Storbolags-racet 2015 (del 1)
2015-06-08 02:18, Edited at: 2015-06-10 18:33Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Vilken storbolags-aktie kommer att gå bäst i år (dvs 2015)?
Storbolags-indexet OMXS30 består ju av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen, vilket är följande aktier (bransch, verksamhetsinriktning per bolag):
...ABB (elnäts-utrustning, elrelaterad fabriksutrustning)
...Alfa Laval (? Se nedan.)
...Assa Abloy B (lås)
...Astrazeneca (läkemedel)
...Atlas Copco A (luftpumpar, gruvmaskiner)
...Atlas Copco B (luftpumpar, gruvmaskiner)
...Boliden (gruvbolag)
...Electrolux B (vitvaror; dammsugare, kylskåp, tvättmaskiner etc)
...Ericsson B (utrustning för telekom-nät)
...Getinge B (sjukhusutrustning)
...H&M B (klädbutiker)
...Handelsbanken A (bank)
...Investor B (investmentbolag; är som en fond som förvaltar en aktieportfölj)
...Kinnevik B (investmenbolag; är som en fond som förvaltar en aktieportfölj)
...Lundin Petroleum (oljebolag)
...MTG B (tv-bolag)
...Nokia (utrustning för telekom-nät, konkurrent med Ericsson)
...Nordea (bank)
...Sandvik (metallprodukter, gruvmaskiner)
...Securitas B (väktarbolag)
...SEB A (bank)
...Skanska B (byggbolag)
...SKF B (kul-lager som tex sitter i bilhjul)
...SSAB A (stålbolag)
...SCA B (blöjor, papper)
...Swedbank A (bank)
...Swedish Match (tobaksprodukter, tex snus, cigarrer)
...Tele2 B (telekom-operatör; erbjuder kunder telefoniabonnemang etc)
...Teliasonera (telekom-operatör; erbjuder kunder telefoniabonnemang etc)
...Volvo B (lastbilar, bussar, byggmaskiner, båtmotorer)
https://indexes.nasdaqomx.com/Index/Weighting/OMXS30
...I listan ovan står alltså först namnet på det börsbolag som aktien hör till, och därefter A eller B för vilket av bolagets aktieslag som avses.
...Om det bara står bolagsnamnet har bolaget bara ett aktieslag utan bokstavsbeteckning.
//Edit: Kom på att jag ej direkt kunde precisera vad Alfa Laval egentligen sysslar med, mer än att det är ett industriföretag som gör olika typer av utrustning.
(Det är väl negativt för Alfa Laval och riskerar innebära låg värdering av bolagets aktie, att det är oklart vad de egentligen gör. Amerikanska aktielegenden Warren Buffett brukar ju ha som huvudregel att man måste förstå vad ett bolag gör för att våga köpa aktier i det.)
Alfa Lavals verksamhet bygger väl från början på "separatorer" som skiljer komjölk från grädde?
Enl Alfa Lavals egen hemsida är de verksamma med att göra utrustning inom följande tre områden:
värmeöverföring
separation
flödeshantering
http://www.alfalaval.com/sv/investerare/i-korthet/
Om Alfa Laval enl hemsidan bla:
Vision
Att bidra till att skapa en bättre vardag för människor genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom
värmeöverföring,
separation
och flödeshantering.
Affärsidé
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna,
värmeöverföring,
separation
och flödeshantering,
erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar i linje med affärsidén – ”att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen”.
Alfa Laval ska med andra ord hjälpa kunderna att bli mer
produktiva,
energieffektiva
och konkurrenskraftiga.
http://www.alfalaval.com/sv/investerare/i-korthet/affarsmodell-vision-och-strategi/
//
Kursförändring
OMXS30-aktiernas kursutveckling hittills under 2015 (tom fre 5 jun 2015):
1. Boliden +39,28%
Sandvik +30,04%
Volvo B +29,87%
SCA B +28,24%
SKF B +22,86%
Securitas B +18,58%
Nordea +18,37%
Lundin Petroleum +17,44%
Assa Abloy B +17,16%
ABB +15,37%
Getinge B +13,95%
Atlas Copco A +13,74%
Investor B +12,40%
Electrolux B +11,01%
OMXS30-indexet +10,94%
Atlas Copco B +10,00%
Kinnevik B +7,32%
Tele2 B +7,00%
SSAB A +6,95%
Alfa Laval +6,54%
MTG B +3,30%
SEB A +2,96%
Astrazeneca +2,37%
H&M B +1,84%
Ericsson B +1,80%
Skanska B +1,37%
Handelsbanken A +1,23%
Teliasonera -1,63%
Swedbank A -1,84%
Swedish Match -1,88%
30. Nokia -2,67%
Dvs vem var det som sa att storbolags-aktier är trista?
Enl ovan finns det alltså storbolags-aktier som hittills under 2015 (dvs på drygt fem månader) är alltifrån
...-3% (Nokia)
till
...+39% (Boliden).
...De aktier som är ovanför indexet ovan är "outperformers" som gått bättre än index (hittills under 2015),
...medan de aktier som är under indexet varit "underperformers" som gått sämre än index.
//Edit: De aktier som gått bäst hittills under 2015 enl ovan verkar bla till stor del vara aktier i bolag som är vinnare på dollaruppgången.
Dollarns utveckling mot kronan de senaste åren:
...Från sommaren 2012 verkar dollarn ha pendlat ganska stabilt i intervallet 6-7 kr.
...Från våren 2014 märks en tydlig uppgång från ca 6,40 kr till en topp på knappt 8,90 kr i apr 2015.
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/19000/usd-sek
Dvs det innebär en dollaruppgång på ca 40% (sedan våren 2014)!
Orsaken är väl bla
...tal om att USA:s centralbank "Fed" ska börja höja sin styrränta under 2015,
...medan Sveriges centralbank (Riksbanken) fortsatt att sänka sin styrränta.
• Feds styrränta ligger sedan länge på 0,25%.
//Edit: Tydligen var det senast i dec 2008 som Fed justerade sin styrränta (reporäntan), vilket då var från 1% till 0,25%: http://www.theguardian.com/business/2008/dec/16/federal-reserve-interest-rates-cut
//
• Men Riksbankens senaste styrränta-förändringar:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
Dvs inte undra på att kapitalströmmarna i så fall flyter ut från kronor till dollar.
Medan vissa börsbolag gynnas av dollaruppgången, är den istället negativ för vissa andra börsbolag.
Tex i avsnittet "Risker och osäkerhetsfaktorer" i klädföretaget H&M:s senaste årsredovisning:
VALUTOR
...Cirka hälften av koncernens försäljning sker i EUR
...och koncernens mest betydelsefulla inköpsvalutor är USD samt EUR.
Förändringar i USD gentemot EUR är den enskilt största valutatransaktionsexponeringen inom koncernen.
Snabba och stora valutafluktuationer framför allt när det gäller inköpsvalutan USD kan få en betydande påverkan på inköpskostnaderna, även om detta får betraktas som relativt konkurrensneutralt.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual%20Report%202014_sv.pdf
Enl årsredovisningen kan H&M dock skjuta upp dollareffekten i ca fyra månader genom valutasäkringar.
(Risk för att det kommer att leda till de stora negativa dollareffekterna för H&M i de närmaste kvartalsrapporterna?)
För tex telekom-utrustningsbolaget Ericsson är dock dollaruppgången positiv.
Ur Ericssons årsredovisning för 2014:
Den amerikanska dollarn har stärkts mot flera valutor. Hur har det påverkat
resultatet?
Valutaförändringarna gentemot den svenska kronan påverkade försäljningen positivt jämfört med 2013, framför allt på grund av den stärkta US-dollarn och den försvagade kronan.
Den positiva underliggande effekten på Ericssons resultat som kommer av att bolaget har mindre kostnader än intäkter i USD motverkades av en negativ effekt från valutasäkringskontrakt.
En stärkt US-dollar i relation till den svenska kronan har en positiv effekt på både nettoomsättning och resultat på längre sikt.
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2014/ericsson-annual-report-2014-se.pdf
Enl årsredovisningen har Ericsson en "nettotransaktionsexponering" i dollar på över 30 miljarder kr i årstakt.
Även i årsredovisningen:
USD är bolagets största valutaexponering och vid årsskiftet skulle
...en förändring av valutakurserna med 0,25 SEK/USD
...påverkat intäkter och kostnader (dvs resultatet) med uppskattningsvis SEK 0,5 miljarder.
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2014/ericsson-annual-report-2014-se.pdf
Dvs man kan alltså tolka det som att en dollaruppgång med 0,25 kr leder till en resultatökning på 0,5 miljarder kr i årstakt för Ericsson.
Det är ju ganska mycket i relation till att Ericsson hade ett resultat före skatt på 16 miljarder kr under 2014.
En dollaruppgång från 6,40 kr till 8,90 kr är alltså en uppgång med 2,50 kr som i så fall innebär en resultatökning på 5 miljarder kr för Ericsson i årstakt.
Dock ligger dollarn nu (i början av jun 2015) kring 8,40 kr (vilket ändå innebär en resultaökning med 4 miljarder kr i årstakt räknat från 6,40 kr under våren 2014.
Precis som H&M verkar dock Ericsson också göra valutasäkringar vilket löpande skjuter upp dollareffekten ett tag.
Gruvbolaget Boliden verkar gynnas av (relativt sett) ännu större positiva dollareffekter än Ericsson.
Ur Bolidens årsredovisning för 2014:
Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom
...London Metal Exchange (LME) för basmetaller
...och organisationen London Bullion Market Association (LBMA) för ädelmetall
...samt valuta- och penningmarknaden.
Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och valutakursförändringar mellan USD och SEK respektive EUR har således stor påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde.
http://investors.boliden.com/sites/default/files/event/boliden_ar14_2015-03-10_sve.pdf
Som det var under 2014 hade Boliden en ökning av resultatet (före skatt) med ca 1,2 miljarder kr om dollarn steg 10%.
Som jämförelse hade Boliden ett resultat före skatt på 2,5 miljarder kr under 2014.
..Under helåret 2014 låg dollarn i snitt i 6,86 kr.
...Och nu ligger den i nästan 8,40 kr.
Dvs nuvarande dollarkurs innebär en dollaruppgång på över 20% (från snittnivån 2014).
Det borde (allt annat lika) höja Bolidens resultat före skatt med 2-3 miljarder kr.
Dvs det innebär ca en dubbling av Bolidens resultat.
Bolidens resultat före skatt på 2,5 miljarder kr 2014 innebar ett nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie på ca 7 kr.
En dubbling borde alltså innebära ett nettoresultat per aktie på ca 14 kr.
Som jämförelse Boliden-aktien nu i 170-180 kr.
Men varning för att valutarörelser snabbt kan förändras även i negativ riktning.
Och Boliden är även utsatt för metallpriserna (dvs tex priset för koppar osv) som kan röra sig kraftigt.
Under 2014 var Boliden mest känsligt för prisförändringar i följande metaller (i nämnd ordning):
zink
koppar
guld
silver
bly
Tex zinkpriset verkar vara i en något stigande trend de senaste åren
...från ca 1 800-2 000 dollar per ton sommaren 2012
...till nuvarande nivå på 2 100-2 200 dollar per ton.
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18992/zink
Kopparpriset är dock i en fallande trend
...från 7 000-8 000 dollar per ton sommaren 2012
...till nuvarande nivå på knappt 6 000 dollar per ton.
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18989/koppar
Ett bolags utveckling kan ju sägas bero på:
...externa faktorer (faktorer i omvärlden, tex valutakurser, råvarupriser)
...interna faktorer (hur pass bra bolaget är självt på att bedriva sin verksamhet)
Enstaka år kan ju externkänsliga bolag som Boliden gå väldigt bra om omvärldsfaktorerna utvecklas i gynnsam riktning.
Men ett resonemang är att långsiktigt går de bolag bäst som har bäst interna förutsättningar att påverka sin utveckling (tex låsbolaget Assa Abloy eller klädbolaget H&M).
Följaktligen brukar sådana aktier (som tex Assa Abloy och H&M) värderas högre (tex brukar de ha högre p/e-tal, dvs ha börskurser som värderas till flera gånger det årliga nettoresultatet per aktie) än omvärldsberoende bolag som kan gå bra under enstaka år.
Aktieinvesterare verkar alltså räkna med långsiktigt bättre resultattillväxt i bolag som Assa Abloy och H&M än tex Boliden.
Hur pass omvärldsberoende börsbolagen är kan tex mätas med det så kallade betavärdet (hur mycket bolagets aktiekurs rör sig i förhållande till börsindex):
Nokia 1,80
Boliden 1,64
SSAB A 1,56
Volvo B 1,56
Swedbank A 1,40
SEB A 1,38
MTG B 1,36
Electrolux B 1,34
Sandvik 1,20
Securitas B 1,18
SKF B 1,15
Skanska B 1,12
Handelsbanken A 1,10
Atlas Copco A 1,08
Atlas Copco B 1,08
- Alfa Laval 1,03
Investor B 1,03
Nordea 0,96
Kinnevik B 0,94
Assa Abloy 0,90
SCA B 0,84
Ericsson B 0,80
ABB 0,79
Getinge B 0,77
H&M B 0,76
Tele2 B 0,45
Teliasonera 0,42
Lundin Petroleum 0,36
Astrazeneca 0,23
Swedish Match 0,19
Källa: Aktiemäklarfirman Avanzas hemsida där varje akties betavärde mätts med månadsdata fyra år bakåt i tiden.
Dvs konjunturkänsliga bolag som gruvbolaget Boliden, stålbolaget SSAB och lastbilstillverkaren Volvo finns med i toppen.
Tex Nokias betavärde på 1,80 innebär alltså att Nokia-aktien i snitt rört sig 80% mer (upp och ned) än börsen som helhet.
Dvs om börsen är +1% en börsdag, så har Nokia-aktien i snitt varit +1,8% (och vice versa).
Det är ett tecken på att bolaget är konjunkturkänsligt och är kraftigt utsatt för omvärldsfaktorer.
Konjunktur-okänsliga bolag som läkemedelsbolaget Astrazeneca och tobaksbolaget Swedish Match har dock haft lägst betavärden.
Betavärden styr ju även hur högt eller lågt en aktie ska värderas (tex i förhållande till vilket resultat per aktie bolaget tjänar in i årstakt):
...Ju högre betavärde,
desto högre avkastningskrav har aktieinvesterare på bolagets aktie,
vilket gör att aktien bör värderas till lägre p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) allt annat lika.
...Men ju lägre betavärde,
desto lägre avkastningskrav har aktieinvesterare på bolagets aktie,
vilket gör att aktien bör värderas till högre p/e-tal än annars.
Mer om det i tex tidigare blogginlägg från 1 jun 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hur-blir-man-rik-pa-aktier
Dvs förenklat innebär ju ovanstående att
...i goda börsår (dvs år när börsen som helhet stiger mycket) är det ju bara bra att äga aktier med höga betavärden (eftersom det då är de aktier som brukar stiga mest)
...men i dåliga börsår (när börsen som helhet faller) är det bäst att äga aktier med låga betavärden.
Hittills under 2015 (dvs tom 5 jun 2015 i alla fall), har det ju varit ett bra börsår då OMXS30 hittills är ca +11%.
Långsiktigt är ju det inte en uthållig ökningstakt, särskilt när den generella räntenivån är så låg.
Och nu när det varit ett så bra börsår hittills 2015, är det följaktligen flera högbeta-aktier som finns med i toppen bland de som stigit mest.
Kursförändring inkl aktieutdelningar hittills under 2015 (tom 5 jun) enl lista längre ned:
1. Boliden +41,08%
Sandvik +34,62%
Volvo B +33,41%
SCA B +31,35%
SKF B +26,20%
Och dessa aktiers betavärden (enl lista längre upp):
Boliden 1,64
Sandvik 1,20
Volvo B 1,56
SCA B 0,84
SKF B 1,15
Ett undantag är väl SCA med ett betavärde under 1 (dvs SCA-aktien rör sig i snitt mindre än börsen, men har ändå stigit mer än börsen hittills under 2015).
Det kan väl bla bero på lågt elpris (med elintensiv pappersproduktion) och hyggligt hög eurokurs (med stor försäljning i euro), vilket gynnar SCA.
//
Kursförändring inkl aktieutdelning
Men siffrorna ovan är inte hela sanningen eftersom bolagen även betalat ut aktieutdelningar till aktieägarna under 2015.
Återlägger man de aktieutdelningar bolagen betalat hittills under 2015 (till de nuvarande börskurserna per slutet av fre 5 jun 2015), blir utvecklingen istället följande:
1. Boliden +41,08%
Sandvik +34,62%
Volvo B +33,41%
SCA B +31,35%
SKF B +26,20%
Nordea +24,68%
Tele2 B +22,64%
Assa Abloy B +21,86%
Securitas B +21,76%
ABB +19,25%
Atlas Copco A +17,86%
Lundin Petroleum +17,44%
Investor B +15,56%
Getinge B +15,52%
Atlas Copco B +14,48%
SIXRX-index +14,01%
Electrolux B +13,85%
Kinnevik B +10,16%
Alfa Laval +9,24%
SEB A +7,73%
MTG B +7,72%
SSAB A +6,95%
Handelsbanken A +6,00%
Ericsson B +5,41%
Skanska B +5,39%
Astrazeneca +5,22%
H&M B +4,84%
Teliasonera +4,33%
Swedbank A +3,96%
Swedish Match +1,18%
30. Nokia -0,01%
Dvs detta är ju aktiernas "totalavkastning" (kursförändring plus aktieutdelning) under perioden, som andel av börskursen per slutet av 2014.
Förenklat har SIXRX-index (Stockholmsbörsens utveckling totalt inkl aktieutdelningar) lagts in som jämförelse.
...Men SIXRX antar väl att utbetalade aktieutdelningar har återinvesterats i aktierna, vilket ger än något bättre utveckling än den som förenklat använts för aktierna ovan
...där det alltså bara ingår kursförändring plus utbetalad aktieutdelning (dvs utan antagande om att aktieutdelningarna återinvesterats i aktierna).
Tex stor skillnad för Tele2 B som
...före aktieutdelning var en underperformer med kursförändring +7,00% hittills under 2015
...men inkl bolagets stora aktieutdelning på 14,85 kr under 2015 är en outperformer med totalavkastning +22,64% hittills under 2015.
Dvs utbetald aktieutdelning är viktig att beakta när man bedömer hur bra aktier har gått historiskt.
Bolagens aktieutdelningar
Aktiernas totalavkastning hittills under 2015 enl ovan har beräknats med beaktande av följande aktieutdelningar per aktie utbetalade hittills under 2015 (tom fre 5 jun 2015):
...ABB: 6,43 kr (0,72 schweizerfrancs gånger valutakursen 8,9374 kr per 30 apr 2015 då ABB hade bolagsstämma.)
...Alfa Laval: 4 kr
...Assa Abloy B: 6,50 kr
...Astrazeneca: 15,62 kr (totalt 21,82 kr i ordinarie aktieutdelning som utbetalats avseende helåret 2014, varav 6,20 kr under hösten 2014 och 15,62 kr under våren 2015).
...Atlas Copco A och B: 6 kr i ordinarie aktieutdelning (varav 3 kr utbetalt under våren 2015) plus 6 kr i extrautdelning.
...Boliden: 2,25 kr
...Electrolux B: 6,50 kr
...Ericsson B: 3,40 kr
...Getinge B: 2,80 kr
...H&M B: 9,75 kr
...Handelsbanken A: 17,50 kr (12,50 kr i ordinarie aktieutdelning plus 5 kr i extrautdelning). Sedan dess har Handelsbanken gjort en aktiesplit så att 1 gammal aktie blev 3 nya. Efter spliten motsvarar aktieutdelningen ca 5,83 kr (varav ca 4,17 kr i ordinarie aktieutdelning plus ca 1,67 kr i extrautdelning).
...Investor B: 9 kr
...Kinnevik B: 7,25 kr
...Lundin Petroleum: 0 kr
...MTG B: 11 kr
...Nokia: 1,31 kr (0,14 euro omräknat med valutakursen 9,3493 kr per slutet av 5 maj 2015 då Nokia hade bolagsstämma)
...Nordea: 5,74 kr (0,62 euro omräknat med valutakursen 9,2549 kr per slutet av 19 mars 2015 då Nordea hade bolagsstämma)
...Sandvik: 3,50 kr
...Securitas B: 3 kr
...SEB A: 4,75 kr
...Skanska B: 6,75 kr
...SKF B: 5,50 kr
...SSAB A: 0 kr
...SCA B: 5,25 kr
...Swedbank A: 11,35 kr
...Swedish Match: 7,50 kr
...Tele2 B: 14,85 kr (varav 4,85 kr i ordinarie utdelning och 10 kr i extrautdelning)
...Teliasonera: 3 kr
...Volvo B: 3 kr
Aktiernas "direktavkastning"
En akties direktavkastning beräknas ju som
...den aktieutdelning man får per aktie och år
delat med
...aktiens börskurs
Det kan förenklat beskrivas som den "årsränta" man får av att äga aktien.
Man kan tex ta
...aktiernas ordinarie aktieutdelningar för helåret 2015 (dvs exkl extrautdelningar och med utdelningar i utländsk valuta uppdaterade till nuvarande valutakurser)
delat med
...aktiernas nuvarande börskurser (per slutet av fre 5 jun 2015).
Då erhölls följande direktavkastningar för storbolagsaktierna i OMXS30:
1. Teliasonera 6,05%
Swedbank A 5,91%
Nordea 5,37%
Tele2 B 4,77%
SEB A 4,63%
MTG B 4,28%
Astrazeneca 4,18%
Assa Abloy 4,01%
Skanska B 3,97%
Ericsson B 3,54%
Sandvik 3,52%
Handelsbanken A 3,37%
ABB 3,35%
Swedish Match 3,12%
H&M B 2,94%
Undre halvan:
Investor B 2,81%
Volvo B 2,73%
Atlas Copco B 2,71%
SKF B 2,71%
Securitas B 2,68%
Kinnevik B 2,65%
Electrolux B 2,56%
Alfa Laval 2,53%
SCA B 2,42%
Atlas Copco A 2,42%
Nokia 2,16%
Getinge B 1,38%
Boliden 1,29%
29. Lundin Petroleum 0%, SSAB A 0%
Dvs om bolagen framöver klarar av att betala ut ordinarie aktieutdelningar per år på minst samma nivå som senast (dvs för 2014 som normalt utbetalades under våren 2015), kommer aktierna att ge en "årsränta" (direktavkastning) enl listan ovan.
//Edit: Dvs det är ju för de flesta aktierna ovan en klart högre årsränta än tex den "riskfria räntan" på 0,95% man får i dagsläget per år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på 10 år: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
//
Ett tema är ju att köpa de aktier som ger högst direktavkastning.
Men det är dock ingen säker investeringsstrategi eftersom
...det är inte alls säkert att bolagen kommer att ha råd att betala ut en aktieutdelning på samma nivå framöver
...och dessutom får man ta risken för att börskursen kommer att falla (dvs även om man behåller aktien i ett år för att få årets aktieutdelning, finns risk att aktiekursen efter det året står klart lägre än den nivå man köpte den för)
Så här har aktiernas direktavkastning ovan beräknats:
...ABB: Aktieutdelning 0,72 schweizerfrancs gånger valutakurs 8,9011 kr per schweizerfrancs sön 7 jun 2015, delat med ABB-aktiens börskurs 191,40 kr per slutet av fre 5 maj 2015.
...Alfa Laval: Aktieutdelning 4 kr för helåret 2014 utbetald under våren 2015, delat med börskursen 158 kr per slutet av fre 5 maj 2015.
...Assa Abloy B: Aktieutdelning 6,50 kr för helåret 2014 utbetald under våren 2015, delat med börskursen 162 kr per slutet av fre 5 maj 2015.
Osv.
Specialfall bla:
...Handelsbanken A: Har utbetalat aktieutdelning på 17,50 kr per aktie (12,50 kr i ordinarie utdelning plus 5 kr i extrautdelning) tidigare under 2015, men sedan dess har en aktiesplit genomförts så att 1 gammal Handelsbanken-aktie blev 3 nya. Dvs utdelningen på 17,50 kr blir ca 5,83 kr per ny aktie (ca 4,17 kr i ordinarie utdelning plus ca 1,67 kr i extrautdelning). Direktavkastningen i listan ovan har därmed beräknats som 4,17 kr delat med Handelsbankens A-aktie 123,70 kr per slutet av fre 5 jun 2015.
...Atlas Copco A och B: Atlas Copco har betalat ut en aktieutdelning på 9 kr hittills under 2015, varav 3 kr i ordinarie utdelning och 6 kr i extrautdelning. Den ordinarie utdelningen är dock 6 kr som betalas ut i två omgångar (3 kr under våren 2015 och 3 kr under hösten 2015). Den ordinarie utdelningen i årstakt är alltså 6 kr vilket delat med A-aktiens börskurs 248,40 kr (per slutet av fre 5 jun 2015) ger en direktavkastning på 2,42%. För B-aktien med en börskurs på 221 kr ger det en direktavkastning på 2,71%.
...Astrazeneca: Aktieutdelning 2,80 dollar för helåret 2014 varav 0,90 dollar utbetalats under hösten 2014 och 1,90 dollar under våren 2015. 2,80 dollar blir 23,46 kr med senaste valutakursen 8,38 kr per dollar sön 7 jun 2015. Och utdelningen 23,46 kr i årstakt delat med börskursen 561 kr per slutet av fre 5 jun 2015 blir en direktavkastning på 4,18%.
Utdelningsförändring
Ett tema är att bolaget genom förändringen av utdelningen, signalerar hur bolaget väntas gå framöver och vilken "framtidstro" bolaget har om framtiden.
Nedan lista på hur bolagens ordinarie aktieutdelningar förändrats
...från 2013
...till 2014,
dvs förändringen av bolagens ordinarie aktieutdelningar
...från de som normalt sett utbetalats under våren 2014
...till de som normalt sett utbetalats under våren 2015.
Bolagens utdelningsförändringar (från ordinarie utdelning normalt sett utbetald 2014 till ordinarie utdelning normalt sett utbetald 2015):
1. Nordea +44%
Boliden +29%
Nokia +27%
SEB A +19%
Assa Abloy +14%
Ericsson B +13%
Investor B +13%
Swedbank A +12%
SCA B +11%
Tele2 B +10%
Atlas Copco A +9%,
Atlas Copco B +9%
Handelsbanken A +9%
Skanska B +8%
Alfa Laval +7%
Undre halvan:
MTG B +5%
Kinnevik B +4%
ABB +3%
Swedish Match +3%
H&M B +3%
Astrazeneca 0%,
Electrolux B 0%,
Lundin Petroleum 0%,
Sandvik 0%,
Securitas B 0%,
SKF B 0%,
SSAB A 0%,
Teliasonera 0%,
Volvo B 0%
30. Getinge -33%
Utdelningsandel
Ovannämnda ordinarie aktieutdelningar (normalt sett utbetalda 2015) utgör följande andelar av bolagens nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie 2014:
Volvo B 291%
Astrazeneca 286%
Tele2 B 98%
Teliasonera 90%
H&M B 81%
Swedbank A 75%
Sandvik 73%
Ericsson B 71%
Nordea 70%
Skanska B 68%
MTG B 64%
ABB 64%
Atlas Copco A 60%,
Atlas Copco B 60%
Electrolux B 58%
Swedish Match 57%
Alfa Laval 57%
SCA B 56%
SKF B 54%
SEB A 54%
Securitas B 53%
Handelsbanken A 52%
Getinge B 47%
Nokia 45%
Assa Abloy 37%
Boliden 32%
28. Lundin Petroleum 0%,
SSAB A 0%
Listan ovan är grov och bygger på bolagens egen info om utdelningsandelen, eller så är den beräknad som bolagens nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie delad med den ordinarie utdelning.
Tex ibland verkar bolagen ha exkluderat engångsposter i resultatet, och ibland inte.
Men listan ger väl ändå ett hum om hur det ser ut grovt sett.
Följande aktier har ej tagits med i listan eftersom de är investmentbolag vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta en aktieportfölj (och ej bedriva rörelsedrivande verksamhet):
Investor B
Kinnevik B
Dvs de har ingen huvudsaklig rörelsedrivande verksamhet (dvs verksamhet som genererar löpande intäkter och resultat) varifrån utdelningen kan betalas.
Istället utgörs väl Investors och Kinneviks utdelningar huvudsakligen av de utdelningar som Investor och Kinnevik själva erhåller på aktierna i sina aktieportföljer.
En strategi är alltså att köpa aktier i bolag som delar ut mesta möjliga andel av sina verksamheters resultat.
- Dvs utifrån det tycker man (som aktieinvesterare) att det är "bra" att bolagen delar ut så mycket som möjligt av resultatet.
Det tolkas som att bolagen är goda "kassakor".
Men det är inte givet att det är bäst strategi att köpa sådana aktier.
- En hög utdelningsandel kan nämligen även vara negativt och bero på att bolagen inte ser stor framtidspotential och goda investeringsmöjligheter, i sin verksamhet.
//Edit: En hög utdelningsandel kan i själva verket vara negativt om man tolkar det som att
...bolaget pumpar ut kapital till aktieägarna
...och därmed samtidigt försummar samtidigt bolagets långsiktiga utveckling i form av investeringar i verksamheten och produktutveckling etc.
I värsta fall kan de stora aktieutdelningarna utarma bolaget så pass att det pga hög skuldsättning etc hamnar i kris.
Klassiskt videoklipp (tydligen inspelat hösten år 2009) där Getinges storägare och styrelseordförande Carl Bennet anklagar fonden Cevian (med Christer Gardell i spetsen) för att ha velat att Volvo skulle dela ut så mycket pengar så att Volvo skulle ha gått omkull: https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
(Cevian är ju storägare i Volvo.)
Bennet från ca 3 min 40 sek in i klippet:
Och låt mig då ta ett exempel till; Volvo.
Hade Christer Gardells förslag om utdelning (som drevs på - på Volvo för ett år sedan) - om det hade verkställts, då hade det bolaget fått ställa in betalningarna.
Och ändå bjuds den människan in och (att) stå i tv i (tv-programmet) "Agenda" och diskutera med (dåvarande ordförande i fackföreningen LO) Wanja (Lundby-Wedin) det ena och det andra.
Ja, men det är fullständigt åt helvete om jag får lov att säga det.
Förlåt att jag...Jag säger det här på fel sätt och det är jag ledsen...Jag ska uttrycka mig mera...
Åhörare: Du är som Luther.
Bennet: Ja, precis. Precis. Jag är som Luther.
Nej, men det är helt otroligt att folk liksom inte säger att...och åskådliggör(a) att hade det här genomförts som den här personen har föreslagit, så hade det gått helt åt skogen.
I själva verket så står personen och ser halvt myndig ut klockan 9, kvart över 9 en söndagkväll tillsammans med en utav landets ledande fackföreningspersoner.
Det är otroligt tycker jag.
https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
Samtidigt kan man ju säga att
...om bolagets förutsättningar är sådana att en långsiktigt god intäkts- och resultattillväxt kan upprätthållas,
...och att bolagets kapitalbehov i verksamheten är lågt (tex tack vare tidigare stora investeringar eller helt enkelt för att verksamhetens beskaffenhet är sådan att kapitalbehovet är begränsat) så att utdelningsandelen kan hållas hög,
så motiverar ju det en högre värdering av bolaget (tex i form av högre p/e-tal) än om bolaget har ett stort kapitalbehov och måste hålla utdelningsandelen lågt för att upprätthålla intäkts- och resultattillväxten.
Dvs är tex klädbutikskedjan H&M och aktiemäklarfirman Avanza sådana "superbolag" som kan upprätthålla sin intäkts- och resultatutveckling trots hög utdelningsandel?
Både H&M och Avanza hade en utdelningsandel på 81% under senaste året.
H&M:s nettoresultat per aktie de senaste bokföringsåren:
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
H&M:s utbetalade aktieutdelning avseende respektive bokföringsår:
dec 2012-nov 2013: 9,50 kr
dec 2013-nov 2014: 9,75 kr
H&M:s aktieutdelning svarade därmed för följande andel av nettoresultatet per aktie:
dec 2012-nov 2013: 92%
dec 2013-nov 2014: 81%
Avanzas nettoresultat per aktie de senaste åren:
2013: 6,67 kr
2014: 8,64 kr (+30%)
Avanzas utbetalade aktieutdelningar avseende respektive år:
2013: 8 kr
2014: 7 kr
Det innebär att Avanza betalat ut följande andel av nettoresultatet per aktie avseende respektive år:
2013: 120%
2014: 81%
Dvs ur aktieinvesterares perspektiv är ju de optimalaste bolagen de som kan uppnå god ekonomisk utveckling med minsta möjliga insats.
Ev hör alltså H&M och Avanza åt den kategorin.
Och följaktligen värderas H&M- och Avanza-aktierna högt på börsen.
Nedan aktiernas rådande p/e-tal (beräknat som rådande börskurs delat med nettoresultat per aktie 2014):
...Avanza p/e 37
...H&M p/e 27
Ändå är Avanza ganska konjunkturkänsligt med ett betavärde på 1,25 för Avanza-aktien: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5361/avanza-bank-holding
H&M mindre konjunkturkänsligt med beta 0,77: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5364/hennes---mauritz-b
//
Dvs info i detta blogginlägg:
...aktierna i de börsnoterade storbolag som ingår i Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30
...aktiernas kursförändringar hittills under 2015 (tom fre 5 jun 2015)
...aktiernas totalavkastning hittills under 2015 (dvs kursförändring plus utbetald aktieutdelning)
...aktiernas direktavkastning (senaste ordinarie aktieutdelning i årstakt delat med rådande börskurs)
...utdelningsförändring (förändring av senaste ordinarie aktieutdelning)
...utdelningsandel (hur stor andel ordinarie aktieutdelning utgör av bolagens senaste nettoresultat)
...betavärden