Handelsbanken, Concentric
2014-04-30 07:15, Edited at: 2014-05-08 05:54Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Antecknat om Handelsbanken och Concentric.
Handelsbanken
Text inför Handelsbankens q1/2014-resultatrapport (som kom kl 6.30 ons 30 apr 2014):
Handelsbanken först ut (bland dagens rapporterande börsbolag) _kl 6.30.
Där räknar aktieanalytikerna i snitt med bankens rörelseresultat för q1/2014 blev 4 821 miljoner kr enl SME Direkts sammanställning: www.avanza.se/placera/telegram/2014/04/28/shbsme-rorelseresultat-4-821-mkr-vantas-1-kv.html_
Och text efter att rapporten kommit:
Handelsbankens rörelseresultat i q1/2014 uppgick till 4 920 miljoner kr, dvs 2% bättre än analytikerförväntningarna på 4 821 miljoner kr.
Även:
Inkl q1/2014 verkar utvecklingen av Handelsbankens resultat per aktie bli enl följande:
q1/2012: 5,35 kr
q2/2012: 5,44 kr
q3/2012: 5,15 kr
q4/2012: 6,78 kr men 4,48 kr exkl skattemässig engångspost
q1/2013: 5,47 kr (+2%)
q2/2013: 5,82 kr (+7%)
q3/2013: 5,68 kr (+10%)
q4/2013: 5,55 kr (-18% men +24% exkl skattepost i q4/2012)
q1/2014: 6,15 kr (+12%)
Dvs resultat per aktie 23,20 kr för senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014).
Det är +13% jämfört med föregående 12 mån (exkl skattemässig engångspost i q4/2012).
Handelsbankens A-aktie slutade igår i 327,20 kr.
Dvs p/e-talet blir då 14.
Är det motiverat?
Som jämförelse har SEB haft följande utveckling för resultatet per aktie:
q1/2012: 1,19 kr
q2/2012: 1,35 kr
q3/2012: 1,29 kr
q4/2012: 1,47 kr
q1/2013: 1,37 kr (+15%)
q2/2013: 1,73 kr (+28%)
q3/2013: 1,71 kr (+33%)
q4/2013: 1,93 kr (+31%)
q1/2014: 1,77 kr (+29%)
Det ger resultat per aktie 7,14 kr (+30%) för senaste 12 mån
Utifrån ligger SEB:s A-aktie vid 89,90 kr i ett p/e-tal på 12-13 (12,6 för att vara exakt).
Och Swedbank:
q1/2012: 3,35 kr
q2/2012: 3,16 kr
q3/2012: 3,36 kr
q4/2012: 4,01 kr
q1/2013: 3,54 kr (+6%)
q2/2013: 3,15 kr (0%)
q3/2013: 3,79 kr (+13%)
q4/2013: 3,31 kr (-17%)
q1/2014: 3,59 kr (+1%)
Det blir resultat per aktie 13,84 kr för senaste 12 mån (-2% från föregående 12 mån).
Swedbank-aktien handlas då till ett p/e-tal på 12-13 (12,4 för att vara exakt) vid börskurs 171,90 kr.
Dvs förändring av resultat per aktie senaste 12 mån:
...SEB +30%
...Handelsbanken +13%
...Swedbank -2%
Men aktiernas p/e-tal (beräknat som rådande börskurs delat med resultat per aktie för senaste 12 mån):
...Handelsbanken 14,1 (vid börskurs 327,20 kr för A-aktien)
...SEB 12,6 (vid börskurs 89,90 kr för A-aktien)
...Swedbank 12,4 (vid börskurs 171,90 kr)
Dvs borde inte SEB-aktien värderas upp jämfört med Handelsbanken givet ovannämnda siffror för resultattillväxten?
Eller anser investerare att Handelsbankens tillväxt är stabilare än SEB:s?
SEB är väl mer riskabelt och var nära att gå omkull i samband med den globala finanskrisen 2008/2009 och var tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr i samband med det.
SEB:s resultateffekt per år av kreditförluster de senaste åren:
2006: -562 miljoner kr
2007: -950 miljoner kr
2008: -3 155 miljoner kr
2009: -11 370 miljoner kr
2010: -1 609 miljoner kr
2011: 778 miljoner kr
2012: -937 miljoner kr
2013: -1 155 miljoner kr
(Positiv resultateffekt år 2011 = återvinning, dvs att tidigare bokförda kreditförluster visat sig vara för stora.)
Det innebär alltså totala kreditförluster på 19 miljarder kr under åttaårsperioden 2006-2013 (varav 16 miljarder kr under de tre åren 2008-2010).
Lite oroväckande att SEB så sent som 2013 hade kreditförluster på över 1 miljard kr.
//Edit: Även Swedbank var illa ute och bad sina aktieägare om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr 2009.
Edit 2: Swedbank fick i själva verket två kapitaltillskott från aktieägarna:
...ett på över 12 miljarder kr 2008: http://www.svd.se/naringsliv/stor-nyemission-i-swedbank_1948327.svd
...ett på över 15 miljarder kr 2009: http://www.privataaffarer.se/borsguiden/villkoren-for-swedbanks-ny-1-92055
Konspiratörer menar på att Swedbank redan 2008 visste att banken skulle behöva be om mera pengar än då begärda 12 miljarder kr, men valde att dela upp det i två klumpar för att göra det mera lättsmält för aktieägarna.
Resultateffekt för Swedbank av bankens kreditförluster per år:
2006: 205 miljoner kr
2007: -619 miljoner kr
2008: -3 156 miljoner kr
2009: -24 641 miljoner kr
2010: -2 810 miljoner kr
2011: 1 911 miljoner kr
2012: 185 miljoner kr
2013: -60 miljoner kr
(Positiv resultateffekt = återvinning, dvs att tidigare bokförda kreditförluster visat sig vara för stora.)
Dvs under fyraårsperioden 2007-2010 hade Swedbank kreditförluster på 31 miljarder kr!
Dock visade sig de bokförda kreditförlusterna i efterhand vara drygt 2 miljarder kr för mycket (enl de positiva resultateffekterna 2011 och 2012).
Under åttaårsperioden 2006-2013 blev alltså Swedbanks kreditförluster 29 miljarder kr.
//
Men Handelsbanken behövde inte be sina aktieägare om något kapitaltillskott.
Resultateffekt per år av Handelsbankens kreditförluster de senaste åren:
2006: 55 miljoner kr
2007: -27 miljoner kr
2008: -1 605 miljoner kr
2009: -3 392 miljoner kr
2010: -1 507 miljoner kr
2011: -816 miljoner kr
2012: - 1 251 miljoner kr
2013: - 1 195 miljoner kr
Dvs Handelsbanken fick sin släng av sleven i form av ökade kreditförluster pga den globala finanskrisen 2008/2009.
Men det är ju inte alls i samma omfattning som SEB och Swedbank ovan.
Den avgörande orsaken är väl att både Swedbank och SEB expanderade kraftigt med utlåning i Baltikum under åren innan finanskrisen bröt ut, vilket ledde till kraftiga negativa resultateffekter pga Baltikum för både Swedbank och SEB.
Handelsbankens sammanlagda kreditförluster under åttaårsperioden 2006-2013 summerar upp till knappt 10 miljarder kr.
Dvs bankernas sammanlagda kreditförluster under åttaårsperioden 2006-2013:
...Swedbank: 29 miljarder kr
...SEB: 19 miljarder kr
...Handelsbanken 10 miljarder kr
Oroväckande att Handelsbanken (liksom SEB) hade ganska stora kreditförluster under 2013 som ändå inte var något krisår vad gäller konjunktur etc.
Bankernas resultateffekt pga kreditförluster 2013:
Handelsbanken -1 195 miljoner kr
SEB: -1 155 miljoner kr
Swedbank: -60 miljoner kr
Och bankernas resultateffekt pga kreditförluster under q1/2014:
Handelsbanken -315 miljoner kr
SEB -258 miljoner kr
Swedbank -100 miljoner kr
Dvs Handelsbanken åter i topp, och verkar öka takten något i årstakt jämfört med 2013.
Men i det stora hela är alla de tre bankernas kreditförluster under "normalår" som 2013 (och 2014 hittills) ändå försumbara i relation till deras totala utlåning.
Bankerna räknar ut måttet "kreditförlustnivå" som för SEB och Handelsbanken uppgick till följande nivåer under 2013:
...SEB 0,09%
...Handelsbanken 0,07%
...Swedbank 0,00%
Dvs SEB:s "kreditförlustnivå" (dvs förenklat uttryckt; kreditförlusterna i relation till total utlåning) uppgick bara till 0,09% under 2013.
Så här definierar SEB begreppet kreditförlustnivå i bankens årsredovisning för 2013:
Kreditförlustnivå:
...Kreditförluster, netto
dividerat med
...ingående balans för:
utlåning till allmänheten
utlåning till kreditinstitut
kreditgarantier
(efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen).
http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Arsredovisningar/Arsredovisning_2013.pdf
Handelsbanken uppger sin kreditförlustnivå till 0,07% för 2013.
Så här definierar Handelsbanken begreppet kreditförlustnivå i bankens årsredovisning för 2013:
KREDITFÖRLUSTNIVÅ
...Kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i förhållande till
...utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) vid årets början samt övertagen egendom och kreditgarantier.
Men under bottenåret 2009 blev kreditförlustnivåerna följande:
Swedbank 1,74%
SEB 0,92%
Handelsbanken 0,21%
Dvs den höga risknivån i bankerna visar sig i att det redan vid dessa till synes ganska låga kreditförlustnivåer blev följande nivåer på kreditförlusterna i kronor för bankerna år 2009:
Swedbank 25 miljarder kr
SEB 11 miljarder kr
Handelsbanken 3 miljarder kr
Även mått på bankernas risknivå:
Eget kapital delat med utlåning till allmänheten per slutet av q1/2014.
Dvs det visar hur mycket eget kapital respektive bank har som buffert mot framtida ev kreditförluster.
Nivå per bank:
...SEB 8,9% (eget kapital 119 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 1 330 miljarder kr)
...Swedbank 8,0% (102 miljarder kr delat med 1 279 miljarder kr)
...Handelsbanken 6,2% (108 miljarder kr delat med 1 727 miljarder kr)
Dvs Handelsbanken kan i det avseendet anses vara den bank som innebär högst risknivå (även om alla banker har små egna kapital i relation till deras stora utlåning).
Bokfört eget kapital (tillgångar minus skulder) per bank:
SEB 119 miljarder kr
Handelsbanken 108 miljarder kr
Swedbank 102 miljarder kr
Börsvärde per bank:
Handelsbanken 208 miljarder kr
SEB 197 miljarder kr
Swedbank 195 miljarder kr
Källa: Bloomberg.com
Dvs börsvärde delat med eget kapital per bank:
Handelsbanken 193%
Swedbank 191%
SEB 166%
Ev är Handelsbanken och Swedbank högre värderade än SEB i detta avseende eftersom Handelsbanken och Swedbank har högre andel bolån vilket innebär högre stabilitet?
Aktiernas kursförändring senaste 12 mån:
SEB +42%
Handelsbanken +17%
Swedbank +14%
Källa: Bloomberg.com
Dvs SEB-aktien har outperformat Handelsbanken och Swedbank rejält.
Ev är det ett tecken på att så brukar det vara i goda tider eftersom SEB då brukar tjäna mer arvoden i form av rådgivning kring företagsköp etc, då SEB verkar ha en större sådan verksamhet än Handelsbanken och Swedbank.
Antal anställda per bank:
SEB ca 16 000 pers
Swedbank 14 270 pers
Handelsbanken 11 633 pers i snitt under q1/2014
Börsvärde per anställd:
Handelsbanken 18 miljoner kr
Swedbank 14 miljoner kr
SEB 12 miljoner kr
Dvs varför ligger Handelsbankens siffra så mycket högre än SEB:s?
I grund och botten beror ju det på att Handelsbanken klarar av att generera sitt resultat med mycket färre pers anställda än SEB.
Hur är det möjligt?
Är det för att Handelsbanken är mer kostnadsmedvetet?
Eller för att SEB medvetet har många anställda för att ge kunderna god service?
Eller för att SEB finns i Baltikum där personalkostnaderna är låga?
Sammansättning av utlåning
Total utlåning (enl bankernas "faktaböcker för q1/2014, skiljer sig för SEB och Swedbank något från vad som står i resultatrapporterna):
Handelsbanken 1 727 miljarder kr
Swedbank 1 219 miljarder kr*
SEB 1 201 miljarder kr*
*Anger siffran till 1 279 miljarder kr i q1/2014-resultatrapporten.
**Anger siffran till 1 330 miljarder kr i q1/2014-resultatrapporten och till 1 916 miljarder kr på ett annat ställe i faktaboken för q1/2014.
Andel utlåning till privatpersoner av total utlåning:
Swedbank 64% (av 1 219 miljarder kr)
Handelsbanken 46% (av 1 727 miljarder kr)
SEB 37% (av 1 201 miljarder kr)
Andel bolån av total utlåning:
Swedbank 54% (av 1 219 miljarder kr)
Handelsbanken 38% (av 1 727 miljarder kr)
SEB 24% (av 1 916 miljarder kr)
Andel övriga fastighetslån:
Handelsbanken 27% (av 1 727 miljarder kr)
SEB 16% (av 1 916 miljarder kr)
Swedbank 14% (av 1 219 miljarder kr)
Dvs andel bolån plus övriga fastighetslån:
Swedbank 68% (av 1 219 miljarder kr)
Handelsbanken 65% (av 1 727 miljarder kr)
SEB 40% (av 1 916 miljarder kr)
Vad händer då med Swedbank och Handelsbanken om det blir en stor bostads- och fastighetskris med stora kreditförluster pga kraftigt högre räntor osv (även om det ej verkar ligga i korten just nu)?
Handelsbanken anger även övriga lån till privatpersoner med säkerheter i bostäder.
Inkluderar man även det blir andelen bostads- och fastighetsrelaterade lån följande av Handelsbankens totala utlåning:
bolån 38%
övriga lån till privatpersoner med säkerheter i bostäder 5%
övriga fastighetslån 27%
Summa 69% av Handelsbankens totala utlåning på 1 727 miljarder kr
Dvs nästan 70% av Handelsbankens totala utlåning är beroende av bostads- och fastighetsmarknaden.
Är inte det hög risk om något?
I och för sig är ju Handelsbanken känt för att vara väldigt skicklig med att bara låna ut pengar till "bra låntagare" (med goda säkerheter) enl kyrktornsprincipen, dvs att aldrig låna ut till folk som finns alltför långt ifrån det lokala Handelsbanks-kontoret osv.
Men räcker det om det smäller till med en ordentlig fastighetskris i Sverige framöver?
Tillväxtelement
Banker är ju konjunkturkänsliga och bankaktier bör därmed värderas till låga p/e-tal, särskilt i goda år (som det verkar vara nu) eftersom bankernas resultat per aktie då ligger på topp.
Positivt för Handelsbanken att det där även finns ett tillväxtelement i form av bankens successiva expansion utomlands.
Det är särskilt i Storbritannien och Holland som Handelsbanken försöker sig på att steg för steg öppna fler kontor och där erbjuda precis samma tjänster åt kunderna som i Handelsbankens svenska kontor.
Antal Handelsbanken-kontor (andel av total):
Sverige 462 st (57%)
Storbritannien 166 st (20%)
Danmark 57 st
Norge 49 st
Finland 45 st
övriga världen 19 st
Holland 18 st (2%)
Totalt 816 st
Antalet Handelsbanken-kontor i slutet av respektive period (förändring från slutet av föregående period):
Storbritannien:
2012: 133 st
2013: 161 st (+21%)
q1/014: 166 st
Holland:
2012: 13 st
2013: 18 st (+38%)
q1/2014: 18 st
Dvs otroligt att Handelsbanken nu har 20% av sina kontor i Storbritannien vilket även ökar i snabb takt.
Och tillväxtpotentialen är stor om Handelsbanken lyckas lika bra med sitt bankkoncept i Storbritannien som i Sverige.
Antal invånare:
Storbritannien 63 miljoner pers
Holland 17 miljoner pers
Sverige 9 miljoner pers
I Sverige har Handelsbanken 1 bankkontor per ca 20 500 invånare.
Med samma penetrationsgrad skulle det ge över 3 000 kontor i Storbritannien och över 800 kontor i Holland.
Nu lär det aldrig bli så mycket pga andra etablerade konkurrenter i de länderna, men säkert kan skickliga Handelsbanken på sikt kapa åt sig en rejäl bit av kakan i de båda länderna.
På kort sikt lär dock konjunkturkänsligheten styra Handelsbankens utveckling mer.
Och pga att banken nu har så god utveckling och aktien är högt värderad är det snarare läge att sälja aktien och invänta klart lägre kursnivåer i dåliga tider.
Det gäller inte minst pga Handelsbankens låga egna kapital i relation till utlåningen (6%) och stora exponering mot bostads- och fastighetslån (nästan 70%).
Tex fastighetsmagnaten Rutger Arnhult (god för nästan 3 miljarder kr och storägare i bla de börsnoterade fastighetsbolagen Corem och Klövern) i artikel på Di.se 26 apr 2014:
"(...) en långvarig räntechock.
Det slår ju sönder allt, och det vill man inte se."
Handelsbanken-aktien får därför här rekommendationen "sälj" vid börskurs 327,20 kr (A-aktiens slutkurs tis 29 apr 2014).
//Tillägg 30 apr 2014
Även Handelsbankens vd Pär Boman enl artikel idag på Di.se (med hänvisning till nyhetsbyrån TT):
Bankchef varnar för finanskris
Handelsbankens vd Pär Boman varnar för en ny finanskris.
Han ser tendenser som påminner om åren före den omfattande finanskrisen 2008.
Signalerna han refererar till är den rekordlåga prisskillnaden mellan kreditrisker, alltså att ränteskillnaden mellan att låna ut till högriskprojekt bara är marginellt större än att låna ut till säkrare låntagare.
(...)
Grundorsaken är att det finns så mycket pengar i omlopp på de europeiska kapitalmarknaderna som letar avkastning.
Osv.
http://www.di.se/artiklar/2014/4/30/bankchef-varnar-for-finanskris/
//
//Edit:
1)
Säkerheter
Handelsbanken menar väl på typ:
...att de bara lånar ut pengar till köp av bostäder och fastigheter värda klart mer än de pengar banken lånar ut
...och att Handelsbanken får dessa bostäder och fastigheter som säkerhet ("pant") för lånen.
Dvs om låntagaren ej kan betala på lånet så har Handelsbanken rätt att ta över bostaden/fastigheten, sälja dem och få tillbaka utlånade pengar.
I så fall kanske det ej är så hög risk att ca 70% av Handelsbankens utlåning avser bostadslån och övriga fastighetslån.
Men nyckelfrågan är då hur mycket sådana bostäder/fastigheter sjunker i värde om det blir en riktigt djup kris som tex den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet.
Säg att värdeminskningen som mest kan bli 50% från nuvarande bedömda marknadsvärden.
Kan Handelsbanken då ändå återfå alla utlånade pengar om övertagna bostäder/fastigheter säljs till dessa låga marknadsvärden?
Och för bostadslån gör väl Handelsbanken även en kreditprövning av låntagaren och att den personen har bra ekonomi och bra jobb oavsett om bostaden sjunker kraftigt i värde osv.
2)
Kapitaltäckningsgrad (kärnprimärkapitalrelation)
Dessutom är väl en uppfattning att den så kallade "kapitaltäckningsgraden" är ett bättre mått på vilken buffert bankerna har mot dåliga tider, än att rakt av bara titta på eget kapital delat med utlåning.
Även bankernas övervaknings-myndighet Finansinspektionen tittar ju främst på kapitaltäckningsgraden som förenklat uttryckt definieras som en bredare definition av "buffertkapital" delat med en bredare definition av bankernas tillgångar (inkl bla utlåning).
Det finns bla krav på vilken lägsta nivå bankerna måste ha för kapitaltäckningsgraden.
Som nämnt blev bankernas eget kapital delat med utlåning (till allmänheten) följande per slutet av q1/2014:
...SEB 8,9% (eget kapital 119 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 1 330 miljarder kr)
...Swedbank 8,0% (102 miljarder kr delat med 1 279 miljarder kr)
...Handelsbanken 6,2% (108 miljarder kr delat med 1 727 miljarder kr)
Det skulle i så fall tyda på högst risknivå i Handelsbanken.
Men tittar man istället på bankernas kapitaltäckningsgrad per slutet av q1/2014 låg de på följande nivåer:
...Handelsbanken 19,5%
...Swedbank 18,3%
...SEB 15,7%
Dvs mätt på det sättet med kapitaltäckningsgraden (som kan anses vara ett mer relevant mått) är det istället lägst risknivå i Handelsbanken.
Bankerna kallar måttet för "kärnprimärkapitalrelation" i sina q1/2014-resultatrapporter.
Så här definieras kärnprimärkapitalrelation i Handelsbankens årsredovisning för 2013:
KÄRNPRIMÄRKAPITALRELATION
...Kärnprimärkapital
i relation till
...riskvägd volym
KÄRNPRIMÄRKAPITAL
Totalt primärkapital exklusive primärkapitaltillskott.
PRIMÄRKAPITAL
Primärkapital är en delkomponent av kapitalbasen och består av:
...eget kapital
...och primärkapitaltillskott
Avdrag görs för bland annat:
...upparbetad utdelning
...goodwill och andra immateriella tillgångar
...samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster.
Upparbetade vinstmedel i koncernens försäkringsbolag ingår inte
i primärkapitalet.
RISKVÄGD VOLYM
Summa riskvägt belopp från varje kreditriskexponering.
Riskvägt belopp är lika med:
...exponeringens riskvikt
multiplicerat med
...dess exponeringsbelopp
Riskvikten beräknas utifrån ett antal faktorer såsom:
...motpartens återbetalningsförmåga och skötsel
...typ av produkt
...samt värden i eventuella säkerheter.
Dvs man tar inte bara utlåningen rakt av utan en del av utlåningen beroende på respektive låns "riskvikt".
Och riskvikten avgörs då enl ovan av bla låntagarens kreditvärdighet och säkerhetsvärden.
Dvs om Handelsbanken har:
...lägst relation eget kapital/utlåning
...men högst kärnprimärkapitalrelation
måste det innebära att Handelsbanken har klart högst "kvalitet" på sin utlåning (dvs utlåning med lägst risknivå) av de tre bankerna.
En nackdel med måttet kärnprimärkapitalrelation är väl dock att det kan smyga in sig en del subjektiva bedömningar för att komma fram till vilken nivå en bank har, medan den enkla relationen eget kapital/utlåning är faktisk.
//
//Edit: Handelsbanken-aktien ner
Handelsbanken-aktien -0,5% till 325,60 kr i den inledande handeln ons 30 apr 2014 efter att banken tidigare under morgonen presenterat resultatrapport för q1/2014 där rörelseresultatet enl ovan var 2% bättre än väntat.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 var samtidigt -0,5%.
Handelsbanken-aktien var som lägst nere i 325 kr under morgonen.
Banken SEB och aktiemäklarfirman Avanza var största nettosäljare av Handelsbanken-aktien i den inledande börshandeln ons 30 apr 2014.
Edit 2: Ca kl 10 hade Handelsbanken-aktien ökat till 327,20 kr dvs oförändrat från slutkursen igår tis 29 apr 2014.
Edit 3: Handelsbanken-aktien slutade ons 30 apr 2014 i 326,30 kr vilket var -0,3% från slutkursen dagen innan.
Klart största nettosäljare av aktien under dagen var mäklarfirman KCM.
Det är tydligen den holländska firman Kempen Capital Management även kallad Kempen & Co: http://www.kempen.nl/?langType=1033
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 var -0,5% under dagen.
Dvs utifrån det gick Handelsbanken-aktien i alla fall bättre än börsen som helhet.
//
Concentric
Concentrics q1/2014-resultatrapport ska komma ons 30 apr 2014 kl 11.
Någon som begriper värderingen av Concentric?
Bolagets börsvärde över 4 miljarder kr vid börskurs 94,25 kr.
Och vad har då bolaget presterat för ekonomisk utveckling?
Intäkter:
2012: 2 129 miljoner kr
2013: 1 980 miljoner kr (-7%)
Rörlsemarginal (exkl engångsposter):
2012: 14%
2013: 14%
Nettoresultat:
2012: 171 miljoner kr
2013: 176 miljoner kr
Resultat per aktie:
2012: 3,88 kr
2013: 4,00 kr
Dvs börskurs 94,25 kr delat med resultat per aktie 4 kr under 2013 = p/e-tal 24!
Och det för en konjunkturkänslig fordonsunderleverantör som Concentric.
Ändå verkar 2013 kunna betecknas som ett normalår för bolaget och konjunkturen.
Men investerare verkar räkna med kraftiga resultatförbättringar framöver.
Utveckling av C:s börskurs:
...Aktien började handlas i jun 2011 för 35-40 kr.
...Dippade först ner till 26 kr.
...Men har sedan dess gått som ett skållat troll upp till 99,25 kr tidigare i apr 2014.
...Och nu alltså kurs 94,25 kr.
C hade en nettoskuld på knappt 400 miljoner kr i slutet av 2013.
I och för sig är det bara 9% av börsvärdet.
Men ett konjunkturkänsligt bolag som C borde istället ha en stor nettokassa som buffert mot sämre tider?
C:s affärsidé är pumpar för fordon.
Enl årsredovisningen för 2013:
"Concentric är en av världens ledande tillverkare av pumpar.
Vår expertis inom flödesdynamik ger kunder tillgång till högförädlad teknologi i pumpar för olja, vatten och bränsle, samt för hydrauliksystem.
Våra tekniska lösningar och vårt utvecklingsarbete bidrar till förbättrad bränsleekonomi, minskade utsläpp och bättre styrning."
http://www.concentricab.com/_downloads/AGM-2014/Concentric_Årsredovisning_2013.pdf
Dvs positivt att C anser sig vara störst i världen på denna nisch, vilket minskar risknivån.
C:s pumpar säljs för användning i följande produkter (andel av C:s totala intäkter):
lastbilar 35%
industri 26%
byggmaskiner 25%
lantbruksmaskiner 14%
- - -
Summa 100% (2 miljarder kr)
Geografisk fördelning:
Europa, övriga världen 51%
Nordamerika, Sydamerika 49%
- - -
Summa 100%
Vd för C är David Woolley (engelsman?).
Enl årsredovisningen för 2013 ser han fortsatt goda utvecklingsmöjligheter för C, bla genom kompletterande företagsköp.
Tex har C redan köpt bolaget Licos Trucktec
Han ser generellt fortsatt god efterfrågan eftersom C:s pumpar bidrar till att minska bränsleförbrukningen i fordon.
David Woolley i årsredovisningen för 2013:
"Beträffande 2014 bedömer vi att verksamheten är i mycket god
form för att ta vara på de möjligheter vi ser.
Eftersom det finns ett ökande tryck på minskad bränsleförbrukning i alla typer av maskiner och fordon, kommer utvecklingsprogrammen med våra kunder för våra pumpar med variabel flödesteknologi att fortsätta,
med god potential framöver.
Brasilien fortsätter vara en ingång till
nya affärer och för att tillhandahålla produktion och leveranser till
våra strategiska och globala kunder.
Det innebär en utmärkt affärsmöjlighet för både våra motor- och hydraulikprodukter."
http://www.concentricab.com/_downloads/AGM-2014/Concentric_Årsredovisning_2013.pdf
Dvs han ser tydligen särskild expansionspotential för C i Brasilien.
Så här beskriver sig C på sin hemsida:
Concentric AB är den tidigare Hydraulics Division inom Haldex-koncernen, och från och med den 16 juni 2011 ett självständigt börsnoterat företag.
Concentric är en av världens ledande utvecklare och tillverkare av pumpar.
Vårt kunnande inom flödesdynamik ger våra kunder tillgång till högförädlad teknologi i pumpar för:
...olja
...vatten
...bränsle
...hydrauliksystem
Våra tekniska lösningar och vårt utvecklingsarbete bidrar till:
...förbättrad bränsleekonomi
...förbättrad styrning
...minskade utsläpp
Concentric har en global närvaro med produktionsenheter i:
Sverige
Tyskland
England
USA
Indien
Kina
med stöd av centrala stabs- och utvecklingsfunktioner.
Verksamheten kombinerar Concentrics styrka som tillverkare av pumpar med långvarig erfarenhet av hydrauliska produkter.
Våra kunder är tillverkare av:
...lastbilar
...entreprenadmaskiner
...lantbruksmaskiner
...industriapplikationer
http://www.concentricab.com/index.asp?cat=1&subcat=1&subsubcat=1&lang=swe
Concentrics ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2012: 610 miljoner kr
q2/2012: 596 miljoner kr
q3/2012: 492 miljoner kr
q4/2012: 431 miljoner kr
q1/2013: 449 miljoner kr (-26%)
q2/2013: 502 miljoner kr (-16%)
q3/2013: 526 miljoner kr (+7%)
q4/2013: 503 miljoner kr (+17%)
q1/2014: ?
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2013: -23%
q2/2013: -11%
q3/2013: +3%
q4/2013: +11%
q1/2014: ?
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2012: 15%
q2/2012: 14%
q3/2012: 15%
q4/2012: 7%
q1/2013: 13%
q2/2013: 15%
q3/2013: 14%
q4/2013: 15%
q1/2014: ?
Nettoresultat:
q1/2012: 55 miljoner kr
q2/2012: 51 miljoner kr
q3/2012: 49 miljoner kr
q4/2012: 16 miljoner kr
q1/2013: 37 miljoner kr
q2/2013: 44 miljoner kr
q3/2013: 49 miljoner kr
q4/2013: 46 miljoner kr
q1/2014: ?
Resultat per aktie:
q1/2012: 1,25 kr
q2/2012: 1,16 kr
q3/2012: 1,10 kr
q4/2012: 0,37 kr
q1/2013: 0,84 kr
q2/2013: 1,01 kr
q3/2013: 1,10 kr
q4/2013: 1,04 kr
q1/2014: ?
Dvs:
...Intäkterna verkar svänga ganska kraftigt.
...Resultatet dippade ordentligt i q4/2012 men har därefter återhämtat sig nästan helt.
//Tillägg 30 apr 2014
Concentrics q1/2014-resultatrapport har kommit:
Bolagets ekonomiska utveckling de senaste kvartalen inkl q1/2014:
Intäkter:
q1/2012: 610 miljoner kr
q2/2012: 596 miljoner kr
q3/2012: 492 miljoner kr
q4/2012: 431 miljoner kr
q1/2013: 449 miljoner kr (-26%)
q2/2013: 502 miljoner kr (-16%)
q3/2013: 526 miljoner kr (+7%)
q4/2013: 503 miljoner kr (+17%)
q1/2014: 535 miljoner kr (+19%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2013: -23%
q2/2013: -11%
q3/2013: +3%
q4/2013: +11%
q1/2014: +9%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2012: 15%
q2/2012: 14%
q3/2012: 15%
q4/2012: 7%
q1/2013: 13%
q2/2013: 15%
q3/2013: 14%
q4/2013: 15%
q1/2014: 15%
Nettoresultat:
q1/2012: 55 miljoner kr
q2/2012: 51 miljoner kr
q3/2012: 49 miljoner kr
q4/2012: 16 miljoner kr
q1/2013: 37 miljoner kr
q2/2013: 44 miljoner kr
q3/2013: 49 miljoner kr
q4/2013: 46 miljoner kr
q1/2014: 53 miljoner kr (+43%)
Resultat per aktie:
q1/2012: 1,25 kr
q2/2012: 1,16 kr
q3/2012: 1,10 kr
q4/2012: 0,37 kr
q1/2013: 0,84 kr
q2/2013: 1,01 kr
q3/2013: 1,10 kr
q4/2013: 1,04 kr
q1/2014: 1,20 kr (+43%)
Dvs:
...God intäktsökning i q1/2014 (+9%) exkl valutaeffekter och exkl företagsköp.
...God rörelsemarginal (15%)
...Och god ökning av nettoresultat och resultat per aktie (+43%).
Dvs en bra resultatrapport.
Men:
- Aktien fortfarande högvärderad.
För senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014) blir Concentrics resultat per aktie 4,35 kr.
I och för sig +25% från föregående 12 mån (3,47 kr).
Aktiens p/e-tal blir 22 beräknat som börskurs 93,75 kr delat med resultat per aktie 4,35 kr.
- Verksamheten är konjunkturkänslig vilket motiverar en låg p/e-talsvärdering, särskilt i goda tider vilket det verkar bli nu för C.
Kvartalssiffrorna ovan är med tidigare bokföringsprinciper, men from q1/2014 har C infört bokföringsprincipen IFRS 11 och med den blir siffrorna för q1/2014 istället följande:
...intäkter 495 miljoner kr (+18%)
...rörelsemarginal 16%
...nettoresultat 53 miljoner kr (+43%)
...resultat per aktie 1,20 kr (+43%)
Det innebär:
...7% lägre intäkter i q1/2014 jämfört med intäkterna i q1/2014 beräknade enl gamla principer
...1% lägre rörelseresultat
...oförändrat nettoresultat
...oförändrat resultat per aktie
Nettoskulden
Positivt att C:s nettoskuld minskade till 342 miljoner kr per slutet av q1/2014.
Den uppgår därmed till ca 8% av börsvärdet 4 167 miljoner kr vid börskurs 95,50 kr.
Som jämförelse uppgick nettoskulden till 391 miljoner kr per slutet av q4/2013.
Dvs det innebär en förändring av nettoskulden med -49 miljoner kr under q1/2014.
Man kan då tolka det som att C genererar ett kassaflöde kring 200 miljoner kr per år jämfört med börsvärdet på drygt 4 miljarder kr.
Edit: Concentric-aktien dock -1,9% till 92,50 kr kl 11.17 ons 30 apr 2014.
Har som lägst varit nere i 91 kr i samband med att q1/2014-resultatrapporten kom kl 11.
SEB största nettosäljare av aktien hittills under dagen (ons 30 apr 2014).
Edit 2: Concentric-aktien slutade ons 30 apr 2014 i 92 kr (-2,4% från slutkursen dagen innan).
Som jämförelse var börsen som helhet (OMXSPI-index) -0,3%.
Nordnet var största nettosäljare av Concentric-aktier på börsen under dagen.
Concentrics vd David Woolley pratade under dagen (enl nyhetsbyrån Direkt) om:
...tecken på förbättrat läge för Concentric i Nordamerika: www.avanza.se/placera/telegram/2014/04/30/concentric-ser-tecken-pa-forbattring-i-nordamerika-enl-vd.html
...orderingång över intäkterna för Concentric som helhet (vilket indikerar fortsatt stigande intäkter framöver): www.avanza.se/placera/telegram/2014/04/30/concentric-orderingang-fortsatt-hogre-an-forsaljning-2kv-vd.html
//
//Tillägg 8 maj 2014
Besked ons 7 maj 2014 om att Concentric-vd:n David Woolley köpte 12 650 st aktier i bolaget fre 2 maj 2014 (varefter han äger totalt 54 000 st Concentric-aktier) enl Finansinspektionens insynsregister: www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/07/concentric-vd-har-okat-sitt-agande.html
Woolleys köp av fler C-aktier fre 2 maj 2014 skedde alltså två dagar efter att Concentric ons 30 apr 2014 offentliggjort sin q1/2014-resultatrapport som innebar:
...ett resultat per aktie på 1,20 kr (+43%) för kvartalet.
...ett resultat per aktie på 4,35 kr (+25%) för senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014).
C-aktien handlades fre 2 maj 2014 i 90,25-95 kr.
Dvs Woolleys köp av 12 650 st aktier fre 2 maj 2014 innebar en köpeskilling på drygt 1 miljon kr.
Ons 7 maj 2014 slutade C-aktien i 94 kr.
Vid den kursnivån är Woolleys 54 000 st aktier värda ca 5 miljoner kr.
Enl Finansinspektionen har även C:s finanschef David Bessant köpt fler aktier i bolaget de senaste dagarna:
...fre 2 maj 2014 (dvs samma dag som Woolley): 1 250 st (då kursen handlades i 90,25-95 kr)
...tis 6 maj 2014: 1 000 st (då kursen handlades i 90,75-94 kr)
Därefter äger Bessant totalt 12 000 st C-aktier värda drygt 1 miljon kr vid börskurs 94 kr.
Dvs vd:s och finanschefens fortsatta köp av C-aktier visar på att de anser aktien vara en god investering trots nuvarande höga börskurs.
De båda borde ju vara de som har bäst koll av alla på C:s utveckling och framtidsutsikter.
Dock ev risk för att tex vd:ar alltid har en benägenhet att vara överoptimistiska.
Har tex Woolley beaktat effekterna för C av en ev kommande större lågkonjunktur (även om det inte finns några direkta tecken på att en sådan är på gång just nu)?
Woolleys kommentarer i C:s q1/2014-resultatrapport (som alltså kom ons 30 apr 2014):
Den positiva utvecklingen för försäljning och marginaler som vi noterade under andra halvåret 2013 har fortsatt under det första kvartalet 2014.
Nettoomsättningen ökade 9 % efter justering för LICOS (+ 6 %) och valuta (+ 3 %), medan rörelsemarginalen ökade till 15,5 %.
//Edit: C.s intäkter uppgick under q1/2014 till 496 miljoner kr vilket var +18% från q1/2013.
Intäktsförändringen var +9% exkl valutaeffekter och exkl företagsköp.
//
Trots vissa förbeställningseffekter som vi drabbades av vid lanseringen av Euro VI-motorer under 2014 var efterfrågan på våra europeiska slutmarknader fortsatt relativt stark och fortsätter att vara en viktig källa till tillväxt.
Det är uppmuntrande att se att våra nordamerikanska slutmarknader också har börjat visa tecken på förbättring, särskilt inom segmentet medeltunga och tunga lastbilar.
Då försäljningen ökade något under första kvartalet jämfört med föregående kvartal, kan detta vara en indikation på att slutkundernas framtidstro fortsätter att stärkas.
Det ökade trycket mot minskad bränsleförbrukning för alla slags maskiner och lastbilar stärker betydelsen av våra pågående kundutvecklingsprogram för tekniken i våra pumpar med variabelt flöde.
Dessutom säkerställer vår långvariga erfarenhet av hydrauliska produkter att vi kan fortsätta ha starka positioner i nischområden där kunderna efterfrågar mer avancerade och anpassade lösningar.
Ett tecken på detta är att John Deere nyligen belönat vår hydraulikfabrik i Rockford med högsta leverantörsstatus.
Concentric har fortsatt goda förutsättningar, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, att ta tillvara våra marknadsmöjligheter fullt ut.
http://www.concentricab.com/_downloads/2014/Q1SV2014.pdf
//
- - -
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:
...Handelsbanken: "Sälj" vid börskurs 327,20 kr.
...Concentric: "Sälj" vid börskurs 94,25 kr.
Det var aktiernas slutkurser på börsen tis 29 apr 2014.
För Handelsbanken var det A-aktien.