Hur blir man rik på aktier?
2015-06-01 07:36, Edited at: 2015-06-02 03:26Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Några generella tankar om att investera i aktier.
Bakgrund i bla följande tidigare blogginlägg:
...Från jan 2012:
En indexfond det enda rationella
http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
...Från dec 2013:
Aktiestrategi
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
Hur ska man agera som rationell aktieinvesterare?
Vad innebär egentligen "rationell" (i denna bemärkelse)?
Tex: Förnuftig, smart, idealisk, optimal, eftersträvansvärd.
Dvs det finns egentligen inga skäl till att inte agera rationellt så länge man kan.
(Motsatsen är alltså irrationell, dvs när man agerar mot bättre vetande.)
Vad är syftet med att hålla på med aktier?
Kan finnas många, men det viktiga är väl att man vill bli så rik som möjligt.
Dvs man investerar i aktier för att öka sin förmögenhet så mycket som möjligt.
Mer konkret kan det tex innebära att man vill att de pengar man investerar ska växa så mycket som möjligt på 1 års sikt.
Hur ska man då agera för att uppnå detta syfte?
Dvs vilka aktier ska man köpa?
Antag tex att man som investerare begränsar sig till att bara välja mellan aktier i storbolag ("large cap") börsnoterade på Stockholmsbörsen.
1)
I efterhand (dvs "ex post" på forskarspråk) är det ju alltid en lätt match att med facit i hand se vilka aktier man skulle ha köpt för 1 år sedan.
Enl aktiemäklarfirman Avanza är det i skrivande stund följande tre storbolagsaktier som gått bäst på Stockholmsbörsen under senaste 12 mån (tom fre 29 maj 2015):
1. Boliden +97% (till 182,80 kr)
Betsson B +66% (till 127,50 kr)
Axis +65% (till 317,10 kr)
Dvs visste man det för 1 år sedan, hade ju valet varit enkelt:
Då hade man satsat allt sitt kapital i Boliden-aktier och därmed nästan dubblat kapitalet under det året.
2)
Men var det lika självklart för 1 år sedan att Boliden-aktien skulle stiga så kraftigt det kommande året?
Dvs i verkligheten har man ju inte facit i hand, utan står inför att välja vilka aktier man ska äga i framtiden ("ex ante", dvs på förhand)
Så hur ska man göra för att som rationell aktieinvesterare göra det valet?
EMH = Efficient Market Hypothesis: http://en.wikipedia.org/wiki/Efficient-market_hypothesis
Dvs enl finansvetenskapen kan man anta att aktiemarknaden är "effektiv", dvs att all relevant information finns inbakad i börskurserna.
I så fall är det ingen mening med att försöka "läsa på" i gamla årsredovisningar, resultatrapporter och pressmeddelanden etc om ett börsbolag, i tron att man utifrån det ska kunna bedöma om en aktie är köpvärd eller ej.
All den informationen finns enl EMH redan inbakad i börskursen.
Så om EMH gäller får man för alla aktier bara den förväntade framtida avkastning som är motiverad utifrån den risknivå som aktien innebär.
I längden (i snitt) går det alltså inte att utifrån offentlig, publicerad info bedöma vilka aktier som kommer att ge en avkastning som ligger över vad som är motiverat utifrån aktiens risknivå.
1)
Enstaka år kan det ju gå om man har "tur".
Tex finns det säkert många som suttit med Boliden-aktier under det gångna året, och därmed fått en jättegod värdeökning.
Men enl vetenskapen beror det i så fall bara på tur.
2)
Insiderinformation kan vara ett annat skäl till att någon investerare lyckas överträffa en akties riskmotiverade avkastning.
Men att handla med aktier utifrån insiderinformation är ju olagligt och kan straffas med fängelse.
//Edit: Insiderinfo är ju förenklat när man känner till någon specifik och väsentlig men ännu ej offentliggjord info om ett bolag, som skulle påverka bolagets börskurs kraftigt om infon offentliggjordes.
//
3)
Teknisk aktieanalys (TA).
Många aktieinvesterare hoppas på att så kallad "teknisk aktieanalys" ska vara nyckeln till framgång.
Teknisk aktieanalys innebär ju (förenklat) att man som aktieinvesterare försöker se mönster i aktiers historiska kursutveckling, och utifrån det tror sig kunna förutspå hur aktien kommer att utvecklas framöver.
Här i bloggen är dock övertygelsen att teknisk aktieanalys inte fungerar om man testar det vetenskapligt på ett systematiskt sätt.
Det kan fungera enstaka gånger, men systematiskt lär det inte gå att få till en avkastning (värdeökning) som överstiger den avkastning som är motiverad utifrån den risk man tar med sina aktieköp.
Enl EMH är ju ett tema att om det vore så enkelt som att teknisk aktieanalys funkade skulle ju alla ägna sig åt det och bli rika på det.
Men tyvärr verkar det inte som att det fungerar.
Många aktieinvesterare verkar lätt luras att tro att teknisk analys fungerar, eftersom det är lätt att skapa en illusion av att det fungerar genom att visa historiska kursdiagram och de mönster man tycker har funnits där.
Problemet är att om man testar dessa tradingregler systematiskt och vetenskapligt så fungerar de ej i längden.
//Edit: Ett undantag som bekräftar regeln verkar vara amerikanaren John Henry som påstås ha blivit rik på teknisk aktieanalys vid handel med bla spannmål etc: http://en.wikipedia.org/wiki/John_W._Henry
Henry är i dagsläget god för 1,6 miljarder dollar enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/john-henry/?list=billionaires
Med rådande dollarkurs på 8,55 kr blir det 13-14 miljarder kr.
Bla äger han brittiska fotbollslaget Liverpool: http://en.wikipedia.org/wiki/Liverpool_F.C.
//
4)
Fundamental aktieanalys (FA).
Andra aktieinvesterare hoppas på att så kallad "fundamental aktieanalys" ska innebära vägen till guld och gröna skogar.
FA kan ju förenklat beskrivas som att man läser på om ett börsbolag via bolagets gamla årsredovisningar, resultatrapporter och pressmeddelanden, och utifrån det försöker bilda sig en uppfattning om en aktie är köpvärd eller ej utifrån dess bedömda potential och risk osv.
Men enl EMH är även FA meningslöst eftersom all relevant info för aktieanalysen enl FA, redan finns inbakad i börskurserna.
Börskurserna ligger därmed redan på exakt rätt nivå utifrån all relevant info (inkl FA-relaterad info) för att ge investerare en förväntad avkastning på exakt den nivå som är motiverad utifrån aktiens risknivå.
5)
Ägar-aktivister
Även tal om att aktiva aktieägare (tack vare stor ägarandel) har möjlighet att påverka vilken styrelse och företagsledning ett bolag har, och därmed vad ett bolag gör, så att bolaget i slutändan får en god utveckling som överstiger den förväntade avkastning man från början hade givet aktiens risknivå.
Men de allra flesta aktieinvesterare kan antas vara relativt sett små, "passiva" aktieinvesterare utan något ägarinflytande.
6)
HFT-handlare
Investerare verksamma med HFT (High Frequency Trading) kan vara en grupp som kan bli rik på aktiehandel, med sina datorbaserade tradingprogram: http://en.wikipedia.org/wiki/High-frequency_trading
Men då är det främst
...för att HFT-handlarna betalar dyra pengar till aktiebörserna,
...för att HFT-handlarna ska få ha sina tradingdatorer närmast börserna
...så att HFT-handlarna därmed får info om börskursernas utveckling före alla andra
...och därmed kan utnyttja det för att tjäna pengar.
Och aktiebörserna (tex Nasdaq som självt är ett börsnoterat bolag med syfte att tjäna maximalt med pengar till sina aktieägare) är gärna med på HFT-handlarnas noter.
//Edit: Tex är familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor med i leken med en ägarandel på 11-12% av Nasdaq som bla äger Stockholmsbörsen och totalt är värt 70-80 miljarder kr på Nasdaq-börsen i USA.
Är det oetiskt av Nasdaq (Stockholmsbörsen) att ge HFT-handlare förhandsinfo till kursutvecklingen på börsen?
Och är det för övrigt oetiskt av Nasdaq att självt vara börsnoterat på sin egen börs Nasdaq?
Risk för att det leder till intressekonflikter vad gäller Nasdaqs övervakning av om Nasdaq självt följer börsreglerna etc?
Ex på Stockholmsbörsens agerande nyligen då det framkom att börsen hamnat i trubbel med konkurrensverket för att börsen ville lämna underleverantören Verizon om konkurrentbörsen Burgundy installerade sina datorer hos Verizon i samma datorhall som Stockholmsbörsen:
Konkurrensverket stämmer Stockholmsbörsen
Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan mot Nasdaq OMX nordiska marknadsplatser, bland annat Stockholmsbörsen.
Orsaken är missbruk av dominans för vilket vi nu begär att Nasdaq OMX ska betala 31 miljoner kronor i böter/konkurrensskadeavgift, skriver Dan Sjöblom, Konkurrensverket.
http://www.svd.se/konkurrensverket-stammer-stockholmsborsen
//
Även tidigare blogginlägg (från maj 2015) om brittiska tradern Navinder Singh Sarao och hans tradingstrategi (vilket gjort att han tjänat mycket pengar men nu fått juridiska problem): http://www.redeye.se/aktiebloggen/navinder-singh-sarao
Mer om aktiers förväntade avkastning
...Enl EMH gäller alltså att vilken aktie man än köper, så kommer börskursen ligga på en nivå som innebär att man ("ex ante") bara för en förväntad avkastning (kursförändring plus aktieutdelning) som är motiverad utifrån aktiens risknivå.
...Ex post (dvs i efterhand) kan avkastningen dock ha blivit en helt annan än den från början förväntade.
Vad innebär detta mera konkret?
En akties förväntade avkastning formuleras tex enl den så kallade CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) enl följande:
E(ri) = rf + (beta(i) * (E(rm) - rf)
Dvs den förväntade avkastningen ("expected return") för aktien "i" utgörs av
...den riskfria räntan (dvs förenklat; årsräntan man får om man köper statsobligationer med lång löptid)
plus ett "sjok" bestående av:
...aktien i:s betavärde
gånger
...den "riskpremie" (dvs det avkastningspåslag) aktieinvesterare vill ha för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, lika gärna som den riskfria statsobligationen
"Rf" är ju enkel att fastställa.
Det är bara att ta årsräntan för statsobligationer med lång löptid.
Tex i skrivande stund ligger årsräntan på svenska statsobligationer (med en löptid på 10 år) i 0,67%.
Dvs om man köper svenska statsobligationer med en löptid på 10 år, så får man en årsränta på 0,67%: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
1)
Ett problem är då om denna rf-nivå av någon anledning avviker ifrån vad som kan anses vara en långsiktigt normal rf-nivå.
Man kan tex argumentera för att en långsiktigt normal rf-nivå borde ligga på 4-5% per år beräknat som
...en långsiktigt normal inflationstakt på 2-3% per år
plus
...en normal årlig "realränta" på 2-3% per år (dvs den ränta utöver inflationen, man får som investerare)
Dvs vilket rf-värde ska man mata in i formeln ovan,
...om rf-nivån i dagsläget ligger på 0,67%
...men om några år kan antas ha stigit till normalnivån 4-5%
?
2)
Ett annat problem är att man kan anta att det är aktieinvesterare från hela världen som köper aktier i svenska storbolag på Stockholmsbörsen.
Och är det då verkligen relevant att använda den svenska statsobligations-räntan som rf?
...Tex i USA finns statsobligationer (i USA-dollar) med en löptid på 30 år, och de ger en årsränta på 2,88% i 30 år: http://www.bloomberg.com/quote/USGG30YR:IND
...Tyska statsobligationer (i euro) med en löptid på 10 år, ger en ränta på 0,49% i 10 år: http://www.bloomberg.com/quote/GDBR10:IND
Men för enkelhetens skull kan man anta
...att man är en svensk aktieinvesterare
...och att det då är svenska statsobligationer som är mest relevant,
...att 10 år är den längsta löptiden som finns för svenska statsobligationer
...och att denna statsobligations-ränta på sikt kommer att röra sig mot en normalnivå på 4-5%.
(Att hitta en rf med längsta möjliga löptid är ju relevant eftersom det ska matcha aktier i bolag som åtminstone teoretiskt sett har evig livslängd.)
Då kommer nästa fråga:
Vilket påslag på rf kan aktieinvesterare antas kräva för att de ska vilja köpa
...en aktieportfölj (motsvarande börsen som helhet)
lika gärna som
...statsobligationer
?
En metod för att få svar på det är tex att göra en enkätundersökning bland professionella svenska aktieinvesterare (tex aktiefondförvaltare) och se vad de svarar.
En enklare metod är att helt enkelt mäta historiskt
...vilken årsavkastning börsen som helhet har gett
...och vilken årsränta statsobligationer (med tex löptid 10 år) har gett.
Differensen mellan de två blir ju då rm-rf, dvs börsriskpremien som man är ute efter.
Och då kan man anta att den historiskt genomsnittliga börsriskpremien är den som även är relevant för framtiden (tex för att aktieinvesterare i snitt inte tidigare skulle ha köpt aktier för de börskurser som rådde, om man inte fick mer än den börsriskpremie som blivit fallet beräknat som ovannämnda differens).
Tidigare har det väl gjorts vetenskapliga studier för att fastställa vad börsriskpremien legat på för nivåer historiskt.
//Edit: Mer om det i tex det tidigare ovannämnda blogginlägget från jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
//
Tex väl tal om en studie (från 1980-talet?) gjord av forskaren Adri de Ridder som visade att börsriskpremien historiskt legat på 8-9% per år i snitt.
Men man kan väl hävda att det var andra tider med högre inflation och räntenivå än idag.
Antag tex att börsriskpremien (dvs rm-rf) i dagsläget ligger på 5-6%.
Och enl ovan även antaget att rf långsiktigt kan antas ligga på 4-5% som normalnivå.
Då kan man beräkna rm som
...rf 4-5% per år
plus
...börsriskpremien rm-rf: 5-6%
= rm 9-11% (eller helt enkelt 10% som mittpunkt).
Dvs utifrån det kan man alltså säga att
...vid en långsiktigt normal rf på 4-5% per år
...kräver aktieinvesterare ett påslag på 5-6% per år för att vilja köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet.
...Det gör sammantaget att aktieinvesterare helt enkelt kräver en avkastning på 9-11% (eller 10% som mittpunkt) per år för att vilja köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet.
Då har vi alltså:
rf: 4-5% per år
rm: 9-11% per år
Vad blir då E(ri), dvs den förväntade avkastningen för en enskild aktie?
Den enda parametern som fattas i formeln är därmed aktiens "betavärde", dvs i vilken utsträckning aktiens börskurs rör sig med börsen som helhet.
Tex:
...En aktie med ett betavärde på 1,5 rör sig 50% mer än börsen som helhet.
Dvs förenklat i snitt:
• Om börsen är +1% under en börsdag, så är aktien i så fall +1,5% under samma börsdag.
• Om börsen är -1% under en börsdag, så är aktien -1,5% under samma börsdag.
...En aktie med ett betavärde på 0,5 rör sig 50% mindre än börsen som helhet.
Dvs förenklat i snitt:
• Om börsen är +1% under en börsdag, så är aktien i så fall +0,5% under samma börsdag.
• Om börsen är -1% under en börsdag, så är aktien -0,5% under samma börsdag.
Förenklat kan en akties betavärde sägas hänga ihop med hur pass konjunkturkänsligt bolaget är.
Tex:
...Aktier med betavärden på 1,5 eller över: Konjunkturkänsliga industriföretag, tex stålbolag, gruvbolag, banker osv.
...Aktier med betavärden på 0,5 eller under: Konjunktur-okänsliga bolag, tex läkemedelsbolag, livsmedelsbolag osv.
Varje akties betavärde kan enkelt mätas upp genom att se hur aktiens avkastning samvarierat historiskt med avkastningen för börsen som helhet.
Det kan tex göras med statistiska metoder såsom regressionsanalys: http://sv.wikipedia.org/wiki/Regressionsanalys
Tex har aktiemäklarfirman Avanza på sin hemsida angett olika aktiers betavärden.
Och enl Avanza är de betavärdena beräknade på månadsvisa data för en period på fyra år bakåt i tiden (dvs data för 48 månader historiskt).
Mätt på detta sätt har tex följande aktier följande betavärden (enl Avanzas hemsida):
Boliden (gruvbolag): 1,62
Volvo B (lastbilstillverkare mm): 1,54
SEB A (bank): 1,39
Atlas Copco A (industriföretag, gör bla gruvutrustning): 1,05
Assa Abloy B (låstillverkare): 0,89
Ericsson B (telekom-utrustning): 0,78
H&M B (modekläder): 0,78
Axfood (mataffärer): 0,48
Astrazeneca (läkemedel): 0,24
Dvs dessa exempel styrker väl tesen att en akties betavärde grovt räknat hänger ihop med hur pass konjunkturkänsligt ett bolag är.
Vetenskapliga studier har väl dessutom visat att det betavärde en aktie haft under en historisk tid, brukar ligga kvar kring samma nivå även därefter.
Dvs en akties betavärde verkar vara förhållandevis stabilt.
Jaha, då kan man tex beräkna E(ri) med Volvo B som aktien "i" enl följande:
rf 4,5%
plus
rm-rf 5,5% gånger Volvo-aktiens betavärde 1,54
= 12,97%
Dvs som aktieinvesterare bör man bara köpa Volvos B-aktie om man tror att aktien kommer att ge en förväntad totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på 12,97% under kommande 12 mån.
Skillnaden blir stor för ett konjunktur-okänsligt bolag som Astrazeneca:
rf 4,5%
plus
rm-rf 5,5% gånger Astrazeneca-aktiens betavärde 0,24
= 5,82%
Eller för Boliden-aktien:
rf 4,5%
plus
rm-rf 5,5% gånger Boliden-aktiens betavärde 1,62
= 13,41%
Dvs motiverat avkastningskrav för dessa aktier:
Boliden: 13,41%
Volvo B: 12,97%
Astrazeneca: 5,82%
Detta gäller alltså under normala omständigheter när tex statsobligationsräntan ligger på 4-5% per år (och ej som nu bara i 0,67%).
Med nuvarande låga so-ränta blir ju avkastningskravet lägre för det kommande året för de ovannämnda aktierna.
Men om man tänker långsiktigt blir det ju ovannämnda nivåer.
//Edit: Avkastningskraven ovan ska ju inte tolkas som att det är bäst att investera i de aktier med högst avkastningskrav.
De ovannämnda avkastningskraven innebär att de tre aktierna är "lika goda" investeringar för en aktieinvesterare, om man får denna förväntade avkastning per aktie.
Att den förväntade avkastningen för Boliden och Volvo alltså måste vara högre än för Astrazeneca, beror på att det är högre risk i Boliden och Volvo.
Dvs aktier med höga avkastningskrav innebär att det är större osäkerhet om vad den faktiska avkastningen kommer att bli under ett år (ex post).
Då måste man i förhand (ex ante) kräva en desto högre avkastning som långsiktigt snitt, för att kompensera för de svackorna som kommer i sådana högriskbolag.
I bolag med lägre (börsrelaterad) risk som i Astrazeneca, kan man dock som aktieinvesterare nöja sig med ett klart lägre avkastningskrav.
Men därmed inte sagt att Astrazeneca-aktien blir en bättre aktieinvestering än Boliden och Volvo.
Det säger bara att med de ovannämnda avkastningskraven så är aktieinvesterare indifferenta mellan att köpa dessa tre aktier, dvs då är de tre aktierna lika attraktiva investeringar för en riskneutral investerare.
Och
...ett högre avkastningskrav för en aktie
innebär ju omvänt
...en lägre värderingsnivå för aktien (tex ett lägre p/e-tal) jämfört med en aktie med ett lägre avkastningskrav.
Allt annat lika kan man alltså tolka det som att Astrazeneca-aktien bör värderas till ett högre p/e-tal än Boliden- och Volvo-aktierna.
//
Ovan är alltså vilket avkastningskrav aktieinvesterare bör ha för att köpa de ovannämnda aktierna.
Dvs givet ovanstående bör man inte köpa Volvos B-aktie för en kurs som är högre än att den kan antas ge en totalavkastning på 12,97% i snitt per år framöver.
Men
...det ovannämnda avkastningskravet för tex Boliden (13,41% per år)
...är ju lågt i relation till att Boliden-aktien de facto hade en kursförändring på hela +97% under gångna 12 mån
!
Dvs ex post kan aktierna ha gett en helt annan totalavkastning än avkastningskravet ex ante.
Snarare är det normalt att en akties avkastning ex post skiljer sig från den förväntade man hade på förhand.
Varför?
Ex post kan en akties avkastning tex beskrivas enl följande:
ri = rf + ( (rm-rf) gånger betai ) + xi
Xi beskriver då avkastningsavvikelsen för aktie i från den i förhand förväntade.
För Boliden har aktien
...utöver kursförändringen på +97% under gångna 12 mån
...även gett en aktieutdelning på 2,25 kr per Boliden-aktie (utbetalad i samband med Bolidens årsstämma i maj 2015).
Dvs förenklat:
...Den som köpte Boliden-aktien för 93 kr för 1 år sedan
...sitter nu med 185,05 kr (en aktie med börskurs 182,80 kr plus den i maj 2015 erhållna aktieutdelningen på 2,25 kr)
Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på +99% (dvs ännu bättre än kursförändringen på +97%).
Avkastningskravet E(ri) avser ju en akties totalavkastning, dvs både kursförändring och utbetalad aktieutdelning.
Så det blev en stor avvikelse mellan
...Boliden-aktiens avkastningskrav på 13-14%
...det faktiska utfallet på nästan 100% under senaste 12 mån.
Avvikelsen xi för Boliden-aktien blev alltså hela 85-86% under detta år.
//Edit: Denna beräkning av avvikelsen xi är förenklad, eftersom börsen som helhet gått bra under det gångna året:
...Inkl aktieutdelningar är Stockholmsbörsen upp 22-23% under gångna 12 mån (mätt enl SIXRX-index): http://www.fondbolagen.se/sv/Statistik--index/Index/Marknadsindex/SIXRX---aktuell-graf/
...Och räntan på svenska 10-åriga statsobligationer har i snitt legat på 1,25% under gångna 12 mån (förenklat beräknat som snittet av nivån 1,83% för ett år sedan och nuvarande nivå 0,67%).
Dvs utifrån detta blir faktiskt utfall följande under gångna 12 mån:
rf = 1,25%
rm-rf = 21,38%
Bolidens beta = 1,62
Då får man:
ri - xi = 1,25 + (21,38*1,62)
= 35,89%
Och det blir då förenklat
...en avvikelse (xi) på 63%
...från Bolidens faktiska totalavkastning på 99%
under gångna 12 mån (om man nu kan räkna så).
Dvs:
...Avkastningskravet E(ri) för Boliden-aktien kan långsiktigt beräknas till 13-14% per år enl ovan.
...Faktiskt utfall ri blev 99% för Boliden-aktien under 2014.
...Det var en xi (avvikelse) med 85-86% från det beräknade, långsiktiga avkastningskravet för Boliden-aktien.
...Och en xi med 63% från de faktiska rf och rm som det blev under gångna 12 mån.
//
Poängen enl finansvetenskapen:
Alla aktier har i efterhand xi-avvikelser från det på förhand beräknade E(ri).
Xi-avvikelserna är en typ av risk med att äga en aktie (dvs att den faktiska avkastningen i efterhand blir en annan än den på förhand förväntade avkastningen).
Det kan vara både positiva eller negativa avvikelser, och beror på företagsspecifika händelser.
För en aktie kan det vara något oväntat bra som hänt bolaget under året.
För en annan aktie kan det vara något oväntat dåligt som hänt.
Men man kan matematiskt sett räkna ut att man som aktieinvesterare får
...högsta möjliga avkastning för en given risknivå
alternativt uttryckt:
...lägsta möjliga risknivå för en given avkastning
om man diversifierar bort xi-risken genom att ha en "väldiversifierad" aktieportfölj med många aktier.
Det brukar väl pratas om att man bör ha minst 20 olika aktier i en aktieportfölj.
Och enl vetenskapen är det optimala att tom äga "marknadsportföljen" dvs en aktieportfölj som helt enkelt motsvarar börsindex.
Då får man alltså
...högsta möjliga avkastning för en given risknivå
eller alternativt uttryckt:
...lägsta möjliga risknivå för en given avkastning
Dvs givet förutsättningarna och antagandena ovan (tex att EMH gäller) är det bara oväntade företagsspecifika xi-avvikelser som kan inträffa.
Och de blir jämnt fördelade mellan
...oväntat bra
...och oväntat dåliga
xi-avvikelser.
Det optimala (bästa eller "ideala") är därför att ha en aktieportfölj med så många aktier som möjligt, så att xi-avvikelserna i möjligaste mån diversifieras bort (dvs att de så långt det går tar ut varandra).
Dvs om EMH gäller är det ingen mening att försöka ägna sig åt "stock picking", dvs att tex med hjälp av FA försöka välja ut vilka aktier som man tror kommer att få positiva xi-avvikelser framöver.
För all relevant info är ju redan på förhand inbakad i aktien.
Så de enda avvikelserna som kan inträffa är helt oväntade avvikelser.
Och de kan lika gärna bli positiva som negativa.
Och eftersom xi-avvikelserna kan diversifieras bort (genom aktieportföljer med många aktieinnehav), får man som aktieinvesterare inget betalt i form av högre förväntad totalavkastning för en akties ev xi-avvikelse.
Som nämnt beräknas ju en akties förväntade totalavkastning som
E(ri) = rf + (rm-rf)*betai
Dvs det som inte kan diversifieras bort är respektive akties "systematiska" risk (eller "marknadsrisk"), dvs aktiens samvariationer med börsen som helhet.
Slutsats
Slutsatsen utifrån ovanstående är (liksom i det ovannämnda blogginlägget från jan 2012) att det enda rationella som aktieinvesterare är att inneha en aktieportfölj motsvarande börsindex (alternativt en indexfond vars aktieportfölj motsvarar börsindex).
...Tycker man då att det är för trist och ger en för låg förväntad avkastning, kan man sägas vara riskbenägen och villig att ta högre risk.
Men i så fall är det enda rationella att köpa indexfonden för lånade pengar i den utsträckning man vågar.
...Men är man "riskavert" och tycker att en indexfond är för vågat kan man välja att ha en viss andel av kapitalet i statsobligationer och resten (eller inget) i indexfonden.
...Förenklat brukar dock det rationella sägas vara att man är "riskneutral" (dvs varken riskbenägen eller riskavert), varvid det rationella blir att ha hela kapitalet i en indexfond utan belåning.
Tex här i bloggen har vid ett flertal tillfällen påpekats att börsen verkar vara uppblåst och övervärderad efter den långvariga börsuppgången, och att det därför är läge att köpa tex Handelsbankens pessimistfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen sjunker).
Det kan finnas fog för en sådan uppfattning.
Men den är helt obsolet om enl antagandena i detta blogginlägg (dvs framför allt om EMH gäller).
Den stora poängen är alltså bla att
...om man vill tjäna mycket pengar på börsen
...och vill försöka vara seriös (genom att utgå ifrån vad finansvetenskapens rön säger)
är det irrationellt att försöka hoppa mellan olika enskilda aktier som man för stunden tycker verkar vara "spännande".
För det innebär bara (förenklat uttryckt):
- att man tar på sig en högre risknivå givet en viss förväntad avkastning
alternativt uttryckt:
- att man får sämre förväntad avkastning för samma risknivå.
Och det är ju inte rationellt.
Det är ju detsamma som att man kan välja mellan två alternativ (A och B), varav A är bättre och B är sämre.
Och ändå så väljer man det sämre alternativet B hela tiden.
//Edit: Vad innebär begreppen riskneutral, riskbenägen och riskavert?
Antag att man får chans att spela ett spel med två olika utfall (tex röd eller svart) med följande sannolikhetsfördelning:
...en sannolikhet på 50% för att det blir rött
...en sannolikhet på 50% för att det blir svart
Vinstfördelning i spelet:
...Om det blir rött får du 100 kr.
...Om det blir svart får du noll kr.
Hur mycket är du villig att betala för att få spela detta spel en gång?
Det rationella är ju att vara riskneutral, dvs att betala 0,5 gånger 100 kr = 50 kr för att spela spelet.
Det är spelets exakta "förväntade värde" (för en omgångs spel).
Och i längden är det vad man i snitt kommer att få i vinst per spel.
Men antag att man är riskbenägen, dvs extra angelägen om att ha chansen att vinna vinsten 100 kr vid rött.
Har man sådana preferenser kan man vara villig att betala mer än 50 kr för att få spela en omgång av spelet (för att man helt enkelt så gärna vill ha chansen att vinna vinsten, och är villig att ta risken för det).
Som riskavert ogillar man dock risken att inte vinna någonting, och är därför inte villig att betala ens 50 kr för att få spela en omgång av spelet.
Dvs det kan vara rationellt att även vara riskbenägen eller riskavert beroende på vilka preferenser man har.
Poängen i detta blogginlägg är bla att även om man gillar risk och är riskbenägen, är det utifrån finansvetenskapen inte rationellt att försöka hitta enskilda aktier som verkar spännande i hopp om att de börskurserna ska stiga kraftigt framöver.
I så fall är det rationella istället att köpa en indexfond med belåning.
Sedan kan man ju till det lägga synpunkter på att det inte är så klokt över huvud taget att vara riskbenägen och köpa även en indexfond med belånade pengar, pga risken för att pengarna går förlorade osv.
//
//Tillägg 1 jun 2015
Neurovive
Risken i enskilda aktier visade sig tex idag mån 1 jun 2015 då aktien i läkemedelsbolaget Neurovive rasade och var (tom 15.30-tiden) ner med 65% som mest från föregående börsdag efter dåliga forskningsresultat för ett av bolagets läkemedel.
Dock tecken på att FA kan ha viss betydelse då Neurovive-aktien fick rekommendationen "sälj" i ett tidigare blogginlägg från maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/neurovive-pharmaceuticals/salj-neurovive-aktien
Då låg Neurovive-aktien i 28,60 kr.
Därefter steg den dock först kraftigt till en topp på över 80 kr i aug 2014.
Nu i efterhand verkar det alltså ev bara ha varit en spekulativt ledd bubbeluppgång utan motsvarande substans.
//
//Tillägg 2 jun 2015
Tecken på att EMH gäller finns tex i Joel Dahlbergs bok "Sammansvärjningen" om de svenska storbankernas aktiefonder och att de har svårt att få till en bättre utveckling för dem än indexfonder.
Om boken bla:
Sammansvärjningen: Så luras 5 miljoner svenska fondsparare
Joel Dahlberg
"Mycket upplysande folkbildning.
Jag har sällan läst en bok med så många billiga bortförklaringar och pinsamma undanflykter.
Rena Kafkavärlden, skriver Dahlberg om bankernas maskhållning, och det är tyvärr lätt att hålla med."
Jan Eklund, Dagens Nyheter.
"Ett rafflande bankreportage"
Expressen.
Den svenska fondbranschen är en av finansvärlden mest spektakulära framgångssagor.
...För 35 år sedan hade svenska folket några få miljarder placerade i fonder.
...Den summan har idag vuxit till ofattbara 2 800 miljarder kronor och i princip varje vuxen svensk har pengar i en fond.
De fyra storbankerna är helt dominerande och fondsparandet är därmed en av deras allra största kassakor; spararna betalar avgifter på långt över 20 miljarder kronor per år.
Men de svenska bankerna har byggt sina makalösa framgångar på en väl kamouflerad bluff.
I Sammansvärjningen går Joel Dahlberg på djupet och tar fram tidigare okända uppgifter om en korrupt bransch.
Boken visar hur bankdirektörerna är beredda att dölja, vilseleda och ljuga för att upprätthålla bilden av att man levererar något av värde till spararen.
Försvinnande få av bankernas fonder lyckas nämligen med målet att slå en billigare indexfond.
Det här är väl känt i bankernas toppskikt, men man håller tyst om det eftersom det skulle innebära många miljarder kronor mindre i vinst om man sade som det är.
Med andra ord en omfattande sammansvärjning av bankdirektörer riktad mot deras kunder.
I kontrast till storbankernas fondkulisser presenterar Joel Dahlberg också ett antal exempel på mindre fondbolag som lyckats där bankerna misslyckats och i intervjuer berättar några av Sveriges främsta fondprofiler hur de burit sig åt.
//