Börsen och räntan: En ny era?
2015-05-05 22:46, Edited at: 2015-05-06 18:22Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Nya tongångar kring räntan, vilket kan leda till stigande räntenivå och fallande börs framöver.
Vad har hänt?
Spontant intryck:
1)
1990-talet:
Bill Clinton är president i USA.
Han kommer på idén att skapa förutsättningar så att även mindre välbeställda amerikanare ska kunna köpa sig ett eget litet hus att bo i.
2)
Bankerna i USA hakar på tåget och börjar efter statliga stödåtgärder låna ut pengar till mindre välbeställda, för husköp.
3)
Bankerna har personalbonusar som ger bankpersonalen högre bonus, ju mer bankerna lånar ut.
Det ger ytterligare fart på ruljansen av lånen till de mindre välbeställda.
Det går så långt att bankerna sk*ter i att över huvud taget kolla upp om folk har någon inkomst.
Det enda som spelar roll är maximal utlåning.
4)
För att själva slippa drabbas av kreditförluster från dessa lån (för att de mindre välbeställda inte lär kunna betala tillbaka lånen), väljer bankerna att paketera dessa lånefordringar som separata värdepapper (tex CDO-instrument) som säljs av till andra investerare både i USA men även utomlands till banker i Europa och deras kunder etc.
5)
En bit in på 2000-talet framåt 2006, 2007 börjar det knaka i systemet och det blir allt mer uppenbart att överhänget blivit så stort att något drastiskt kommer att hända.
Finansspekulanter som hedgefondförvaltaren John Paulson noterar att de enorma bostadslånen till de mindre välbeställda (så kallade "subprime-lån") håller på att gå käpprätt åt skogen, att låntagarna i stor utstäckning ej kan betala tillbaka lånen vilket lär leda till stor finanskris.
Han tar stora positioner för att tjäna pengar på en kommande bankkris och kommer senare att bli en av de rikaste personerna i världen när krisen på allvar bryter ut och hans positioner ökar i värde.
6)
Framåt 2007, 2008 bryter krisen ut på allvar.
Det har blivit uppenbart att subprime-lånen i stor utsträckning ej kan återbetalas.
Banker världen runt som sitter med sådana lånefordringar, drabbas av stora kreditförluster.
Banker går omkull till höger och vänster och ländernas stater måste gripa in med stora stödåtgärder.
Bankerna vågar inte längre låna pengar av varandra av misstänksamhet kring vilken bank som kan gå omkull.
Stämningsläget på världens finansmarknader blir därför mer och mer nedfruset och hamnar till sist nästan i ett totalt stillestånd.
Världsekonomin står stilla och börskurserna rasar.
7)
Världens länder och deras stater griper in med stödåtgärder av sällan tidigare skådad omfattning för att få fart på ruljansen igen.
Det handlar om att hjälpa krisbanker genom att ta över dem helt, eller ge dem lånegarantier och kapitaltillskott.
Och världens centralbanker sänker sina styrräntor till bottennivåer.
8)
Framåt våren 2009 börjar det för första gången på länge se ljusare ut igen.
Världsekonomin kommer igång så sakteliga och börskurserna börjar stiga.
9)
Snabbspolar man några år framåt till år 2015 är världsekonomin förvisso igång men det är inget särskilt drag.
Samtidigt sitter många av världens länder med rekordstora statsskulder efter de stora stödåtgärderna under finanskrisen.
Bara räntekostnaderna för statsskulderna är enorm.
Världens centralbanker är därför mer eller mindre tvingade att hålla sina styrräntor fortsatt lågt.
Men det har mer och mer visat sig vara ett slag i luften:
...Det verkar inte leda till att världsekonomin kommer igång särskilt mycket.
...Istället verkar stimulanseffekten av den låga räntenivån leda till att bubblor byggs upp i form av kraftigt stigande börskurser och fastighetspriser etc.
Och bubblor i ekonomin är inte bra eftersom de förr eller senare spricker och då leder till negativa effekter för konjunkturen, fallande börskuser etc.
Risk därför att fortsatt låga styrräntor snarare gör större skada än hjälp.
Tex i Sverige har svenska centralbanken (Riksbanken) gjort följande förändringar av sin styrränta på sistone:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
Det är alltså historiskt unikt med en negativ styrränta i Sverige.
Jämför under den svenska finanskrisen 1992 då Riksbankens styränta som högst var uppe i 500%.
Officiellt har Riksbanken motiverat det med att det bästa för den svenska ekonomin är en inflationstakt kring 2% per år, och så länge den takten ligger lägre (och särskilt om det blir en bestående deflation) kan det vara skadligt för ekonomin.
Målet är därför att med en låg styrränta stimulera ekonomin så att den tar bättre fart och att inflationen därmed stiger.
Men Riksbanken verkar agera allt mer desperat utan att det får någon effekt på den verkliga ekonomin och inflationen.
Däremot på börskurserna som stigit allt högre på Stockholmsbörsen.
...Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 bottnade i 556,77 i okt 2008 när läget såg som mörkast ut under den senaste finanskrisen.
...Sedan dess en toppnivå på 1720,02 nu i apr 2015.
Därefter har indexet fallit tillbaka något och slutade tis 5 maj 2015 i 1595,48 (drygt 7% under toppnivån).
Inflationen i Sverige i årstakt de senaste månaderna:
jun 2014: 0,2%
juli 2014: 0,0%
aug 2014: -0,2%
sep 2014: -0,4%
okt 2014: -0,1%
nov 2014: -0,2%
dec 2014: -0,3%
jan 2015: -0,2%
feb 2015: 0,1%
mars 2015: 0,2%
Dvs för tex mars 2015 betyder väl det då att den generella prisnivån i Sverige (KPI-index) steg med 0,2% från mars 2014 till mars 2015.
Exkluderar man den fallande räntan i sig ur inflationen, får man följande rensade inflation i årstakt (förändringar i det så kallade KPIF-indexet):
jun 2014: 0,8%
juli 2014: 0,6%
aug 2014: 0,5%
sep 2014: 0,3%
okt 2014: 0,6%
nov 2014: 0,6%
dec 2014: 0,5%
jan 2015: 0,6%
feb 2015: 0,9%
mars 2015: 0,9%
Dvs då ligger det något närmare Riksbankens mål på 2%.
Men ändå oklart om de senaste sänkningarna av Riksbankens styrränta över huvud taget har någon effekt (annat än som ytterligare uppblåsta bubblor i form av stigande tillgångspriser, dvs börskurser och fastighetspriser/bostadspriser etc).
//Edit: Stockholmsbörsen (mätt som storbolagsindexet OMXS30) har dock tagit rejäla kliv uppåt sedan sommaren 2014 (då Riksbankens ovannämnda senaste styrränte-sänkningar inleddes):
...Sommaren 2014 låg OMXS30 i knappt 1400.
...Dippade i och för sig tillfälligt ner till 1200-1300 under hösten 2014.
...Men har därefter tagit ordentlig fart uppåt till toppnivån över 1700 nu i apr 2015.
//
...Ändå räknar tex konjunkturmyndigheten Konjunkturinstitutet med att Riksbanken kommer att fortsätta sänka sin styrränta till -0,40% per slutet av 2015: http://www.konj.se/1182.html
...Banken SEB räknar med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan en sista gång i juli 2015 till -0,40%: www.avanza.se/placera/telegram/2015/05/05/seb-sista-rb-sankning-i-juli-avsta-fran-fx-interventioner.html
Men bland de nya tongångar som börjar hyras nu finns SEB:s nationalekonomer som antyder att Riksbankens låga styrränta är ganska meningslös:
SEB: DAGS ATT TÄNKA NYTT OM INFLATIONSMÅLSPOLTIKEN
www.avanza.se/placera/telegram/2015/05/05/seb-dags-att-tanka-nytt-om-inflationsmalspoltiken.html
Enl den artikeln bla:
Penningpolitiken runt om i världen är alltmer expansiv (dvs världens centralbanker har allt lägre styrräntor och andra stimulansåtgärder såsom obligationsköp)_, men lyckas ändå inte riktigt lyfta konsumtion och investeringar._
Det gör att inflationsmålens lämplighet bör diskuteras, men den internationella debatten har hittills inte resulterat i några påtagliga förändringar.
"Men man kan notera att det nu blåser lite nya vindar när det gäller några viktiga frågeställningar kring inflationsmålspolitiken."
Det skriver ekonomerna på SEB i en fördjupningsruta i den konjunkturprognos som publicerades på tisdagen.
Och:
(SEB-)Ekonomerna Robert Bergqvist och Håkan Frisén noterade vid en pressträff (tis 5 maj 2015) att nästan alla centralbanker nu är "inflation-nutters", något som de för bara några år sedan tog mycket tydligt avstånd ifrån.
...Aggressiv policy (som tex låg styrränta) ska förhindra att generella prisfall senarelägger konsumtion och investeringar, och därmed leder till fördjupad recession,
...men SEB-ekonomerna konstaterar att det inte är någon självklar slutsats.
Oron (för de negativa effekterna av deflation) baseras i första hand erfarenheterna från 1930-talet.
"Den tanken kanske håller på att tappa lite i status… Utbudsdrivna prisnedgångar, som oljepriset, finns det inga våldsamma skäl att bekämpa", sade Håkan Frisén.
Dvs risk för att Riksbanken kommer att ta till sig tankegångar som dessa, och inse att den låga styrräntan är ganska meningslös och kan göra större skada än nytta om tex bubblor på börsen och fastighetsmarknaden byggs upp och dessa bubblor senare spricker.
Och det paradoxala är att dessa bubblor just kan spricka om Riksbanken överger den nuvarande lågräntepolitiken och börjar höja styrräntan till mer normal nivå igen.
Konjunkturinstitutet räknar sedan tidigare (per mars 2015) med att Riksbanken kommer att höja sin styrränta enl följande framöver (nivå per slutet av respektive år):
Nuvarande nivå (sedan mars 2015): -0,25%
2015: -0,40%
2016: -0,25%
2017: 0,75%
2018: 1,25%
2019: 1,75%
Riksbanken själv ser enl ett diagram (från 29 apr 2015) ut att som huvudscenario räkna med att höja sin styrränta till 0,70-0,80% per början av år 2018: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
Men kan de nya tongångarna enl ovan leda till kraftigare styrräntehöjningar än dessa?
Och risk för att det leder till nedgångar i börskurser och fastighets-/bostadspriser?
De nya tongångarna syns även i form av att statens granskningsmyndighet Riksrevisionsverket (RRV) nu inlett en utredning av hur Riksbanken agerar och om den låga styrräntan verkligen är sund osv.
Enl nyhet från nyhetsbyrån Direkt tis 5 maj 2015:
RB: RIKSREVISIONEN UTREDER EV GRANSKNING AV MÅL, UPPFYLLNAD
www.avanza.se/placera/telegram/2015/05/05/rb-riksrevisionen-utreder-ev-granskning-av-mal-uppfyllnad.html
Enl den artikeln bla:
Riksrevisionen utreder förutsättningarna för att inleda en granskning om Riksbankens arbete för ett fast penningvärde, enligt ett meddelande på Riksrevisionens webbplats.
Planerad inriktning är att undersöka Riksbankens måluppfyllnad, och om målet är effektivt utformat.
Och:
"Penningpolitiken befinner sig i en helt annan miljö än för 20 år sedan vilket gör att det finns anledning att utvärdera ändamålsenligheten i formuleringen av prisstabilitetsmålet. Man kan också notera att sedan inflationsmålet infördes har inflationen i Sverige varit lägre än i nästan alla jämförbara länder", skriver Riksrevisionen.
Dvs RRV verkar ifrågasätta Riksbankens agerande att sänka styrräntan till minusnivåer för att få upp inflationen till målet 2% i årstakt.
//Edit: Enl RRV:s hemsida 5 maj 2015:
Prisstabilitet
Riksrevisionen utreder förutsättningarna för att inleda en granskning om Riksbankens arbete för ett fast penningvärde.
Den planerade inriktningen är att undersöka Riksbankens måluppfyllnad och om målet är effektivt utformat.
Penningpolitiken befinner sig i en helt annan miljö än för 20 år sedan vilket gör att det finns anledning att utvärdera ändamålsenligheten i formuleringen av prisstabilitetsmålet.
Man kan också notera att sedan inflationsmålet infördes har inflationen i Sverige varit lägre än i nästan alla jämförbara länder.
Mer information kommer att publiceras i samband med beslut om att inleda granskningen.
Offentliga finanser
Den här förstudien ingår i en serie granskningar på ett övergripande tema.
Och:
Offentliga finanser
Utvecklingen i spåren av den finansiella och ekonomiska krisen har inneburit ett ökat fokus, inte minst inom EU,
...på den statsfinansiella situationen
...och på hur de offentliga finanserna redovisas.
...Ett skadat förtroende för den statsfinansiella situationen
...kan skapa en instabil ekonomisk situation
...som i förlängningen kan resultera i smärtsamma åtgärder för medborgarna.
De offentliga finanserna står inför ett antal utmaningar på kort och lång sikt som gör det särskilt angeläget att fokusera på dem:
...På kort sikt handlar det om riskexponering gentemot bland annat den finansiella sektorn.
...På lång sikt handlar det om att det finns ett offentligt välfärdsåtagande som kommer att sättas under press av en åldrande befolkning.
Utmaningarna på kort och lång sikt gör det allt viktigare att de offentliga resurserna används på ett effektivt sätt.
I detta ligger att det ska vara en god styrning och kontroll av såväl budgetens utgifts- som inkomstsida.
Ett finanspolitiskt ramverk som stödjer en långsiktigt hållbar inriktning av finanspolitiken, samt en effektiv skatteuppbörd är därför centralt.
Grundläggande för sunda offentliga finanser är också att det finns goda förutsättningar för tillväxt i ekonomin.
Därutöver är det viktigt att ta fasta på betydelsen av en transparent och förståelig redovisning av utvecklingen av de offentliga finanserna.
Central frågeställning
Använder staten sina styrmedel på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att säkerställa stabila och hållbara offentliga finanser?
http://www.riksrevisionen.se/vardeforrad/Tematiska-granskningar/Offentliga-finanser-/
Med styrmedel avses väl då här bla Riksbankens styrränta?
//
Dvs både SEB och RRV börjar alltså ifrågasätta Riksbankens agerande.
...Risk för att det framöver kommer att leda till allt tydligare kritik
...som gör att Riksbanken byter fot och höjer styrräntan till mera normala nivåer snabbare än väntat,
...och att det leder till börsnedgång
?
Tex även enl nyhetsbyrån Direkt-artikeln om SEB-ekonomerna:
Enligt SEB-ekonomerna verkar det nu som att debatten rör sig i en riktning där inflationsmålspolitikens avigsidor betonas i högre grad, och de ser det som möjligt att de närmaste åren kommer att få innebära en rörelse mot en mer uppmjukad tolkning av inflationsmålen.
"Till exempel genom att idén om att luta sig mot vinden och undvika excesser i tillgångspriser får en renässans", skriver SEB-ekonomerna.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/05/05/seb-dags-att-tanka-nytt-om-inflationsmalspoltiken.html
Dvs det kan alltså tolkas som att det ev trots allt kanske är långsiktigt bäst att inte försöka parera lågkonjunkturer och kriser med jättelåga Riksbanks-styrränta.
Istället är det kanske bättre att "rida ut stormen" (luta sig mot vinden) och istället slippa bubblor på börsen och fastighetsmarknaden.
Även enl artikeln:
(SEB-ekonomen) Robert Bergqvist frågar sig samtidigt om det inte är dags ropa tillbaka den "gamla Stefan Ingves" (som var mer förespråkare för åtstramning och hög styrränta) och be om ursäkt för att han drivits till att helt bortse från (stegrande) hushållsskulder och bostadspriser i penningpolitiken.
Enl artikeln även tal om att Riksbanken uppmanat andra myndigheter (tex Finansinspektionen?) att vidta åtgärder för att dämpa tex hushållens ökade skuldsättning (som Riksbankens låga styrränta leder fram till).
Sådana åtgärder kan vara viktiga för att undvika framtida krascher i ekonomin (pga tex stora kreditförluster hos bankerna när det framkommer att hushållen ej kan återbetala lånen tex om räntan stiger framöver).
Men de andra myndigheterna verkar hittills inte ha agerat för att vidta sådana åtgärder enl artikeln:
Riksbanken har upprepat manat andra myndigheter att snabbt ta tag i problemen (med tex stigande hushållsskulder)_, men det är tydligt att alla förhoppningar om att makrotillsynsåtgärder ska hantera problemen har varit överdrivna._
Avses med sådana åtgärder tex krav på att hushållen måste amortera av på sina skulder?
Tex i apr 2015 kom besked om att Finansinspektionen inte kommer införa krav på att hushållen ska betala av på sina bolån:
FI går inte vidare med amorteringskravet
Finansinspektionen (FI) anser att ett amorteringskrav behöver komma på plats.
Samtidigt menar bland andra Kammarrätten i Jönköping att det rättsliga stödet för FI att besluta om amorteringskrav brister.
FI konstaterar att rättsläget är osäkert och att FI:s mandat behöver förtydligas.
FI går därför i dagsläget inte vidare med amorteringskravet.
http://fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/FI-gar-inte-vidare-med-amorteringskravet/
Å andra sidan meddelade Finansinspektionen tidigare i apr 2015 att hushållens stora bolån inte lär leda till någon kris ens vid stigande ränta:
Hushåll med bolån har fortsatt god motståndskraft
Hushållen är bättre rustade och fler amorterar än för ett år sedan.
Samtidigt väljer många hushåll med relativt höga belåningsgrader att inte amortera vilket bekräftar behovet av ett amorteringskrav.
Det är några av slutsatserna i årets bolåneundersökning.
http://fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Hushall-med-bolan-har-fortsatt-god-motstandskraft1/
Även om nya tongångar alltså börjar höras från tex SEB och RRV angående Riksbankens rekordlåga styrränta och om det är meningsfyllt eller ej, tvivlar SEB-ekonomerna på att det inom kort kommer att leda till att Riksbanken drastiskt byter fot och börjar höja styrräntan kraftigt.
Enl nyhetsbyrån Direkt-artikeln från 5 maj 2015:
SEB-ekonomerna vågar inte tro att någon genomgripande förändring av det penningpolitiska ramverket kommer att ske under överskådlig framtid.
I nuläget saknas tydliga alternativ.
"Förmodligen krävs det en ny, djup ekonomisk kris för att en förändring ska komma till stånd", skriver ekonomerna.
Nyhetsbyrån Direkt-artikeln om SEB-ekonomerna verkar bla bygga på följande pressmeddelanden från SEB tis 5 maj 2015:
Nordic Outlook: Centralbanksstyrd utveckling med risker
2015 har inletts med nya bekräftelser på att det globala tillväxttåget inte går på spikrak räls.
Världsekonomin styrs nu nästan helt av centralbankers agerande i oprövad terräng med minusräntor och enorma tillgångsköp.
Det skriver SEB:s ekonomer i en ny upplaga av konjunkturrapporten Nordic Outlook.
http://sebgroup.com/sv/press/nyheter/nordic-outlook-centralbanksstyrd-utveckling-med-risker
Och:
SEB: Nordic Outlook: Centralbanksstyrd utveckling med risker
Svensk tillväxt trots ekonomisk-politiska utmaningar
2015 har inletts med nya bekräftelser på att det globala tillväxttåget inte går på spikrak räls.
Eurozonen har överraskat positivt trots Greklands-problem.
Världsekonomin styrs nu nästan helt av centralbankers agerande i oprövad terräng med minusräntor och enorma tillgångsköp.
...Men verktygslådan är långtifrån problemfri
...alltmedan inflationsmålspolitiken ifrågasätts.
Svensk tillväxt väntas växa över trend trots osäkerhet både i omvärld och på hemmaplan.
Riksbanken tar ut en extra försäkring och sänker räntan till -0,40 procent.
I slutet av 2016 är reporäntan fortfarande kvar på 0 procent.
Dvs SEB har tydligen publicerat en ny upplaga av bankens återkommande konjunkturrapport "Nordic outlook".
Hela den nya Nordic outlook (på 44 sidor) från SEB 5 maj 2015: http://sebgroup.com/siteassets/hugin/documents/2015/20150505-seb-nordic-outlook-centralbanksstyrd-utveckling-med-risker-se-1-httpcwshuginonlinecoms1208pr2015051918563xml.pdf
Enl rapporten bla:
Centralbanksstyrd återhämtning med oprövade verktyg
...Valutarörelser driver global rebalansering
...Tillfällig USA-svacka men försiktiga hushåll
...Ljusare utsikter i eurozonen trots Grekland
_...__Fed påbörjar mjuka höjningar i september_ (2015)
...EUR/USD under paritet vid årsskiftet
...Riksbanken har ännu inte nått räntebotten
Dvs negativt att USA:s centralbank Federal Reserve ("Fed") väntas börja strama åt sin penningpolitik under hösten 2015.
Och åtstramande centralbanker är som regel aldrig bra för börsen.
Även enl SEB:s Nordic outlook:
Den globala konjunkturen fortsätter att styras av förändringar i
penningpolitiken.
+ ECB:s stimulanser har fått oväntat snabbt genomslag i framtidstro och inflationsförväntningar, vilket stabiliserar utsikterna för hela Europa.
- I USA har däremot besvikelser dominerat under inledningen på året.
Även om detta till stor del beror på tillfälliga faktorer är det tydligt att den
starkare dollarn också bidrar.
- I tillväxtekonomier har signalerna varit blandade även om svaghetstecken dominerat, inte minst genom att inbromsningen i Kina varit något kraftigare än väntat.
Sammantaget har vi justerat ned den globala BNP-tillväxten för 2015 till 3,4 från 3,7 procent, främst beroende på att USA-prognosen reviderats från 3,5 till 2,7 procent.
För 2016 ligger prognosen oförändrat på 3,2 procent.
Dvs negativt att SEB ser en utveckling som innebär att banken nedjusterar sina utsikter för världsekonomins tillväxt (pga sämre utveckling än väntat i USA).
Hur går det ihop med den senaste tidens kraftigt ökade börskurser till nya rekordnivåer?
Och centralt avsnitt på sid 9 i SEB:s Nordic outlook (från maj 2015):
Kris för inflationsmålspolitiken?
En alltmer aggressiv penningpolitik som
...blåser upp tillgångspriser
...och ger negativa räntor
...men som samtidigt inte riktigt förmår lyfta konsumtion och investeringar
ger bränsle till diskussionen om inflationsmålens lämplighet.
//Edit: Dvs på svenska:
Bla Sveriges centralbank Riksbanken har sänkt sin styrränta till rekordlåga nivåer (tom minusnivå) vilket har lett till att börskurser och fastighetspriser skjuter i höjden, men med skral effekt på konjunkturen.
Det gör att man kan ifrågasätta denna låga styrräntenivå eftersom Riksbankens mål med den är att få fart på konjunkturen så att inflationen stiger till målnivån på 2% i årstakt.
//
Den internationella debatten har blossat upp då och då det senaste decenniet utan att resultera i några påtagliga förändringar.
Men man kan notera att det nu blåser lite nya vindar när det gäller några viktiga frågeställningar kring inflationsmålspolitiken:
Hur farlig är egentligen KPI-deflation?
Att ett generellt prisfall skulle leda till att konsumtion och investeringar
senareläggs och därmed leder till fördjupad recession är ett motiv för dagens aggressiva penningpolitik.
Men detta är inte självklart.
1)
Studier från t ex BIS visar att det historiska sambandet mellan deflation och tillväxt historiskt sett varit svagt med undantag av depressionen på 1930-talet.
2)
Om de disinflationistiska krafterna därtill är
...utbudsdrivna
...och kan bidra till ökad köpkraft för hushållen utan att pressa företagens vinster
är det än mer osannolikt att de ska ha en förlamande effekt på efterfrågan.
Ger inflationsmålen stabilitet och förutsägbarhet?
Inflationsmålet brukar kallas intermediärt och dess yttersta syfte är att skapa stabila långsiktiga förutsättningar för ekonomiska aktörer.
...En viktig del av detta är att undvika att en hög och varierande inflation skapar godtyckliga förmögenhetsomfördelningar.
...Men om de ekonomisk-politiska metoderna för att hålla KPI-inflationen nära målet i sig skapar stor finansiell volatilitet, t ex genom att bidra till
stora omfördelningar av förmögenhet, har ett grundläggande syfte gått förlorat.
Att växande förmögenhetsklyftor därtill hämmar konsumtionen och minskar penningpolitikens verkningsgrad accentuerar ytterligare detta dilemma.
Är inflationsmålen för högt satta?
Ibland hävdas att inflationsmålen borde sänkas därför att det är för svårt att
nå 2 procent i en värld med globalisering och robotisering.
Teoretiskt finns dock inga argument för att det på lång sikt skulle vara lättare att stabilisera inflationen på en lägre nivå.
Tvärtom förespråkade IMF:s chefekonom Blanchard för några år sedan att målen istället borde höjas till 4 procent.
Syftet var att skapa större penningpolitiskt manöverutrymme i lågkonjunkturer genom att minska problemen med nollrestriktionen för räntorna.
Det återstår att se i vilken grad pågående experiment med negativa räntor påverkar just den analysen och slutsatsen.
Sammantaget verkar debatten röra sig i en riktning där inflationsmålspolitikens avigsidor i högre grad betonas.
Det gäller framför allt en tillämpning där relativt små inflationsavvikelser
ska åtgärdas oavsett vilka krafter som ligger bakom.
Det är möjligt att vi de närmaste åren kommer att få se en rörelse mot en mer uppmjukad tolkning av inflationsmålen, t ex genom att idén om att luta sig mot vinden och undvika excesser i tillgångspriser får en renässans.
En viktig fråga i detta sammanhang är hur väl den nya makrotillsynspolitiken
kommer att kunna samverka och komplettera inflationsmålspolitiken.
Någon mer genomgripande förändring av det penningpolitiska ramverket lär knappast ske under överskådlig tid.
I nuläget finns inget tydligt alternativ; vare sig i den praktiska som teoretiska debatten kan man utkristallisera någon konsensussyn.
Inflationsmålen är också grunden för centralbankers oberoende och legala ändringar kring detta är både känsliga och komplicerade.
Förmodligen krävs det en ny, djup ekonomisk kris för att en förändring ska komma till stånd.
Sammantagen reflektion
Det är inte bra saker som framkommer för börsen.
Inte minst resonemanget om att börsen bara hålls uppe av centralbankernas fortsatt kraftiga stimulanser, fast ökade frågetecken för om dessa stimulanser är meningsfulla.
Här blir rekommendationen "spekulativt köp" av Handelsbankens pessimistfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen faller).
Förenklat gäller följande:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5% under samma börsdag.
...Om Stockholmsbörsens storbolagsinex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact BEars fondandelskurs +1,5% under samma börsdag.
Tis 5 maj 2015 slutade Xact Bears fondandelskurs i 90,10 kr.
Det var när OMXS30 slutade i 1595,48.
Dvs reken "spekulativt köp" för Xact Bear gäller här vid rådande fondandelskursen 90,10 kr per slutet av tis 5 maj 2015.
Dock enl tex signaturen RobGum på tidningen Dagens Industris aktieforum "Börssnack" 4 maj 2015:
Även om börsen gör ett nytt ATH är risken stor att du ändå går back på dina X18 certs.
Hävet gröps ur med tiden.
Oerhört många verkar inte förstå hur hävinstrument fungerar.
Att ett X18 går upp med 18 ggr den underliggande kursrörelsen stämmer bara på dagsbasis.
Inte över tiden.
En varning till ny investerare.
http://borssnack.di.se/diseconf/forum/listmessages.aspx?forumid=1&threadid=2267857#msg15423477
Dvs det resonemanget verkar bygga på att tex
...även om OMXS30 bara skulle ligga oförändrat framöver
...så skulle Xact Bears fondandelskurs falla från nuvarande kursnivån 90,10 kr.
Det har väl då att göra med att som Xact Bear är uppbyggt så innebär det positioner som kräver att man lånar pengar vilket i sin tur innebär räntekostnader som successivt gröper ur värdet på Xact Bears fondandelskurs.
Och dessutom tar Handelsbanken en avgift på 0,6% per år för att sköta Xact Bear.
Tex började bloggen ge Xact Bear rekommendationen "spekulativt köp" i aug 2013.
...Då låg Xact Bear i 150 kr.
...Och OMXS30 i 1249,22.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
Därefter steg OMXS30 en del men föll till en tillfällig svacka på 1246,56 i okt 2014.
...Men fast det alltså var en lägre indexnivå än i aug 2013
...så orkade sig Xact Bear då inte högre upp än till 140 kr.
Dvs på sikt verkar det inte vara en helt proportionell relation mellan OMXS30 och Xact Bear, vilket är en nackdel med att köpa Xact Bear.
På senare år har det vuxit fram särskilda internetbaserade "börscasinon" som
...IG Markets http://www.ig.com/se/valkommen
...CMC Markets http://www.cmcmarkets.se/sv
...Saxo Bank http://se.saxobank.com/
Där har mången trader förlorat stora pengar på tex valutahandel etc.
Bla tal om att de kurser man kan handla för hos dessa kasinon ej alltid motsvarar de "verkliga" kurserna, vilket gör att kasinona tjänar pengar på kunderna.
Själva dementerar kasinona säkert detta bestämt och anser sig ej ägna sig åt några oegentligheter.
Men denna typ av kasinon erbjuder något de kallar för CFD-instrument (Contract For Difference).
Kan man tex där handla med CFD-instrument i index för Stockholmsbörsen, som ett bättre alternativ än Xact Bear?
Tex IG Markets verkar erbjuda handel i något de kallar "Sverige 30 Cash" vilket verkar ligga på ungefär samma nivå som Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30.
...Köpkurs för Sverige 30 Cash (i skrivande stund under kvällen tis 5 maj 2015): 1595,02
...Säljkurs: 1596,52
Samtidigt slutade OMXS30 som nämnt i 1595,48 tis 5 maj 2015.
Dvs tror man på börsuppgång kan man tydligen köpa Sverige 30 Cash för indexnivån 1596,52.
Men tror man på börsnedgång kan man sälja indexet för 1595,02.
...Tydligen alltså en spread (skillnad) på 0,09% mellan köpkursen och säljkursen, vilket väl bla är vad IG Markets tjänar på när kunderna handlar (köper och säljer) indexet.
...IG Markets tar bla även ut en handelsavgift (courtage) på från 0,03% på de affärer man gör via IG Markets.
Bloggens track record för Xact Bear
Som nämnt tidigare rek ("spekulativt köp") för Xact Bear i aug 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
...Då låg Xact Bear i 150 kr.
...Ligger nu i 90,10 kr (slutkursen tis 5 maj 2015).
...Då låg OMXS30 i 1249,22.
...Ligger nu i 1595,48.
Dvs hittills är
...OMXS30 +28%
...Xact Bear -40%
under de knappt två år som gått.
Det har alltså hittills inte varit en lyckad rekommendation.
Sedan dess i aug 2013 har samma rekommendation (spekulativt köp för Xact Bear) upprepats i många blogginlägg).
Senast tex 29 apr 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/assa-abloy/borsen
...Då låg Xact Bear i 84,05 kr vid OMXS30 i 1679,52.
...Och nu som sagt Xact Bear i 90,10 kr vid OMXS30 i 1595,48.
Dvs under den perioden är Xact Bear +7% då OMXS30 varit -5%.
OMXS30 de senaste dagarna:
...Som nämnt nåddes toppnivån 1720,02 under dagen mån 27 apr 2015.
...Samma dag (mån 27 apr 2015) slutade indexet i 1719,93 (+1,3% från föregående börsdag).
Utvecklingen för OMXS30 per dag sedan dess (slutnivå per börsdag):
fre 24 apr 2015: 1698,51
mån 27 apr 2015: 1719,93 (+1,3%)
tis 28 apr 2015: 1679,52 (-2,3%)
ons 29 apr 2015: 1636,18 (-2,6%)
tors 30 apr 2015: 1628,04 (-0,5%)
mån 4 maj 2015: 1634,10 (+0,4%)
tis 5 maj 2015: 1595,48 (-2,4%)
ons 6 maj 2015: 1584,17 (-0,7%)
Xact Bears fondandelskurs under samma dagar (slutkurs per börsdag):
fre 24 apr 2015: 82,85 kr
mån 27 apr 2015: 81,40 kr (-1,8%)
tis 28 apr 2015: 84,05 kr (+3,3%)
ons 29 apr 2015: 87,50 kr (+4,1%)
tors 30 apr 2015: 87,60 kr (+0,1%)
mån 4 maj 2015: 87,40 kr (-0,2%)
tis 5 maj 2015: 90,10 kr (+3,1%)
ons 6 maj 2015: 91,25 kr (+1,3%)
Dvs ganska kraftiga indexnedgångar och Xact Bear-uppgångar både i förra veckan och denna veckan.
Tecken på ny ostadighet på börsen?
//Tillägg tis 5 maj 2015
I resonemanget ovan om att de senaste årens fallande ränta lett till kraftig börsuppgång, ligger ju att
...Centralbankernas styrränte-förändringar även påverkar räntenivån på statsobligationer med längre löptid.
I centralbankernas stimulansåtgärder har bla även ingått direkta stödköp av statsobligationer för att få ner räntenivån även på dem (utöver själva styrräntan som har kort löptid).
...Och lägre ränta på tex statsobligationer gör att investerarnas avkastningskrav för aktier sänks, vilket därmed höjer aktiernas börskurser (allt annat lika).
Dvs ett vanligt resonemang de senaste åren har varit att börskurserna stiger eftersom man får så låg avkastning (ränta) på andra investeringsalternativ såsom statsobligationer.
Men då gäller ju samtidigt även följande:
...Högre styrränta leder till högre ränta på statsobligationer vilket höjer investerarnas avkastningskrav på aktier, vilket sänker aktiernas motiverade börskurser (allt annat lika).
Dvs det finns alltså en nära koppling mellan
...den generella räntenivån
och
...börskurserna.
Dessutom en mer direkt koppling mellan räntenivå, börsbolagens resultatnivå och därmed börskurserna:
...Ju lägre generell räntenivå
=> lägre räntekostnad för börsbolagen på börsbolagens skulder
=> högre resultat för börsbolagen
=> högre börskurser.
...Ju högre generell räntenivå
=> högre skuldräntekostnader i börsbolagen
=> lägre resultat för börsbolagen
=> lägre börskurser.
Det finns alltså en dubbel effekt av räntenivån på börskurserna:
1) via aktieinvesterares avkastningskrav
2) via börsbolagens skuldräntekostnader (vilket påverkar börsbolagens resultat)
Skuldräntekostnader får ju desto större effekt eftersom många börsbolag har stora skulder.
Och utöver ränteproblematiken enl ovan har börsbolagens resultatrapporter varit en besvikelse på sistone.
Tex ur artikel 5 maj 2015:
"Det är en rapportsäsong (avseende börsbolagens resultatrapporter för q1/2015) som varit okej men inte överväldigande positiv.
...Vi bär med oss den stora uppgången från början av året som diskonterade väldigt bra rapporter,
...och när vi inte fick det blir det lite av en pyspunka.
På vår sida av Atlanten har vi också haft medvind av dollarn och där har det blivit en liten rekyl den sista månaden",
säger Niklas Wellfelt, analyschef på Remium, till Nyhetsbyrån Direkt.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/05/05/borsen-nedgang-med-oljeaktier-som-enda-trost-omxs30-24.html
Dvs aktieinvesterare hoppades på "väldigt bra" q1/2015-resultatrapporter vilket inte materialiserades.
//
//Tillägg ons 6 maj 2015
Janet Yellen (chef för USA:s centralbank Federal Reserve, "Fed") varnar för att aktier generellt är högt värderade:
Wall St. moves lower after Yellen says equity valuations high
- U.S. stocks moved lower in morning trading on Wednesday after U.S. Federal Reserve Chair Janet Yellen said equity valuations are "generally quite high," and warned of potential dangers.
http://www.reuters.com/article/2015/05/06/us-markets-stocks-idUSKBN0NR17320150506
Samtidigt tillade hon enl artikeln att hon inte anser att aktiemarknaden blivit så högvärderad att den kan liknas vid en uppblåst bubbla (som förr eller senare spricker och börskurserna faller kraftigt).
Även uttalande från Yellen ons 6 maj 2015:
Yellen flaggar för skarp uppgång
...När Federal Reserve förr eller senare höjer styrräntan (Liftoff)
...kan det leda till en skarp uppgång i långa räntor.
http://www.di.se/artiklar/2015/5/6/yellen-flaggar-for-skarp-uppgang/
Skandiabankens sparekonom Maria Landeborn varnar för börsen:
Jaga inte slutspurten i börsrallyt
Enl det blogginlägget bla:
Avkastningen (på börsen) de senaste åren har varit fantastisk, men det är dags att börja tänka på refrängen.
Ta hem en del av vinsterna, och se över hur dina sparpengar är placerade.
Fortsätt äga aktier, men väljer marknader med omsorg.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Handelsbankens pessimistfond Xact Bear vid fondandelskursen 90,10 kr.
Det var fondens slutkurs tis 5 maj 2015 (då OMXS30-indexet slutade i 1595,48).