter kl 11 mån 25 nov 2013 var aktiemäklarfirman Avanza största nettoköpare i aktien dittills under dagen, och Avanza har väl mest småsparare som kunder.
Inget pressmeddelande eller övriga nyheter om bolaget verkar ha kommit hittills idag mån 25 nov 2013.
Slutsatsen i detta blogginlägg kvarstår att aktien får rekommendationen "sälj".
Edit 2: Dock vindkraft-relaterad nyhet (enl TT under förmiddagen mån 25 nov 2013) om att stora statliga svenska elbolaget Vattenfall vill sälja en vindkraft-park i Storbritannien för drygt 5 miljarder kr: http://www.di.se/artiklar/2013/11/25/vattenfall-vill-salja-vindkraftspark/
Dvs om Vattenfall håller på att sälja den parken kan det indikera att ett bra pris kan erhållas.
TT skriver att amerikanska investmentbanken Morgan Stanley fått i uppdrag att hitta en köpare till parken.
Parken som Vattenfall vill sälja heter Ormonde och uppges ha en effekt på 150 megawatt (MW).
Det står att Vattenfall sedan år 2008 har investerat över 20 miljarder kr i 6 vindkraft-parker i Storbritannien.
En annan av dem heter Thanet och är på 300 MW vilket enl TT är en av de största vindkraft-parkerna i världen.
Som jämförelse är Arises hälftenägda vindkraftpark Jädraås på över 200 MW (66 vindkraftverk på ca 3 MW per st, med tillstånd att på sikt bygga ut med ytterligare 50 vindkraftverk).
Edit 3: Rykte från i förra veckan (tors 21 nov 2013) om att Arise sagt upp 8-10 pers motsvarande 20% av den totala personalstyrkan.
Det är folk inom nyproduktion av vindkraftverk som får gå enl vad signaturen The Rock skrivit på aktiemäklarfirman Avanzas aktieforum: www.avanza.se/placera/forum/trad.1503917.html
Dvs stora personalnedskärningar kan spara kostnader åt Arise om personalen ändå ej har så mycket att göra nu med nya vindkraftverk pga låga elpriser etc.
Edit 4: Besked i tisdags 19 nov 2013 om att vindkraftbolaget O2 hade rekordhög vindkraft-produktion under helgen 16-17 nov 2013: http://news.cision.com/se/o2/r/o2-s-vindparker-nadde-rekordproduktion-i-helgen,c9500564
Enl pressmeddelandet uppgick bolagets vindkraft-produktion till 90% över normalnivå under 15-17 nov 2013 vilket innebär extraintäkter på 3 miljoner kr.
O2:s vd Hans Sollenberg i pressmeddelandet:
"Starka vindar i kombination med hög tillgänglighet i vindkraftverken gav rekordproduktion.
Stormen Simone var bra, men Hilde var snäppet bättre.
Faktum är att det har blåst riktigt bra sedan 1,5 månad tillbaka.
Detta är givetvis goda nyheter för ägarna."
Dvs chans att Arise också dragit fördel av dessa gynnsamma vindar?
Som jämförelse har O2 enl pressmeddelandet drygt 120 vindkraftverk medan Arise (enl sin q3/2013-resultatrapport) har knappt 100 vindkraftverk i drift.
Samtidigt som goda vindar på sistone så tex skrev Arise i sin q3/2013-resultatrapport att vinden under q3/2013 var 15% sämre än ett normalsnitt.
Dvs vinden kan variera både uppåt och nedåt.
//
Sammanfattning
Under senast rapporterade 12 mån (okt 2012-sep 2013) hade Arise intäkter på 200 miljoner kr och ett nettoresultat på -6 miljoner kr.
Bolagets skuldsättning är hög med en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 1,4 miljarder kr per slutet av sep 2013.
Det innebär en nettoskuld på över 200% av Arises börsvärde (som uppgår till knappt 700 miljoner kr vid börskurs 20,60 kr som slutkurs fre 22 nov 2013).
Risknivån i aktien är alltså hög.
Trots hög skuldsättning och dålig lönsamhet expanderar Arise kraftigt.
Visst kan läget för bolaget förbättras framöver när expansionen avtar och bolaget går in i skördetid i kombination med högre elpriser etc.
Men med nuvarande höga skuldsättning kan risknivån anses vara för hög för att invänta bättre tider.
Tex kanske bolaget kommer att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott (genom utförsäljning av nya Arise-aktier via nyemission) varvid börskursen i så fall lär falla.
Aktien får därför här rekommendationen "sälj".
Samtidigt finns en rejäl hävstång i aktien som kan ge kraftig kursuppgång vid förbättrade förutsättningar (även om väl sannolikheten för det kan anses vara låg).
Aktien kan därför betraktas som en lottsedel:
• huvudscenario: oförändrat trista förutsättningar (fortsatt låg börskurs och ev fallande nivå)
• liten chans: förbättrade förutsättningar (kraftigt stigande börskurs)
Ev trigger nr 1: Högre elcertifikats-pris
Tex en trigger framöver för Arise-aktien kan bli om myndigheterna beslutar om högre ersättning för miljövänlig elproduktion såsom vindkraft.
I feb 2014 ska ett sådant besked komma genom uppdatering av det så kallade elcertifikats-systemet.
• I dagsläget uppgår intäkten till drygt 0,50 kr per kWh vindkrafts-el (varav ett elpris på drygt 0,30 kr plus ett elcertifikats-pris på ca 0,20 kr).
• Men det behövs en intäkt på 0,60-0,65 kr per kWh för att vindkrafts-el ska bli lönsamt.
Dvs i bästa fall kommer en justering av elcertifikats-priset så att den totala intäkten för vindkrafs-el stiger till lönsam nivå.
Det behövs för att utbyggnaden av vindkraften i Sverige ska fortsätta, och politikerna har ambitiösa mål för att så ska ske.
(Stigande elpris kan naturligtvis också innebära en trigger som leder till uppgång i Arise-aktien.)
Ev trigger nr 2: Arise kan sälja vindkraftparker till hög prisnivå
En annan trigger kan vara om Arise lyckas sälja en eller flera av sina vindkraftsparker med vinst (eller åtminstone inte med förlust).
Bolaget uppger sig föra förhandlingar om ev försäljningar.
I dagsläget är bolagts börsvärde under 700 miljoner kr medan bokfört eget kapital ligger på 1,2 miljarder kr.
Dvs aktiens börskurs på 20,60 kr innebär en rabatt på över 40% jämfört med bokfört eget kapital per aktie på 36 kr.
Om Arise-aktien ska värderas till 36 kr förutsätter det dock att Arise kan visa att bolagets totala tillgångar bokförda till drygt 3 miljarder kr (varav vindkraftverk mm drygt 2 miljarder kr) kan försvaras.
Men det är väl osannolikt att Arise med nuvarande låga elpris etc får ut särskilt mycket för sina vindkraftparker.
Aktieinvesterare bedömer att bolagets tillgångar i dagsläget är värda över 500 miljoner kr under bokfört värde (vid ett börsvärde under 700 miljoner kr och ett bokfört eget kapital på 1,2 miljarder kr).
Ev trigger nr 3: Statkraft lägger bud?
Norska statliga fd elmonopolet Statkraft (motsvarigheten till Vattenfall i Sverige) är storägare i Arise med ett aktieinnehav på 2-3 miljoner aktier motsvarande en ägarandel på 7-8%.
Chans att Statkraft väljer att expandera inom vindkraft genom att köpa hela Arise?
Det kan bli särskilt aktuellt i samband med att Arise nu har valt att börja expandera med vindkraft i Norge enl nedan.
Är vindkraften egentligen särskilt miljövänlig?
- Framför allt uppstår väl debatt om att den kräver uppförande av stora vindkrafts-torn med propellrar vilket en del anser vara förfulande och därmed på det sättet miljöförstörande.
- Fåglar kan skadas av vindkraft-propellrarna.
- Och störs närboende av propeller-ljudet?
- Vindkraftverk kan börja brinna och tappa vingarna etc vilket då är livsfarligt för ev folk på marken nedanför. (Tex skäl för folk som spelar på Båstad golfklubb att vara oroliga när man går förbi vindkraftverken på banan?)
Videoklipp med olika vindkraftverks-incidenter:
• Klipp från USA upplagt 10 mars 2008: http://www.youtube.com/watch?v=cH-2m4A_6NQ
Där satt vingarna kvar men en hel del material damp ner till marken i samband med att verket började brinna.
• Liknande från Tyskland 5 feb 2011: http://www.youtube.com/watch?v=I2NscsOj2AY
• Danmark 25 nov 2010: http://www.youtube.com/watch?v=-YJuFvjtM0s
Där flyger vingarna av vindkraftverket.
Riskzonen uppgavs där vara 400-500 meter från verket.
• USA 30 dec 2008: http://www.youtube.com/watch?v=4EmYe2u6J6g
Där har is byggts upp på vingarna och riskerar att falla ner i form av stora is-sjok till marken, trots att det är sagt att vindkraftverken automatiskt ska känna av om is byggs upp på propellrarna som då ska stanna.
Dessutom tillverkas väl vindkraftverken numera ofta i Kina.
- Det kräver därmed långa transporter till tex Sverige, och de transporterna belastar väl miljön?
- Och är tillverkningen av vindkraftverken och dess komponenter i sig särskilt miljövänlig?
Bla äger börsnoterade investmentbolaget Ratos bolaget Diab som gör avancerade plastkomponenter såsom vingar till vindkraftverk: http://www.diabgroup.com/
Plastproduktion är väl inte särskilt miljövänlig?
Bla har bolaget Borealis (ägt av Abu Dhabi-bolaget IPIC samt österrikiska oljebolaget OMV) en så kallad kracker-fabrik i Stenungsund där plastråvara etc tillverkas, och där har folk i trakten rapporterat om att fisken i havet däromkring försvunnit sedan fabriken kom.
Fabriken kom igång i början av 1960-talet och har därefter expanderats i flera steg.
Borealis självt anser sig prioritera miljön högt: http://www.borealisgroup.com/stenungsund/borealis-anlaggningar-i-Sverige/miljo-och-ansvar/
I bla en miljörapport från 2012 skriver Borealis att omfattande åtgärder ("omfattande miljöförbättringar") vidtagits genom åren för att göra kracker-fabriken mera miljövänlig: http://www.borealisgroup.com/pdf/stenungsund/Borealis_milj_rapport_2012.pdf
I miljörapporten nämns särskilt att plast bla används för att tillverka vindkraftverk.
Även ur rapporten:
"De senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet
visade att förhållandena avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner generellt har blivit bättre sedan 1970-talet."
Dvs "blivit bättre" men tydligen ej försvunnit.
PCB och dioxiner är väl riktigt miljöfarliga ämnen?
Om PCB:
_"PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier"
"I Sverige infördes PCB-förbud i två omgångar"
"PCB betraktas idag som cancerframkallande."
"Forskare har genom visuella test med spädbarn (som bär på höga halter PCB) funnit att korttidsminnet hos dem försämrats.
Detta genom att utvecklandet av barnets nervceller påverkats av PCB under graviditeten.
Forskare kom fram till att personer som föder många barn får mindre halter av PCB i kroppen, då barnet tar över halterna.
En vuxen person som utsätts för höga halter PCB kan få fysiska skador (se ovan), medan ett barn som föds av en person med höga halter PCB däremot kan få psykiska skador.
Således drabbar PCB i hög grad avkomman.
I naturen har man upptäckt att djur med hög PCB-halt har ändrat grundläggande beteenden.
Detta har medfört att djurbestånd har försvunnit från vissa områden."_
http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyklorerade_bifenyler
Om dioxiner:
_"Dioxins and dioxin-like compounds (DLCs) are by-products of various industrial processes, and are commonly regarded as highly toxic compounds that are environmental pollutants and persistent organic pollutants (POPs)."
"Acute effects of single high dose dioxin exposure include wasting syndrome, and typically a delayed death of the animal in 1 to 6 weeks."
"Dioxins have been considered highly toxic and able to cause reproductive and developmental problems, damage the immune system, interfere with hormones and also cause cancer."
"Human intake and levels
Most intake of dioxin-like chemicals is from food of animal origin: meat, dairy products or fish predominate depending on the country."_
http://en.wikipedia.org/wiki/Dioxins_and_dioxin-like_compounds#Toxicity_in_animals
Ur Borealis miljörapport för 2012:
_Under 2011 provtogs och analyserades musslor med en ny metodik, s.k. lysosomal stabilitet, vid 10 platser inom havsområdena utanför industrierna i Stenungsund.
Musslor från några plaster analyserades även med avseende på tungmetaller och organiska miljögifter.
Resultaten från studien presenterades under 2012.
Sammanfattningsvis påvisade musslorna stress, men förekomsten av tungmetaller och organiska miljögifter var låg, förutom PCB som förekom i
förhöjda halter i framförallt en provpunkt.
Kompletterande analyser av Borealis avloppsvatten har visat att det inte innehåller PCB."_
Enl Borealis miljörapport uppges bla förekomsten av cancer hos människor i trakten ligga på normal nivå:
_"Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum.
Resultaten visar på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst."_
Och enl Diabs hemsida har Diab en miljövänlig inriktning genom bla att bolagets produkter uppges ha en positiv miljöpåverkan tex genom att de leder till effektivare vindkraftverk.
Och dessutom uppges all Diabs tillverkning följa miljöstandarden ISO 14001.
Men Diabs konkurrenter är ev inte lika miljövänliga i sin produktion.
Vindkrafts-el gynnnad av politikerna
Oavsett ovan så brukar väl vindkraft-genererad el anses vara miljövänlig eftersom den inte ger upphov till några direkta miljöfarliga sidoeffekter såsom avgaser och utsläpp.
Bla har politikerna infört åtgärder för att uppmuntra förekomsten av vindkraften i Sverige genom det så kallade elcertifikat-systemet.
_"Elcertifikat tilldelas de elproducenter som producerar el från elcertifikatberättigade elproduktionsanläggningar baserat på förnyelsebara energikällor såsom vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, vissa biobränslen samt viss vattenkraft.
Elcertifikatsystemet ger elproducenter en extra intäkt som gör det lönsammare att investera i förnybar elproduktion."_
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elcertifikat#Elcertifikat
Ett vanligt missförstånd är att elcertifikat innebär en statlig subvention av vindkraften, och att det därmed innebär en förhöjd risk i aktier i vindkraftbolag eftersom det i så fal finns risk för att staten tar bort sådana subventioner om statsfinanserna försämras osv.
Men elcertifikat-systemet är inte en statlig subvention som betalas av staten.
Istället är systemet upplagt så att det leder till ett påslag på elpriset som betalas av alla elköpare och går till producenter av "förnyelsebar el" såsom vindkraft.
(Påslaget ligger kring 4-5 öre per kilowatt-timme el inkl moms.)
Politikerna har alltså ansett det vara motiverat för att uppmuntra vindkraften av miljöskäl.
- Det kan dock anses vara en risk i sig att vindkraften ej är ekonomiskt lönsam på egna ben utan elcertifikat-systemet.
- Och som det ser ut idag så kommer elcertifikat-systemet att bara finnas under en tidsbegränsad period.
+ Å andra sidan är en bedömning att vindkraften tack vare tex långsiktigt högre elpriser i kombination med lägre vindkrafts-relaterad elproduktions-kostnad (bla billigare och effektivare vindkraftverk), inom några år kommer att göra att vindkraften blir ekonomiskt lönsam även utan elcertifikat-systemet.
+ Dessutom är det tal om att användningen av elcertifikat ska förlängas.
Elcertifikats-priset fastställs utifrån utbud och efterfrågan på elcertifikat via börshandel.
+ Ganska nyligen infördes en gemensam marknad för elcertifikat i Sverige och Norge tillsammans.
Det gynnar elcertifikats-priset för svenska vindkraft-producenter eftersom den förnyelsebara elen inte är lika utbyggd i Norge som i Sverige vilket höjer efterfrågan på elcertifikat i Norge vilket därmed höjer elcertifikats-priset (allt annat lika) på den numera gemensamma elcertifikats-marknaden i Sverige/Norge.
Tex enl Arises årsredovisning för 2012 har elcertifikats-priset stigit från motsvarande ca 140-150 kr per MWh i början av 2012 till över 200 kr per MWh mot slutet av 2012.
Elpriset för sin del inledde 2012 i drygt 30 euro per MWh för att sedan stiga till en tillfällig topp på nästan 100 euro under feb 2012 (köldknäpp?), en botten på under 10 euro i juli/aug 2012, därefter åter en uppgång till en topp på över 60 euro i dec 2012 för att sedan sluta året i ca 40 euro per MWh.
Enl en rubrik i årsredovisningen (som var daterad i mars 2013):
"Rekordlågt elpris men stigande certifikatpriser"
http://arise.se/sites/arisewindpower.se/files/arise_windpower_ar_2012.pdf
Om Arise
Hur går det då för svenska vindkrafts-bolaget Arise givet ovannämnda förutsättningar?
• Bolagets internet-hemsida: http://arise.se/sv
• Arise är baserat på Sveriges västkust i Halmstad 14 mil söder om Göteborg.
• Per slutet av sep 2013 hade bolaget drygt 40 pers anställda.
Beskrivning av Arise enl bolagets q3/2013-resultatrapport:
"Arise är ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft med affärsidé att sälja el producerad med egna landbaserade vindkraftverk.
Bolagets mål är att år 2017 ha uppfört och förvalta 1000 MW landbaserad vindkraft varav bolaget ska äga 500 MW.
Arise är noterat på NASDAQ OMX Stockholm."
http://arise.se/afw/files/press/arise/201311133307-1.pdf
Affärsidén är alltså tydligen att både äga egna vindkraftverk men att även förvalta vindkraftverk åt andra.
Om el och den svenska elmarknaden
MW = megawatt och är ett mått på kapaciteten (effekt) för tex en elproducerande anläggning såsom vindkraftverk.
Det är som hästkrafter för en bilmotor.
1 hästkraft = ca 735,5 watt.
1 megawatt = 1 miljon watt.
Således:
1 megawatt = ca 1 360 hästkrafter.
Arises mål för 2017 innebär alltså att bolaget då ska förvalta vindkraftverk med en kapacitet på 1 000 megawatt motsvarande ca 1,4 miljoner hästkrafter varav Arise självt ska äga hälften.
Medan watt är effekten hos tex ett vindkraftverk så mäts ju dess elproduktion i tex antal kilowatt-timmar.
1 kilowatt-timme = förenklat den mängd el som en vanlig elspisplatta förbrukar om den är på i 1 timme.
1 000 kilowatt-timmar = 1 megawatt-timme.
Dvs en elmängd på 1 megawatt-timme kan hålla igång 1 000 elspisplattor i 1 timme.
Och 1 megawatt-timme är ju den mängd el som under 1 timme produceras av ett vindkrafverk med en effekt på 1 megawatt.
Enl tex en uppgift:
"En fyrapersoners familj i ett nybyggt egnahemshus förbrukar 5,0 MWh (dvs megawatt-timmar) el per år.
_Om även huset och varmvattnet uppvärms enbart med el är förbrukningen i snitt 19 MWh/år.
• Över hälften (dvs över 50%) av energianvändningen i ett hushåll går till uppvärmning av huset_
• en femtedel (dvs 20%) till uppvärmning av varmvatten.
• och resten (dvs 30%) till elapparater och belysning."
http://www.metsavastaa.net/elforbrukningen_ihushall
Enl en annan uppgift:
"Energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa/radhus med direktverkande el är cirka 25 000 kWh per år, varav:
• uppvärmning beräknas till 15 000 kWh
• hushållsel till 5 000 kWh
• varmvatten till 5 000 kWh"
http://www.energiradgivaren.se/2011/09/elforbrukning-i-en-genomsnittlig-villa-respektive-lagenhet/
Det blir alltså i så fall en förbrukning på 25 MWh per år varav:
uppvärmning 50%
hushålls-el 25%
varmvatten 25%
- - -
Summa 100% (25 MWh per år)
Som jämförelse är siffrorna följande per lägenhet enl samma källa ovan:
"Energiförbrukningen i en genomsnittlig lägenhet i Sverige är cirka 12 000 kWh per år, varav 6 500 kWh är uppvärmning, 2 500 kWh är varmvatten, 2 500 kWh är hushållsel och resterande 500 kWh är tvätt och torkning."
Dvs en elförbrukning på 12 MWh per år och lägenhet varav:
• uppvärmning 6,5 MWh
• varmvatten 2,5 MWh
• hushålls-el 2,5 MWh
• tvätt, tork 0,5 MWh
- - -
Summa 12 MWh per år och lägenhet
Säg att det finns 4-5 miljoner hushåll i Sverige varav ca hälften villor och hälften lägenheter, och en elförbrukning på 25 MWh per villa per år och 12 MWh per år och lägenhet per år.
Då borde hushållens totala elförbrukning i Sverige per år ligga på över 80 miljoner MWh per år.
I sådana stora sammanhang brukar man ju tex prata om gigawatt-timmar (GWh):
1 GWh = 1 000 MWh
Dvs det innebär i så fall en elförbrukning på över 80 000 GWh per år i Sverige.
Därtill kommer elförbrukningen hos företag etc.
Enl en uppgift uppgick den totala elförbrukningen i Sverige till nästan 150 000 GWh under 2010.
Härav svarade hushållen för nästan 23% dvs 34 GWh.
Det låter lite jämfört med ovannämnda uppskattning till över 80 GWh men det var tydligen en överskattning.
Så om hushållen i Sverige förbrukar 30 000-40 000 GWh per år; hur många vindkraftverk behövs det då för att generera så mycket el?
Enl en uppgift är det vanligt att ett modernt vindkraftverk nuförtiden har en effekt på drygt 2 megawatt.
Och det kan då generera en elproduktion på nästan 7 GWh per år (givet vissa antaganden om vindförutsättningar osv).
http://corporate.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-vindkraft.htm
Det är beräknat utifrån statliga elbolaget Vattenfalls vindkraftverk i Lillgrund i Öresund (dvs mitt ute i havet mellan Sverige och Danmark).
Det gör då att det skulle behövas nästan 5 000 sådana vindkraftverk för att tillhandahålla all den el på 30 000-40 000 GWh som de svenska hushållen behöver.
Och för att klara av el för all svensk elförbrukning på nästan 150 000 GWh el per år skulle det behövas 21 000-22 000 st vindkraftverk (med samma antagande om att ett vindkraftverk producerar nästan 7 GWh el per år).
Hur ser den svenska elproduktionen ut i dagsläget?
Åtminstone uppgift från år 2010:
Då uppgick elproduktionen i Sverige till 140 000-150 000 GWh varav:
vattenkraft 46%
kärnkraft 37-38%
värmekraft 13%
vindkraft 2-3%
import/export
- - -
Summa 100%
//Edit: Vad är värmekraft?
"Värmekraftverk är ett samlande begrepp för de kraftverk som använder värme för att producera elektrisk energi.
Stora värmekraftverk är alla så kallade kondenskraftverk.
Ett kondenskraftverk producerar enbart el medan ett kraftvärmeverk också tar tillvara överbliven värme, till exempel som fjärrvärme."
"Den vanligaste modellen är att man genom förbränning av ett bränsle (exempelvis kol, trä eller brännbart avfall) producerar ånga som driver en ångturbin."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Värmekraftverk
//
Vindkraften i Sverige
Dvs vindkraften svarade utifrån ovanstående för en elproduktion på drygt 3 500 GWh år 2010.
Med moderna stora vindkraftverk enl ovan (som producerar nästan 7 GWh per år) skulle det alltså innebära drygt 500 vindkraftverk för att producera den mängden el (dvs drygt 3 500 GWh) som vindkraftverken producerade år 2010.
Och enl en uppgift har mängden vindkraft-producerad el ökat kraftigt sedan 2010 till 7 200 GWh under 2012 (4-5% av den totala elproduktionen i Sverige).
http://www.vindkraftsbranschen.se/start/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft/
http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2012/05/Vindkraftsstatistik-2012.pdf
I den övre länken ovan talas om TWh:
1 terawatt-timme (TWh) = 1 000 gigawatt-timmar (GWh)
Dvs under 2012 producerade vindkraftverken i Sverige 7,2 TWh el.
Det är alltså i så fall mer än en dubbling från 3,5 TWh under 2010.
Uppgiften i länken kommer från vindkraftens svenska branschorganisation (Svensk Vindenergi) vars mål är att vindkraft-produktionen i Sverige ska fortsätta öka kraftigt till hela 30 TWh år 2020.
Enl länken hänvisas till Energimyndigheten som bedömer att det kommer att behövas 3 000-5 000 moderna vindkraftverk för att kunna producera 30 TWh el per år.
Som jämförelse finns det i dagsläget ca 2 400 vindkraftverk i Sverige: http://skanesvindkraftsakademi.se/vindkraft-i-skane/
Men de flesta av dem är väl äldre och mindre vindkraftverk än dagens nya, moderna.
//Edit: Vad gör man när det inte blåser?
En fråga är nackdelen med att elsystemet i Sverige får ett ökat beroende av vindkraften och det kommer längre perioder av stiltje när vindkraft inte kan produceras.
Men det är inget problem enl branschorganisationen Svensk Vindenergis hemsida.
Organisationen pekar bla på följande:
• Ett större frågetecken är känsligheten i det svenska elsystemet för produktionsstörningar i kärnkraften.
• Variationerna i vindkraften är inte så stora som man kanske tror. Variationerna i elförbrukningen är "mycket större".
• Riskerna med vindkraften kan minskas genom att tex ha god geografisk spridning av vindkraftverken runt om i Sverige. Det är ju lägre sannolikhet för att det blåser lite i hela vårt avlånga land.
• Mer vindkraft ökar behovet av "reglerkraft" (dvs reservproduktion att sätta in när det blåser mindre). Men det innebär inte nödvändigtvis att man behöver bygga ny reglerande kraftproduktion, utan bara att befintlig kraftproduktion kan regleras mer.
• Särskilt samordning mellan vindkraften och vattenkraften kan genomföras. När det blåser bra kan man spara vatten i vattenkraftverkens vattenmagasin och då istället använda vattenkraften mera när det blåser mindre. Enl en studie från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm räcker det med en ökad samordning mellan vindkraft och vattenkraft om vindkraften byggs ut till en årsproduktion på 30 TWh.
//
Enl Energimyndigheten fanns det 2 385 vindkraftverk i Sverige per slutet av 2012.
De hade en sammanlagd effekt på 3 607 megawatt (MW).
http://media.skanesvindkraftsakademi.se/2012/05/Vindkraftsstatistik-2012.pdf
Det innebär alltså i snitt ca 1,5 MW per vindkraftverk.
Det är ändå ganska mycket jämfört med att ett nytt, modernt verk idag kan ha en effekt på 2,3 MW (tex Vattenfalls ovannämnda verk i Lillgrund i Öresund).
Totalt antal nya vindkraftverk i Sverige per år enl länken ovan:
2008: 157 st
2009: 205 st
2010: 287 st
2011: 360 st
2012: 367 st
Om siffran därmed var totalt 2 385 st per slutet av 2012 skulle det innebära följande utveckling för totalt antal verk per slutet av respektive år:
2008: 1 166 st (+16%)
2009: 1 371 st (+18%)
2010: 1 658 st (+21%)
2011: 2 018 st (+22%)
2012: 2 385 st (+18%)
Dvs snacka om tillväxtbransch för svenska vindkraftbolag med en branschtillväxt på ca 20% per år de senaste fem åren.
Om målet ska nås att öka vindkraftproduktionen från 7,2 TWh år 2012 till 30 TWh år 2010 (och produktionen per verk ligger oförändrad på knappt 7 GWh per år) innebär det att antalet verk måste fortsätta öka från dagens ca 2 400 st till nästan 4 400 st på 8 år (dvs tom år 2020).
Och det innebär i alla fall en snitt-tillväxt på ca 8% per år (i 8 års tid) av det totala antalet vindkraftverk i Sverige.
Det låter alltså som hyggliga förutsättningar för svenska vindkraftbolag framöver.
Under vissa perioder när det är gynnsamma vindförutsättningar kan dagens vindkraftverk redan nu svara för en stor del av hushållens elbehov.
Tex uppgift fre 22 nov 2013 om att vindkraften i Sverige den gångna veckan klarade av att försörja nästan 4 miljoner svenska hushålls elbehov: http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/nyheter/vindproduktion-rackte-till-manga-miljoner-hushall/
Besked 8 nov 2013 om att vindkraften i Sverige producerat rekordmycket el under de två veckorna tom dess: http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/vindkraften-slog-produktionsrekord/
Under de två veckorna uppgick vindkraft-produktionen i Sverige till nästan 600 GWh el vilket var nästan 30% av vattenkraft-produktionen under samma period.
Produktionsnivån för vindkraften uppgick till 277 GWh under vecka 43 (21-27 okt 2013) följt av 320 Gwh under vecka 44 (28 okt-3 nov 2013).
Redan i början av nov 2013 nådde vindkraften i Sverige upp till hela 2012 års produktionsnivå (drygt 7 TWh el), och för helåret 2013 ligger prognosen på en produktion om nästan 9 TWh vindkrafts-el.
Generellt är det väl positivt för vindkraften med blåsigt väder vilket det ju särskilt brukar bli under höststormarna, men är det för blåsigt måste vindkraftverken stannas så att de inte går sönder.
Normalt stannas vindkraftverk om vinden överstiger 25 meter per sekund: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraftverk
Mer om elcertifikat-systemet
Enl en uppgift är syftet med elcertifikat-systemet att årsproduktionen av förnyelsebar energi i Sverige ska öka med 17 TWh på 14 år (från år 2002 tom år 2016): http://www.gavleenergi.se/index.asp?meny=privat&show=elforsaljning&src=include/privat/elhandel/elcertifikat.htm
Enl länken:
"Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el."
I länken står det att elcertifikat-systemet ska vara aktivt tom år 2030.
Enl en annan uppgift är syftet med elcertifikat-systemet att öka produktionen av förnybar el i Sverige med 25 TWh från år 2002 tom år 2020.
Härav har redan en ökning med 13 TWh uppnåtts tom år 2011 (genom 1 500 nya produktions-anläggningar för förnybar el, främst vindkraft).
Dessutom är målet att motsvarande elproduktion i Norge ska öka med 13 TWh från 2012-2020.
Slår man ihop Sverige och Norge är det kvarvarande målet nu att öka den förnybara elprduktionen med 26-27 TWh under perioden 2012-2020.
http://www.energimyndigheten.se/elcertifikat
Men lågt elpris
Ett aber för vindkraften är att elpriset har legat väldigt lågt på sistone vilket gjort att lönsamheten för nya vindkraftverk är skral så länge elpriset ligger kvar på låga nivåer.
Enl tex en uppgift från sommaren 2012 behövs en intäkt (elpris plus elcertifikat-pris) på 60 öre per kWh (kilowatt-timme) för att ett vindkraftverk ska vara lönsamt.
Men enl den artikeln låg intäkten bara på 30 öre per kWh.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5189019
Enl en annan uppgift från sommaren 2012 krävs en intäkt per kWh på minst 0,55 öre för att ett vindkraftverk åtminstone ska visa nollresultat: http://www.aktiefokus.se/2012/07/eolus-vind-q3-rapport-20112012/
Enl en uppgift från hösten 2012 uppgick intäkten för vindkrafts-el till 53 öre per kWh (varav ett elpris på 33 öre plus ett elcertifikats-pris på 20 öre): https://www.natverketforvindbruk.se/sv/Fakta/Vad-kostar-vindkraftselen/
Enl samma länk är kostnaden för vindkrafts-el 57-59 öre per kWh för vindkraftverk på land och 87-96 öre per kWh för vindkraftverk till havs, dvs intäkten per kWh måste över dessa nivåer för att sådana vindkraftverk ska börja gå med vinst.
Enl länken:
"Att företag fortsätter att investera i ny vindkraft tyder på att det verkliga produktionspriset i många projekt hamnar under 53 öre, menar Svensk vindenergi."
Dvs i praktiken ligger kostnadsnivån för ett vindkraftverk tydligen under ovannämnda nivåer (dvs bla 57-59 öre per kWh för landbaserade vindkraftverk) eftersom folk fortsätter köpa och uppföra vindkraftverk trots att de bara får in en intäkt på 53 öre per kWh.
(Eller så räknar de tex med stigande intäkter framöver.)
Enl en artikel från okt 2013 ligger elpriset nu lägre än under 2011 och 2012, och att det är lämpligt för hushållen att i dagsläget binda det elpris man betalar för att inte drabbas negativt av stigande elpris framöver: http://www.dn.se/ekonomi/experter-dags-att-binda-elpriset/
• Vädret spelar in. Köldknäppar under vintern kan leda till tillfälliga uppgångar i elpriset.
Men villaägare har enl artikeln numera ofta installerat så kallade värmepumpar vilket minskar elinköpen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Värmepump
Därtill påverkas väl elpriset bla av:
• den allmänna konjunkturen (vilket påverkar företagens elbehov)
• om det regnar mycket eller lite (vilket påverkar elproduktionen via vattenkraft).
• ev produktionsstörningar i kärnkraftverken
Enl uppgift från 8 nov 2013 uppgick elpriset till 36 öre per kWh under vecka 42 (14-20 okt 2013) och föll därefter till 30 öre under vecka 44 (28 okt-3 nov 2013).
Arise uppger sig ha fått ut följande genomsnittliga intäkter per kWh från sin egen vindkraft-produktion per period (totalt och uppdelat på elpris respektive elcertifikats-pris) enl tidigare resultatrapporter:
Intäkter (elpris plus elcertifikats-pris) per kWh:
2009: 0,751 kr
2010: 0,754 kr
2011: 0,732 kr
2012: 0,645 kr
2013 (jan-sep): 0,704 kr
Elpris per kWh:
2009: 0,451 kr
2010: 0,429 kr
2011: 0,432 kr
2012: 0,390 kr
2013 (jan-sep): 0,420 kr
Elcertifikats-pris per kWh:
2009: 0,299 kr
2010: 0,325 kr
2011: 0,300 kr
2012: 0,255 kr
2013 (jan-sep): 0,283 kr
Positivt att totalnivån verkar hålla sig klart över lönsamhetsgränsen på ca 50-55 öre i totalintäkt per kWh.
Och i bästa fall kan siffrorna tolkas som att en vändning uppåt har skett efter bottenåret 2012.
Under q3/2013 låg den genomsnittliga totala intäkten på 0,759 kr per kWh fördelat på elpriset 0,476 kr och elcert-priset 0,284 kr (även om man väl inte ska tolka in alltför mycket vad gäller enskilda kvartal pga olika väder och temperaturer etc per kvartal över ett år).
Prisutvecklingen per kvartal:
Totalintäkt per kWh vindkrafts-el:
q1/2011: 0,789 kr
q2/2011: 0,823 kr
q3/2011: 0,682 kr
q4/2011: 0,680 kr
q1/2012: 0,619 kr (-22%)
q2/2012: 0,648 kr (-21%)
q3/2012: 0,557 kr (-18%)
q4/2012: 0,748 kr (+10%)
q1/2013: 0,714 kr (+15%)
q2/2013: 0,662 kr (+2%)
q3/2013: 0,759 kr (+36%)
Elpris per kWh:
q1/2011: 0,484 kr
q2/2011: 0,498 kr
q3/2011: 0,381 kr
q4/2011: 0,399 kr
q1/2012: 0,416 kr (-14%)
q2/2012: 0,363 kr (-27%)
q3/2012: 0,314 kr (-18%)
q4/2012: 0,447 kr (+12%)
q1/2013: 0,406 kr (-2%)
q2/2013: 0,401 kr (+10%)
q3/2013: 0,476 kr (+52%)
Elcertifikats-pris per kWh:
q1/2011: 0,305 kr
q2/2011: 0,325 kr
q3/2011: 0,301 kr
q4/2011: 0,281 kr
q1/2012: 0,203 kr (-33%)
q2/2012: 0,285 kr (-12%)
q3/2012: 0,243 kr (-19%)
q4/2012: 0,301 kr (+7%)
q1/2013: 0,308 kr (+52%)
q2/2013: 0,261 kr (-8%)
q3/2013: 0,284 kr (+17%)
Dvs positivt att totalintäktern per kWh vindkrafts-el nu har ökat fyra kvartal i rad.
Under q3/2013 var ökningen god för både elpriset och elcertifikats-priset.
Fiasko för Arise-aktien
Arise nu värt knappt 700 miljoner kr på börsen vid börskurs 20,60 kr (slutkursen fre 22 nov 2013).
http://www.bloomberg.com/quote/ARISE:SS
Aktien började handlas i mars 2010 och har sedan dess haft en trist utveckling under de 2-3 åren sedan dess.
Strax efter börsintroduktionen nåddes en toppnivå på 56,50 kr i början av apr 2010, och därefter alltså mer än en halvering till nuvarande kurs på 20,60 kr.
http://www.bloomberg.com/quote/ARISE:SS/chart
Aktieinvesterare fick köpa nya Arise-aktier för 55 kr per st som teckningskurs inför börsintroduktionen varigenom bolaget tillfördes ett kapitaltillskott på 550 miljoner kr: http://www.svd.se/naringsliv/arise-windpowers-notering-i-hamn_4470847.svd
Det var den lägsta nivån i det på förhand fastställda intervallet 55-65 kr: http://arise.se/afw/files/press/arise/358257.pdf
Pengarna skulle bla gå till över 100 nya vindkraftverk.
Därutöver sålde grundarna ut en del Arise-aktier i samband med börsintroduktionen.
Intresset från investerare uppgavs ha varit stort för att delta i den börsintroduktionen, och bolaget värderades till 1,75 miljarder kr vid den teckningskursen.
Arise grundades år 2006 av fyra pers:
Peter Nygren
Ulf Corné
Leif Jansson
Mats Olofsson
Alla de tre förstnämnda uppgav sig ha för avsikt att kvarstå som långsiktiga storägare i Arise även efter börsintroduktionen (fast de sålde ut en del av sina aktier då).
Ekonomisk utveckling
Arise har haft följande ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2009: 27 miljoner kr
2010: 67 miljoner kr
2011: 180 miljoner kr
2012: 210 miljoner kr
2013 (jan-sep): 143 miljoner kr (-3%)
Nettoresultat:
2009: -8 miljoner kr
2010: -18 miljoner kr
2011: 47 miljoner kr
2012: -16 miljoner kr
2012 (jan-sep): 1 miljon kr
Dvs ingen lönsamhet att hurra för med undantag för 2011.
Det kan i och för sig delvis bero på att bolaget ännu så länge är i ett expansivt uppbyggnadsskede.
De senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2011: 41 miljoner kr
q2/2011: 40 miljoner kr
q3/2011: 41 miljoner kr
q4/2011: 59 miljoner kr
q1/2012: 61 miljoner kr (+49%)
q2/2012: 46 miljoner kr (+15%)
q3/2012: 41 miljoner kr (0%)
q4/2012: 63 miljoner kr (+7%)
q1/2013: 54 miljoner kr (-11%)
q2/2013: 42 miljoner kr (-9%)
q3/2013: 41 miljoner kr (+0%)
Nettoresultat:
q1/2011: 13 miljoner kr
q2/2011: 1 miljon kr
q3/2011: 4 miljoner kr
q4/2011: 28 miljoner kr
q1/2012: 10 miljoner kr
q2/2012: -6 miljoner kr
q3/2012: -12 miljoner kr
q4/2012: -7 miljoner kr
q1/2013: 13 miljoner kr
q2/2013: 3 miljoner kr
q3/2013: -15 miljoner kr
Intäkterna verkar ha slutat minska men negativt med storförlust under senaste kvartalet.
Intäkter under senast rapporterade 12 mån tom respektive kvartal:
q4/2011: 181 miljoner kr
q1/2012: 201 miljoner kr
q2/2012: 207 miljoner kr
q3/2012: 207 miljoner kr
q4/2012: 211 miljoner kr
q1/2013: 204 miljoner kr
q2/2013: 200 miljoner kr
q3/2013: 200 miljoner kr
Nettoresultat under senast rapporterade 12 mån tom respektive kvartal:
q4/2011: 46 miljoner kr
q1/2012: 43 miljoner kr
q2/2012: 36 miljoner kr
q3/2012: 20 miljoner kr
q4/2012: -15 miljoner kr
q1/2013: -12 miljoner kr
q2/2013: -3 miljoner kr
q3/2013: -6 miljoner kr
Dvs tom sep 2013 hade Arise intäkter på 200 miljoner kr och ett resultat på -6 miljoner kr för senaste 12 mån.
Negativt att bolaget haft rullande 12-månadersförluster fyra kvartal i rad, även om nivån ev ser ut att minska.
Balansräkningen
Negativt att Arise har en hög skuldsättning vilket ökar risknivån i aktien.
Per slutet av sep 2013 uppgick bolagets nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) till 1,4 miljarder kr.
Det motsvarar 208% av börsvärdet på knappt 700 miljoner kr vilket är en väldigt hög skuldsättning.
Utvecklingen av nettoskulden (nivå per slutet av respektive år):
2009: nettokassa 259 miljoner kr
2010: nettokassa 536 miljoner kr
2011: nettoskuld 1 192 miljoner kr
2012: nettoskuld 1 265 miljoner kr
2013 (30 sep): nettoskuld 1 435 miljoner kr
Dvs ökad skuldsättning genom åren.
Vilken bank/vilka banker är det som vågar låna ut de pengarna?
Av bruttoskulden på 1,6 miljarder kr utgörs 350 miljoner kr av en företagsobligation som obligationsinvesterare har köpt, dvs resten (1,2-1,3 miljarder kr) verkar ha lånats ut av banker.
Per slutet av sep 2013 hade Arise totala tillgångar bokförda till drygt 3 miljarder kr.
Tillgångarna var finansierade enl följande:
skulder 2,0 miljarder kr (62% av tillgångarna)
eget kapital 1,2 miljarder kr (38% av tillgångarna)
- - -
Summa 3,2 miljarder kr (100% av tillgångarna)
Positivt att Arise inte verkar ha någon luft i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar.
Positivt även att det egna kapitalet (tillgångar minus skulder) är bokfört till 1,2 miljarder kr medan aktieinvesterare bara anser att det egna kapitalet marknadsvärde uppgår till under 700 miljoner kr.
Vem har rätt; Arise eller aktieinvesterarna?
Om Arise har rätt innebär det att Arise-aktien är ganska kraftigt undervärderad vid börskurs 20,60 kr.
Det egna kapitalet per aktie uppgår till 36 kr.
Om det är det korrekta, "egentliga" marknadsvärdet per aktie innebär det att aktien vid börskurs 20,60 kr handlas med en rabatt på hela 43%.
För att Arise-aktiens egentliga marknadsvärde ska uppgå till 36 kr så förutsätter det bla att bolagets tillgångar har ett marknadsvärde i nivå med den bokförda nivån 3,2 miljarder kr per slutet av sep 2013.
Det mesta av det utgörs av "materiella anläggningstilgångar" (dvs vindkraftverk etc?) på 2,3 miljarder kr motsvarande 73% av de totala tillgångarna.
Dvs har Arises vindkraftverk ett marknadsvärde på 2,3 miljarder kr eller ej?
Tillgångars marknadsvärde beror väl främst på vilken avkastning de ger, och som nämnt ovan går ju Arise för närvarande med förlust.
Dessutom är risknivån i bolaget hög pga den höga skuldsättningen.
Dvs man kan förstå att aktieinvesterare handlar aktien med så stor rabatt.
Arises produktionsnivåer
Total vindkraftproduktion i Arise:
q1/2011: 52 GWh
q2/2011: 48 GWh
q3/2011: 59 GWh
q4/2011: 87 GWh
q1/2012: 99 GWh (+88%)
q2/2012: 71 GWh (+47%)
q3/2012: 73 GWh (+24%)
q4/2012: 109 GWh (+25%)
q1/2013: 130 GWh (+32%)
q2/2013: 120 GWh (+69%)
q3/2013: 103 GWh (+41%)
Varav från helägda vindkraftverk:
q1/2011: 52 GWh
q2/2011: 48 GWh
q3/2011: 59 GWh
q4/2011: 87 GWh
q1/2012: 99 GWh (+88%)
q2/2012: 71 GWh (+47%)
q3/2012: 73 GWh (+24%)
q4/2012: 84 GWh (-3%)
q1/2013: 76 GWh (-23%)
q2/2013: 64 GWh (-10%)
q3/2013: 54 GWh (-26%)
Varav från delägda vindkraftverk:
q4/2012: 25 GWh
q1/2013: 54 GWh
q2/2013: 57 GWh
q3/2013: 49 GWh
Total produktion under senast rapporterade 12 mån tom respektive kvartal:
q4/2011: 247 GWh
q1/2012: 293 GWh
q2/2012: 315 GWh
q3/2012: 329 GWh
q4/2012: 351 GWh
q1/2013: 383 GWh
q2/2013: 432 GWh
q3/2013: 462 GWh
Produktion i helägda vindkraftverk under senast rapporterade 12 mån tom respektive kvartal:
q4/2011: 247 GWh
q1/2012: 293 GWh
q2/2012: 315 GWh
q3/2012: 329 GWh
q4/2012: 326 GWh
q1/2013: 304 GWh
q2/2013: 297 GWh
q3/2013: 278 GWh
Produktion från delägda vindkraftverk under senast rapporterade 12 mån tom respektive kvartal:
q3/2013: 185 GWh
Dvs under senaste 12 mån har Arise haft en total produktion på 400-500 GWh varav ca 60% (knappt 300 GWh) från helägda verk och 40% (knappt 200) från delägda.
Som synes innebär utvecklingen en kraftig expansion av de totala produktionsnivåerna, vilket är vågat mot bakgrund av:
• svag lönsamhet för vindkraftverk med nuvarande prisnivåer
• Arise går med förlust
• Arises kraftiga skuldsättning
Men bolaget menar väl på att det kommer att se bättre ut på sikt:
• när expansionen går in i en konsolideringsfas med skördetid
• när (om?) prisnivåerna stiger
Tills dess är det dock hög risknivå att äga Arise-aktien.
Om tex bolaget skulle be aktieinvesterarna om kapitaltillskott (genom utförsäljning av nya Arise-aktier via nyemission) så skulle det säkert i nuläget leda till ytterligare nedgång i aktiens börskurs.
Alternativt kan väl Arise sälja av vindkraftverk för att minska ner på skuldbördan, men då är det väl risk att det kommer att ske med förlust jämfört med vindkraftverkens bokförda värden (pga nuvarande låga prisnivåer på el och elcertifikat osv).
Dvs ska man tro aktieinvesterarna som värderar Arise till 700 miljoner kr jämfört med bokfört eget kapital på 1,2 miljarder kr så finns det ett "undervärde" på över 500 miljoner kr i Arises bokförda tillgångsvärden.
Det kan tolkas som att bolagets vindkraftverk bokförda till 2,3 miljarder kr istället har ett marknadsvärde på ca 1,8 miljarder kr i dagsläget.
Vd-kommentarer
Ur Arise-vd:n Peter Nygrens kommentarer till bolagets q3/2013-resultatrapport (som kom 13 nov 2013):
• Varje år blåser det normalt minst under tredje kvartalet och under q3/2013 var Arises produktion på 103 GWh tom något under plan.
• I kombination med Jädraås-projektets stora avskrivningar och räntekostnader ledde det till förlust för Arise under q3/2013.
• Fjärde kvartalet brukar innebära goda vindförhållanden varje år och enl Nygren började q4/2013 bättre än väntat.
//Edit: Jädraås-projektet
Orten Jädraås ligger 22 mil norr om Stockholm.
Första spadtaget togs hösten 2011 och nu har där uppförts en vindkraftspark på 66 vindkraftverk.
Arise äger 50% av parken medan utomstående bolaget Platina Partners LLP äger resterande 50%.
De 66 verken i parken har tillsammans en total effekt på 203 MW (dvs i snitt över 3 MW per verk).
De väntas producera 570 GWh el per år (dvs 8-9 GWh per verk).
Verken kommer från danska vindkraft-tillverkaren Vestas och är av modellen Vestas V112.
Verken har en tornhöjd på nästan 120 meter vardera.
Propellrarnas diameter ligger på över 110 meter (112 meter för att vara exakt vilket väl är därifrån som modellnamnet V112 kommer).
Byggbolaget NCC har varit inblandat i byggnationen av vindkraftsparken liksom elutrustningsbolagen ABB och Siemens.
Tillstånd finns att uppföra ytterligare 50 verk på platsen.
Enl Arise är Jädraås en gynnsam plats för vindkraftverk:
"Jädraås, belägen i Ockelbo kommun cirka tre mil väster om Gävle, är på många sätt en optimal plats för vindkraftsproduktion.
Parken är byggd på en högt belägen, stor och sammanhållen yta med goda vindförhållanden.
Platsen har också flera fördelar då bergtäkt, grustag och annat som underlättar för byggarbetet finns inom området."
http://arise.se/sv/om-oss/jadraas
Videoklipp (upplagt 25 sep 2013) om Jädraås-parken: http://www.youtube.com/watch?v=iTkGjDDR2lE
Som nämnt ovan har Arise som mål att år 2017 förvalta vindkraftverk på totalt 1 000 MW varav egenägda verk på 500 MW.
Enl bolagets hemsida har bolaget i dagsläget verk på 241 MW i drift (98 verk) och ytterligare verk på 25 MW (15 st) som håller på att uppföras.
Bolaget uppges ha en projektportfölj som omfattar totalt ca 400 nya vindkraftverk på över 900 MW.
http://arise.se/sv/projekt/fakta-om-vara-projekt
Totalt är Arise med som vindkraftsägare i 11 olika vindkraftsparker enl bolaget hemsida:
Jädraås 66 st (ägarandel 50%)
Oxhult 12 st
Fröslida 9 st
Idhult 8 st
Kåphult 7 st
Blekhem 6 st
Gettnabo 6 st
Södra Kärra 6 st
Brunsmo 5 st
Råbelöv 5 st
Skäppentorp 1 st
- - -
Summa 131 st
Förväntad elproduktion per år:
Jädraås 570 GWh (ägarandel 50%)
Oxhult 62 GWh
Fröslida 56 GWh
Kåphult 46 GWh
Idhult 35 GWh
Södra Kärra 31 GWh
Brunsmo 30 GWh
Blekhem 29 GWh
Gettnabo 29 GWh
Råbelöv 26 GWh
Skäppentorp 8 GWh
- - -
Summa 922 GWh per år
Typ av vindkraftverk:
Jädraås: Vestas V112
Oxhult: Vestas V90
Fröslida: GE 2,5XL
Kåphult: GE 2,5XL
Idhult: Vestas V90
Södra Kärra: Vestas V100
Brunsmo: GE 2,5XL
Blekhem: Vestas V100
Gettnabo: Vestas V90
Råbelöv: Vestas V90
Skäppentorp: Vestas V112
Förväntad årsproduktion per ställe och verk:
1. Jädraås (Vestas V112): 8-9 GWh per år
2. Skäppentorp (Vestas V112): 8 GWh per år
3. Kåphult: (GE 2,5XL): 6-7 GWh per år
4. Fröslida (GE 2,5XL): över 6 GWh per år
5. Brunsmo (GE 2,5XL): 6 GWh per år
6. Råbelöv (Vestas V90): över 5 GWh per år
7. Oxhult (Vestas V90): över 5 GWh per år
Södra Kärra (Vestas V100): över 5 GWh per år
8. Blekhem (Vestas V100): knappt 5 GWh per år
Gettnabo (Vestas V90): knappt 5 GWh per år
9. Idhult (Vestas V90): drygt 4 GWh per år
- - -
Snitt ca 7 GWh per verk och år (ger totalt 922 GWh på 131 verk)
När vindkraft-produktionen inleddes på respektive ställe:
Oxhult 2009
Råbelöv 2009
Brunsmo 2010
Fröslida: 2010
Blekhem 2011
Gettnabo 2011
Idhult 2011
Kåphult 2011
Södra Kärra: 2011
Jädraås: 2012
Skäppentorp: 2012
//
Forts av vd-kommentarer i q3/2013-resultatrapporten:
• Nya vindkraftsprojekt som Arise har på gång:
Stjärnarp
Skogaby
Bohult
Bröcklingeberget
I de två första pågår provdrift medan uppförandet av verken försenats i Bohult pga stormar.
Bröcklingeberget har ej kommit igång utan där har Arise ännu så länge köpt rätten att köpa projektet.
Bröcklingeberget omfattar tillstånd att uppföra vindkraftverk på 60-70 MW (jämfört med tex Jädraås som är på över 200 MW), och verkar ännu endast bara vara i planeringsfas.
• Blekhem har hyrts ut i ett år vilket väntas ge en positiv resultateffekt på 3-4 miljoner kr i årstakt jämfört med om Arise behåller och driver parken själv.
Ytterligare parker kan komma att hyras ut framöver.
//Edit: Enl aktiemäklarfirman Penser har Arise även hyrt ut Södra Kärra och Skäppentorp: http://www.bequoted.com/epaccess/download.ashx?file=2014
//
Arise för även diskussioner om att sälja av vindkraftparker.
• Elpriset har stigit tack vare låga vattennivåer i vattenkraftverkens vattenmagasin.
Men elpriset är ändå historiskt lågt och ligger på drygt 300 kr per MWh för 2014 (dvs drygt 0,30 kr per kWh).
Elcertifikatspriset har stigit från q2/2013 och ligger kring ca 200 kr per MWh (dvs ca 0,20 kr per kWh).
Den låga intäktsnivån per kWh vindkraftsel (dvs kring totalt drygt 0,50 kr per kWh för 2014) har lett till att aktivitetsnivån för nya vindkraftsprojekt dämpats.
Enl Arises q3/2013-resultatrapport:
"Den sammanlagda intäkten för el och certifikat är för närvarande inte tillräcklig för att starta nya investeringsprojekt.
Vi upplever att branschkollegorna har samma inställning till nya byggprojekt och att utbyggnadstakten avstannat."
http://arise.se/afw/files/press/arise/201311133307-1.pdf
Arise pekar dock på att aktivitetsnivån återigen kan skjuta fart om intäktsnivån per kWh vindkraftsel stiger igen, tex tack vare:
...stigande elpris
...stigande elcertifikats-pris (tex om Energimyndigheten genomför justeringar av elcertifikats-systemet genom så kallad "uppjustering av kvotplikten")
Kvotplikten definieras enl Arises q3/2013-resultatrapport som "mängden elcertifikat en elkonsument behöver köpa i relation till sin årliga elförbrukning".
Det justeras vart femte år i regelbundna så kallade kontrollstationer.
Nästa kontrollstation är år 2015 och ev förändringar av kvotplikten inför kontrollstationen år 2015 ska meddelas i feb 2014.
Genom att justera kvotplikten kan myndigheterna styra den intäkt som ägare av förnybar elproduktion får ut, och därmed utbyggnaden av sådan elproduktion.
Enl Arise ligger intäkten per kWh vindkraftsel (enl q3/2013-rapporten drygt 0,50 kr per kWh för 201… [content has been truncated]