Industrivärdens kortfristiga handel
2014-10-14 00:41, Edited at: 2014-10-15 19:56Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Tycker det är skumt med investmentbolaget Industrivärdens kortfristiga handel.
Tycker det är skumt med Industrivärdens kortfristiga handel.
Bolaget har uppgett att denna handel gett följande resultat de senaste åren (enl lämnade resultatrapporter, IV kallar det för sin "korta handel"):
2012: 118 miljoner kr
2013: 140 miljoner kr
2014 (9 mån): 175 miljoner kr
I årsredovisningen för 2013 skrev IV att den kortfristiga handeln haft ett sammanlagt resultat på 1,2 miljarder kr tom 2013.
Den siffran är alltså nu uppe i nästan 1,4 miljarder kr tom sep 2014.
1)
IV borde lägga korten på bordet och beskriva i detalj
...vad den kortfristiga handeln går ut på
...hur många personer som jobbar med det på IV
...och med vilket kapital.
...Hur riskabel är den verksamheten? Hur stort kapital kan utraderas? Risk för en "HQ-krasch"?
I årsredovisningen 2013 skriver IV följande:
Kortfristig handel
Industrivärdens korta handel består av
...handel i aktieoptioner
...kortfristiga aktieplaceringar
...samt finansiella instrument kopplade till kortfristiga aktieplaceringar
Vilka relaterade aktier avser denna handel undrar man tex.
2)
Etisk tveksamhet: IV är ju storägare i många storbolag och har styrelseplatser i dem (dvs insiderinfo). Är det då lämpligt att bedriva kortfristig handel i bla dessa bolags aktier (om det nu är det som IV gör)?
Dvs risk för att IV utnyttjar insiderinfo i sin kortfristiga handel?
Det vore ju i så fall olagligt och brottsligt, och ett välrespekterat stort bolag som Industrivärden skulle väl aldrig riskera det?
Industrivärden anser alltså säkert att den kortfristiga handeln är helt laglig och legitim.
Men mer om vad den innebär etc?
Tidigare blogginlägg från 6 jun 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/sandvik-industrivarden
Där fick Industrivärden-aktien rekommendationen "sälj".
...Det var när IV:s C-aktie låg i 130,10 kr.
...Och nu står den i 116,90 kr (slutkursen mån 13 okt 2014).
Aktien är alltså -10% på drygt fyra månader.
Börsen som helhet är -9% under samma period.
Dvs IV-aktien har gått dåligt i sig under perioden, men dessutom sämre än börsen som helhet.
IV nämndes även i tidigare blogginlägg om Handelsbanken (från 2 okt 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/salj-handelsbanken-aktien
Där beskrevs hur IV och Handelsbanken är två av pusselbitarna i det raffinerade upplägg som i slutändan innebär att Handelsbankens personal kontrollerar Handelsbanken.
Fö fick Handelsbanken-aktien där rekommendationen "sälj", och Handelsbanken råkar vara IV:s klart största aktieinnehav by far.
...Då låg Handelsbankens A-aktie i 333,80 kr.
...Ligger nu i 325,60 kr (slutkursen mån 13 okt 2014).
Dvs aktien är ner 2-3% på 1-2 veckor.
IV per slutet av sep 2014:
...en aktieportfölj värd 80 miljarder kr
...en nettoskuld på 15 miljarder kr
= en nettoförmögenhet (marknadsvärde på tillgångar minus skulder, dvs ett "substansvärde") på 66 miljarder kr (152 kr per IV-aktie).
Samtidigt låg IV:s A-aktie i 133 kr och C-aktien i 126 kr.
Dvs jämfört med substansvärdet per aktie handlades aktierna med följande "rabatter":
...A-aktien: 13% rabatt
...C-aktien: 17% rabatt
Dvs iofs positivt att man får köpa IV-aktierna med rabatt jämfört med om man direkt skulle köpa aktier motsvarande IV:s aktieportfölj.
//Edit: Rabatterna innebar att
...IV:s börsvärde var ca 56 miljarder kr per slutet av sep 2014,
...fast bolagets substansvärde (marknadsvärde på tillgångar minus skulder) enl ovan samtidigt var 66 miljarder kr.
Det innebar att IV då var värt 14% lägre än IV:s faktiskta substansvärde (dvs IV handlades då på börsen totalt sett till en rabatt på 14%).
Det är alltså det sammanvägda totalresultatet av rabatten 13% i A-aktien och 17% i C-aktien.
//
IV:s aktieportfölj var per slutet av sep 2014 fördelad enl följande:
1. Handelsbanken 27%
Sandvik 15,3%
SCA 15,2%
Volvo 14,7%
Ericsson 9%
ICA 6,2%
Skanska 5,9%
SSAB 4-5%
Kone 1%
övrigt 0,2%
Summa 100%
Bolagens verksamheter (förenklat):
...Handelsbanken: bank (dvs lånar pengar och försöker sedan låna ut dessa pengar till högre ränta)
...Sandvik: produkter i hårdmetall (tex "vändskär" som man kan svarva i metall med), gruvutrustning
...SCA: blöjor, dasspapper, skog, tidningspapper
...Volvo: lastbilar, bussar, byggmaskiner
...Ericsson: utrustning för telekomoperatörers telenät
...ICA: livsmedelskedja
...Skanska: byggbolag
...SSAB: ståltillverkare
...Kone: finsk hisstillverkare (har väl bla fördelen av hög andel intäkter från service och underhåll etc av tidigare sålda Kone-hissar och även rulltrappor?)
...Som nämnt ovan fick Handelsbanken-aktien rek "sälj" här i bloggen enl tidigare blogginlägg från 2 okt 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/salj-handelsbanken-aktien
...Tex SSAB-aktien fick rek "sälj" i tidigare blogginlägg 15 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ssab/salj-ssab-aktien-0
...Volvo-aktien fick rek "sälj" i tidigare blogginlägg 15 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
...Sandvik-aktien fick rek "sälj" i tidigare blogginlägg från 6 juni 2014 (då även IV-aktien självt fick rek sälj): http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/sandvik-industrivarden
Livsmedelskedjan ICA:s aktie har i och för sig gått bra och är nu högvärderad, men kommer den att få en god utveckling på sikt från nuvarande kursnivå på 257,90 kr?
Aktien verkar ha haft sin rekordhögsta nivå någonsin på 261,90 kr bara härom dagen (tors 9 okt 2014).
Amerikanska investerarlegenden Warren Buffett gick ju in stort som storägare i brittiska livsmedelskedjan Tesco.
Men nu i efterhand har han betecknat det som ett jättemisstag.
Tesco har väl varit något av Englands "ICA", dvs en stor och bred livsmedelskedja i landet.
Men på sistone har Tesco fått problem för att bolaget haft en för mesig positionering i branschen, samtidigt som nya nischade livsmedelskedjor vuxit från (både lågprismatkedjor och lyxmatkedjor).
Även i Sverige verkar en sådan ökad nischning av branschen ske med framväxt av nya kedjor som Netto, Lidl, Willy's osv.
Ev är Hemköp något av en lyxmatkedja.
Både Willy's och Hemköp ingår ju i ICA:s ärkekonkurrent Axfood.
ICA:s börsvärde: 52 miljarder kr vid börskurs 257,90 kr (per slutet av mån 13 okt 2014) http://www.bloomberg.com/quote/ICA:SS
Axfoods börsvärde: 19 miljarder kr vid börskurs 364,20 kr (per slutet av mån 13 okt 2014) http://www.bloomberg.com/quote/AXFO:SS
ICA-aktiens kursutveckling senaste 12 mån (tom mån 13 okt 2014): +32%
Axfood-aktiens kursutveckling senaste 12 mån (tom mån 13 okt 2014): +21%
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 senaste 12 mån (tom mån 13 okt 2014): +6%
Dvs både ICA och Axfood har outperformat börsen rejält under senaste 12 mån, men ICA-aktien har gått ännu bättre än Axfood.
Plus och minus med Industrivärden:
+1) Har ofta stora ägarandelar i de bolag Industrivärden köpt aktier i. Det ger möjlighet till inflytande över hur de delägda bolagen sköts, vilket ökar sannolikheten för att de delägda bolagen kommer att bli välskötta och få en god utveckling av sina börskurser.
IV utövar detta inflytande bla genom att ha representanter med i de delägda bolagens styrelser.
Bla är det sedan dessa styrelser som väljer vd som sköter bolagens dagliga verksamhet osv.
+2) De flesta av IV:s delägda bolag är svenska exportbolag med stor tillverkning i Sverige men försäljning utomlands, vilket gör att de gynnas av att svenska kronan försvagats på sistone mot bla USA-dollarn och euron (dvs positiva valutaeffekter tack vare försvagad krona).
+3) IV:s aktier handlas som nämnt ovan med rabatt på börsen jämfört med IV-aktiernas substansvärde.
-1) De flesta av IV:s delägda bolag är konjunkturkänsliga.
I och för sig kan det vara ett + när konjunkturen förbättras.
-2) Bolagen är ofta utsatta för en mördande konkurrens globalt, där det är svårt att vara unik i branschen.
Man kan plöja ner hur mycket pengar som helst på ny produktutveckling etc men det finns alltid andra konkurrenter som priskrigar och/eller har minst lika bra produkter.
Dock samtidigt + för att flera av IV:s delägda bolag i och för sig har relativt sett stora marknadsandelar inom sina respektive branscher. Men hjälper det för att mota den hårda konkurrensen?
//Edit: Ett sätt att mota den tuffa konkurrensen är att gå samman med konkurrenter, som tex IV-delägda stålbolaget SSAB nu gör med finska ärkerivalen Rautaruukki.
Men konkurrensen i stålbranschen är stenhård globalt så frågan är om samgåendet med R kan lyfta SSAB:s ekonomiska utveckling särskilt mycket.
SSAB försöker även bli "unik" i stålbranschen genom att nischa in sig på högkvalitetsstål (stål med hög "hållfasthet" osv), men där är en uppfattning att alla andra stålbolag gör likadant vilket innebär att det inte är något unikt för SSAB osv.
Och nischstrategin är heller inget nytt för SSAB utan det har bolaget jobbat med i många år utan att det verkar ha lett till särskilt god ekonomisk utveckling.
SSAB har ju haft en trist ekonomisk utveckling historiskt:
Intäkter:
2009: 30 miljarder kr
2010: 40 miljarder kr (+34%)
2011: 45 miljarder kr (+12%)
2012: 39 miljarder kr (-13%)
2013: 35 miljarder kr (-10%)
2014 (första halvåret): 18 miljarder kr (+4%)
Nettoresultat:
2009: -1 002 miljoner kr
2010: 557 miljoner kr
2011: 1 560 miljoner kr
2012: 15 miljoner kr
2013: -1 066 miljoner kr
2014 (första halvåret): 86 miljoner kr
Resultat per aktie:
2009: -3,09 kr
2010: 1,72 kr
2011: 4,82 kr
2012: 0,05 kr
2013: -3,29 kr
2014 (första halvåret): 0,26 kr
Det är alltså före samgåendet med Rautaruukki.
Under ovannämnda period har SSAB haft:
...bara ett bra år (2011).
...Det har varit två riktigt dåliga år (2009 och 2013)
...och övriga två har i princip varit nollresultat (2012 och hittills 2014).
Ändå värderas SSAB-aktien (i skrivande stund i knappt 50 kr för A-aktien) som att alla de närmaste åren kommer att bli riktigt bra år och mycket positiva effekter av Rautaruukki-samgåendet.
Och tex SCA möter hård konkurrens från sin ärkerival; amerikanska jätten Procter & Gamble inom barnblöjor.
SCA har ju Libero som sitt varumärke för barnblöjor medan P&G har Pampers.
SCA har bla nischat in sig genom att även tillverka vuxenblöjor (för vuxna med inkontinens etc), men där har oro uppstått på sistone i och med P&G:s beslut att också börja satsa på vuxenblöjor.
Ev ännu hårdare är konkurrensen för Volvo inom världsmarknaden för tunga lastbilar.
Där finns många starka konkurrenter:
Daimler (med bla sina lastbilsmärken Mercedes och Freightliner)
Volkswagen (MAN, Scania)
Paccar (Kenworth, Peterbilt, DAF)
Volvo (Volvo, Renault, Mack)
Navistar (International)
Härav är följande märken fokuserade på Europa:
Mercedes
MAN, Scania
DAF
Volvo, Renault
Och följande på Nordamerika:
Freightliner
Kenworth, Peterbilt
Volvo, Mack
International
Totalmarknaden för tunga lastbilar i Europa (dvs hela branschens försäljning där):
2010: 179 200 st
2011: 242 400 st (+35%)
2012: 221 000 st (-9%)
2013: 240 200 st (+8%)
2014 (jan-maj): (+7%)
Utveckling av Volvos marknadsandel i Europa för tunga lastbilar:
2010: 24,4%
2011: 26,3% (upp)
2012: 25,7% (ned)
2013: 24,3% (ned)
//Edit: Försämring av Volvos marknadsandel i USA under q3/2014.
Enl nyhetsbyrån Direkt (tis 14 okt 2014).
VOLVO: FÖRLORADE MARKNADSANDELAR USA 3 KV ENL WARD´S
Volvos andel på den amerikanska marknaden för tunga lastbilar, Class 8, sjönk till 20,7 procent under det tredje kvartalet, jämfört med 22,1 procent under det andra kvartalet.
Det framgår av siffror från fordonsindustrianalysfirman Ward´s Automotive, enligt Bloomberg News.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/10/14/volvo-forlorade-marknadsandelar-usa-3-kv-enl-wards.html
Dvs Volvos marknadsandel för tunga lastbilar i Nordamerika (USA och Kanada):
q2/2014: 22,1%
q3/2014: 20,7% (-1,4 procentenheter)
Som jämförelse har Nordamerika-konkurrenternas marknadsandelar utvecklats enl följande under samma kvartal:
Daimler:
q2/2014: 37,0%
q3/2014: 36,8% (-0,2 procentenheter)
Paccar:
q2/2014: 27,3%
q3/2014: 27,5% (+0,2 procentenheter)
Navistar:
q2/2014: 13,7%
q3/2014: 14,9% (+1,2 procentenheter)
Dvs de fyras marknadsandelar under q3/2014:
Daimler 36,8%
Paccar 27,5%
3. Volvo 20,7%
- Navistar 14,9%
Summa 99,9%
Dvs de fyra står för nästan hela marknaden för tunga lastbilar i Nordamerika.
Negativt att Volvo bara är trea.
För att vara lönsam i en bransch bör man väl helst vara etta eller åtminstone stark tvåa.
//
Volvos resultat per aktie de senaste åren:
Resultat per aktie:
2009: -7,26 kr
2010: 5,36 kr
2011: 8,75 kr
2012: 5,44 kr
2013: 1,77 kr
2014 (första halvåret): 1,75 kr
Och som jämförelse ligger Volvos B-aktie kring 75 kr.
Lastbilarna svarar för ca två tredjedelar av Volvos totala intäkter, och Volvos affärsområde lastbilar har haft följande ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2009: 139 miljarder kr
2010: 167 miljarder kr (+20%)
2011: 199 miljarder kr (+20%)
2012: 189 miljarder kr (-3%)
2013: 178 miljarder kr (-6%)
2014 (första halvåret): 92 miljarder kr (+11%)
Rörelsemarginal (rörelseresultat exkl omstruktureringskostnader, delat med intäkter):
2009: -8%
2010: 6%
2011: 9%
2012: 7%
2013: 4%
2014 (första halvåret): 4%
(Siffrorna är ej helt jämförbara eftersom Volvo delvis verkar ha bytt bokföringsprinciper mellan åren.)
Dvs:
...2010 och 2011 (särskilt 2011) blev två bra "återhämtnings-år" efter den globala finanskrisen 2008/2009.
...Därefter försämringar 2012 och 2013.
...Och ev liten återhämtning hittills 2014 men fortsatt skral rörelsemarginal.
//Edit: Som nämnt verkar det ha varit en viss återhämtning under första halvåret 2014 för Volvos lastbilar, men hittills under q3/2014 har det blivit en försämring igen med följande rapporterade månadsvisa leveranssiffror (antal levererade lastbilar per månad):
juli 2014: 15 410 st (-9%)
aug 2014: 11 809 st (-8%)
//
Europa är Volvos klart största geografiska marknad för lastbilar, och svarar för ca 40% av Volvos totala lastbilsintäkter (som i sin tur alltså svarar för ca två tredjedelar av Volvos totala intäkter).
Volvos lastbilar i Europa svarar alltså för 25-26% av Volvos totala intäkter.
Utveckling för intäkterna för Volvos lastbilar i Europa:
2009: 66 miljarder kr
2010: 70 miljarder kr (+6%)
2011: 83 miljarder kr (+22%)
2012: 76 miljarder kr (-8%)
2013: 74 miljarder kr (-4%)
2014 (första halvåret): 35 miljarder kr (+8%)
(Siffrorna är ej helt jämförbara eftersom Volvo delvis verkar ha bytt bokföringsprinciper mellan åren.)
Även här syns alltså tydligt:
...att det varit två återhämtnings-år (2010 och 2011) efter finanskrisen 2008/2009
...följt av två sämre år
...och därefter en viss förbättring igen 2014
...Sandvik har inom gruvmaskiner (bergborrar etc) konkurrens från svenska ärkerivalen Atlas Copco.
...Och inom hårdmetall-produkter såsom vändskär (som används för att bla svarva ut motorkomponenter) är Sandvik konkurrent med amerikanska bolaget Kennametal.
Sandviks ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2009: 71 miljarder kr (-22%)
2010: 83 miljarder kr (+15%)
2011: 94 miljarder kr (+14%)
2012: 99 miljarder kr (+5%)
2013: 87 miljarder kr (-11%)
2014 (första halvåret): 43 miljarder kr (-5%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (tex företagsköp):
2009: -30%
2010: +17%
2011: +20%
2012: +5%
2013: -7%
2014: -5%
Nettoresultat:
2009: -3 miljarder kr
2010: 7 miljarder kr (+267%)
2011: 6 miljarder kr (-16%)
2012: 8 miljarder kr (+38%)
2013: 5 miljarder kr (-38%)
2014 (första halvåret): 3 miljarder kr (-9%)
Resultat per aktie:
2009: -2,24 kr
2010: 5,59 kr (+250%)
2011: 4,63 kr (-17%)
2012: 6,51 kr (+41%)
2013: 4,00 kr (-39%)
2014 (första halvåret): 2,41 kr (-9%)
Dvs:
...Utvecklingen visar på Sandviks stora svängningar i sin ekonomi.
...Precis som SSAB och Volvo hade Sandvik återhämtnings-år under 2010 och 2011 (fast Sandviks resultat föll under 2011).
...Men till skillnad från SSAB och Volvo lyckades Sandvik med en förbättring 2012.
...2013 började dock luften även gå ur Sandvik.
...Och medan SSAB och Volvo visat på viss förbättring under första halvåret 2014, har Sandvik haft en försämring.
Med Sandvik-aktien i 75-76 kr verkar det som att aktieinvesterare är optimistiska om framtiden för bolaget, med tanke på att ovannämnda historiska utveckling för Sandviks resultat per aktie är ganska skral i relation till en börskurs på den relativt höga nivån.
Orderingången är ju en "ledande indikator" som indikerar hur intäkter (och därmed resultat) kan väntas utvecklas framöver.
//Edit: Händelseförloppet kan ju förenklat beskrivas enl följande:
1) En kund gör en beställning av en produkt vilket registreras som orderingång.
2) Produkten levereras och faktura skickas till kunden. Fakturerat belopp bokförs som intäkt och den obetalda fakturan bokförs som kundfordring.
3) Kunden betalar fakturan vilket gör att de totala kundfordringarna minskar med betalt belopp samtidigt som kassan ökar med betalt belopp.
Osv.
//
Så här har Sandviks orderingång utvecklats de senaste kvartalen:
q1/2012: 29 miljarder kr
q2/2012: 26 miljarder kr
q3/2012: 22 miljarder kr
q4/2012: 21 miljarder kr
q1/2013: 22 miljarder kr (-23%)
q2/2013: 21 miljarder kr (-21%)
q3/2013: 20 miljarder kr (-7%)
q4/2013: 21 miljarder kr (-1%)
q1/2014: 22 miljarder kr (+1%)
q2/2014: 21 miljarder kr (+2%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (tex företagsköp):
q1/2013: -18%
q2/2013: -16%
q3/2013: -2%
q4/2013: +1%
q1/2014: +2%
q2/2014: 0%
Dvs efter kraftiga försämringar under första halvåret 2013 har åtminstone en stabilisering skett på lägre nivå.
...Återstår att se hur utvecklingen blev i q3/2014 när Sandviks resultatrapport för det kvartalet ska publiceras mån 27 okt 2014.
...Volvos q3/2014-resultatrapport ska komma fre 24 okt 2014.
...SSAB:s q3/2014-resultatrapport ska komma mån 27 okt 2014 (precis som Sandvik).
...Men av de IV-delägda bolagen så kommer dessförinnan Handelsbankens q3/2014-resultatrapport ons 22 okt 2014.
I skrivande stund är det ons 15 okt 2014, dvs
...nästa hållpunkt blir Handelsbanken-rapporten på ons i nästa vecka
...sedan kommer Volvo-rapporten på fre därefter
...följt av SSAB och Sandvik på mån i veckan därpå.
Volvo redovisar orderingång per kvartal för bla antal beställda lastbilar.
Där har utvecklingen av den orderingången varit enl följande de senaste kvartalen:
q1/2012: 54 824 st
q2/2012: 48 538 st
q3/2012: 41 144 st
q4/2012: 47 124 st
q1/2013: 61 045 st (+11%)
q2/2013: 56 349 st (+16%)
q3/2013: 44 224 st (+7%)
q4/2013: 52 683 st (+12%)
q1/2014: 55 146 st (-10%)
q2/2014: 52 974 st (-6%)
Dvs efter ökningar under 2013 har det varit en svag inledning på 2014.
///Edit: Enskilda kvartal kan dock störas av tex nya avgasregler i en viss region.
Proceduren brukar (förenklat) vara följande:
1) En region/ett land inför år 1 nya avgasregler som ska träda i kraft from nästa år (år 2).
2) Lastbilsåkerierna i regionen/landet köper under år 1 på sig så mycket man kan av de billigare lastbilarna som finns nu med de gamla avgasreglerna, vilket gör att lastbilsförsäljningen skjuter i höjden år 1.
3) När år 2 kommer då de nya avgasreglerna träder i kraft börjar de nya dyrare lastbilarna (godkända enl de nya reglerna) att säljas, men för att lastbilsåkerierna köpt på sig så många av de billigare lastbilarna året innan, minskar lastbilsförsäljningen kraftigt.
Tex Volvos orderingång på lastbilar i Sydamerika:
q1/2012: 5 603 st
q2/2012: 6 157 st
q3/2012: 7 322 st
q4/2012: 6 493 st
q1/2013: 9 025 st (+61%)
q2/2013: 8 495 st (+38%)
q3/2013: 5 695 st (-22%)
q4/2013: 7 490 st +15%)
q1/2014: 6 275 st (-30%)
q2/2014: 4 953 st (-42%)
Volvo brukar få en orderingång på ca 200 000 st lastbilar per år.
2013 svarade Sydamerika för över 30 000 st av dem (dvs 14% av den totala orderingången).
Men första halvåret 2014 har Sydamerikas andel krympt ihop till 10% av Volvos totala orderingång på lastbilar.
//
-3) De flesta av IV:s delägda bolag är högt skuldsatta.
-4) Rätt man/kvinna på rätt plats? Debatt om tex Olof Faxander är rätt person som vd för Sandvik. IV-vd:n Anders Nyrén verkar själv tycka det och ger Faxander beröm för att vara "en modern vd" trots Faxanders vacklande track record (åtminstone vad gäller börskursernas utveckling) både i SSAB (där han tidigare var vd) och i Sandvik (där han nu är vd).
Sverker Martin-Löf verkar vara nestorn i IV-sfären och far som en tätting omkring bland de olika delägda bolagen där han oftast är styrelseledamot, dvs i praktiken verkar det vara SML som styr i flera av de stora IV-delägda bolagen. Han var väl i och för sig framgångsrik under sin tid som vd för SCA men börjar väl nu bli gammal?
SML fyller 71 år under 2014 (har ev redan gjort det?) och är bla styrelseordförande i IV, SCA och SSAB, vice so i Handelsbanken och Ericsson, styrelseledamot i Skanska.
Börjar även bli frågetecken för om Olof Persson är rätt man som vd för Volvo. Han lyckades väl i och för sig tidigare bra som chef för Volvos affärsområde byggmaskiner, och pekades ut av Volvo-storägaren Cevians frontfigut Christer Gardell som bäste man som Volvo-vd. Men verkar ännu så länge vara mycket snack och lite verkstad. (Eller har Persson gjort ett jättejobb bakom kulisserna i Volvo vilket ännu inte syns utåt?)
Och är Jan Johansson rätt man som vd för SCA? Han var väl tidigare halvdan vd för gruvbolaget Boliden, och är nu mest SML:s marionett?
-5) Stort beroende av Handelsbanken. Värdet på IV:s aktieinnehav i Handelsbanken utgjorde som nämnt hela 27% av värdet på IV:s totala aktieportfölj per slutet av sep 2014. Det är ju positivt så länge det går bra för Handelsbanken men kan slå åt andra hållet om det börjar gå dåligt.
Den finansiella vetenskapen framhäver ju utifrån sin forskning stor diversifiering (dvs en välspridd aktieportfölj) som en viktig strategi för att lyckas långsiktigt bra med aktier. Om man då har 27% av portföljen i ett bolag är väl det inte en särskilt välspridd aktieportfölj utan istället hög känslighet för ett enskilt bolags utveckling.
Dessa minustecken är ingen bra kombination.
-6) Och som lök på laxen är som nämnt ovan därutöver även IV självt skuldsatt med en nettoskuld på 14-15 miljarder kr per slutet av sep 2014 (motsvarande 18% av aktieportföljens marknadsvärde ca 80 miljarder kr).
Dvs den skuldsättningen kommer på toppen av de delägda, konjunkturkänsliga bolagens redan höga skuldsättning.
Normalt sett borde konjunkturkänsliga bolag ha en låg skuldsättning och helst nettokassa som buffert mot sämre tider.
Men om ett bolag är konjunkturkänsligt och dessutom har en hög skuldsättning blir svängningarna ännu större mellan hög- och lågkonjunktur, och i värsta fall kan bolaget gå omkull i riktigt dåliga tider.
//Edit: Den stora konjunkturkänsligheten för IV (förstärkt av hög skuldsättning både i delägda bolag och i IV självt) visar sig i stora svängningar i IV:s börskurs genom åren:
...År 2007 nådde IV:s C-aktie en topp på nästan 150 kr.
...Därefter föll aktien till under 40 kr kring årsskiftet 2008/2009.
...Toppar på över 120 kr under våren 2011.
...Botten på 60-70 kr under hösten 2011.
...Har sedan dess stigit till en topp på nästan 140 kr under våren 2014.
...Och har därefter fallit tillbaka något till nuvarande kursnivå 110-120 kr.
Dvs IV-aktien har ännu inte brutit det tidigare topprekordet från 2007 (vilket visar på svaghet för IV:s delägda bolag?).
//
Senast såg det under den globala finanskrisen 2008/2009 tex dåligt ut för Volvo, men Volvo hade flyt i och med att den lågkonjunkturen blev kortvarig tack vare enorma stimulanser från tex världens centralbanker.
Problemet nu är att världskonjunkturen trots dessa stora stimulanser ej tagit någon riktig fart.
Ändå är flera av dessa bolags (IV:s delägda bolags) aktier högt värderade på förhoppningar om en kraftig och långvarit konjunkturförbättring de närmaste åren (vilket man alltså kan ifrågasätta).
Tex IV-vd:n Anders Nyrén själv gav en inte särskilt positiv konjunkturbild i IV:s q3/2014-resultatrapport (som kom mån 6 okt 2014): http://www.industrivarden.se/globalassets/delarsrapporter/svenska/2014/2014-9m.pdf
Där sa Nyrén bla följande (min kommentar i icke-kursiv stil):
Den globala återhämtningen fortsätter men med stora skillnader geografiskt
Den globala ekonomin förväntas växa något under 2014 men det saknas ett robust momentum i tillväxten och skillnaderna är stora mellan olika geografiska områden.
//Edit: Dvs om det saknas robust momentum i konjunkturen fast aktier generellt är värderade som om det finns ett robust momentum i konjunkturen, kommer det snart att bli problem:
...Antingen måste konjunkturen snart få ett robust momentum.
...Eller så kommer börskurserna att falla.
//
Nyrén fortsätter:
Europa ser ut att stärkas något framöver men de geopolitiska spänningarna i närområdet är ett tydligt orosmoment.
För en fortsatt stabilisering i Europa krävs det att man åtgärdar de kvarvarande bristerna i kapitaliseringen av banksystemet.
En effektiv marknad för företagskrediter är en förutsättning för tillväxten i europeiska företag.
Det är bra att flera länder i Europa genomfört reformer för att åtgärda
strukturella problem som tydliggjorts i samband med finanskrisen.
I USA kan man se en tydlig vändning i ekonomin och mycket talar för en fortsatt ökning av tillväxten under 2015.
Amerikansk industri utvecklas nu väl understött av bland annat billig
energi från skiffergas och olja.
En stabilare arbetsmarknad och ett stärkt förtroende för den inhemska
ekonomin har resulterat i en ökad konsumtion.
I Asien ser den dämpade tillväxten ut att bestå dock med fortsatt höga tillväxttal ur ett Europeiskt perspektiv.
Kina är tveklöst den ekonomiska motorn i regionen – en motor som nu inriktar sig på att utveckla den inhemska konsumtionen vilket dämpar
tillväxttalen något.
Och han beskriver även i q3/2014-resultatrapporten hur IV:s delägda bolag sammantaget fördelar sig geografiskt i sina verksamheter:
Med innehavsbolag som är verksamma i över 190 länder har Industrivärden en bred exponering mot den globala tillväxten.
Flera av våra innehavsbolag har etablerat starka positioner på de viktiga tillväxtmarknaderna som utgör en allt större del av deras totala omsättning.
Verksamheterna i USA utvecklas väl i kölvattnet av en starkare amerikansk konjunktur.
Hälften av våra innehavsbolags totala omsättning härrör från Europa som därför spelar en viktig roll för värdeutvecklingen i Industrivärdens aktieportfölj.
//Edit: Dvs Europa-konjunkturens utveckling är skral och IV:s delägda bolag finns mest i Europa.
//
-7) Frågetecken för IV:s kortfristiga handel (även om man kan sätta + för att den hittills verkar ha genererat positiva resultat).
I detta blogginlägg får IV-aktien sammantaget upprepad rekommendation "sälj".
Det var per slutet av mån 13 okt 2014 då IV:s C-aktie låg i 116,90 kr.
//Edit: IV har två aktieslag; A och C.
Härav är C-aktien den som handlas klart mest på Stockholmsbörsen.
Tex under mån 13 okt 2014:
...drygt 100 000 st handlade A-aktier
...600 000-700 000 st handlade C-aktier
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Industrivärden-aktien.
Det var per slutet av mån 13 okt 2014 då Industrivärdens C-aktie låg i 116,90 kr.