Post entry

Sälj Teliasonera-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Telefoni-operatören Teliasonera betalar ut stora aktieutdelningar. Gör det Teliasonera-aktien köpvärd?

Nej, är uppfattningen här i bloggen.

Varför inte?

Stora aktieutdelningar från ett bolag är aldrig något som i sig gör bolagets aktie köpvärd.

Jämförelse:

1) Antag att man har 100 000 kr på ett bankkonto och att det är alla pengar man har.

2) Man gör ett uttag på 500 kr från bankkontot.

Har man då blivit rikare bara för att man har gjort uttaget, och därmed har 500 kr i plånboken (istället för att man tidigare inte hade något alls i plånboken)?

Nej, man har fortfarande bara 100 000 kr (även om det efter uttaget istället är:

99 500 kr på bankkontot

500 kr i plånboken


Summa 100 000 kr

Dvs att ett bolag betalar ut en stor aktieutdelning är inte något som i sig är värdeskapande.

//Edit: För övrigt något som talar för att stora aktieutdelningar i själva verket minskar värdet på ett bolag och dess aktie:

Att det gör att aktieägarna (som regel) måste betala skatt på de erhållna utdelningarna.

I Sverige hamnar väl aktieutdelningarna i inkomstslaget kapital där man får göra vissa avdrag, och nettot ska sedan beskattas med en skattesats på 30%.

I och för sig kan man väl istället ha aktier i en kapitalförsäkring och på så sätt slippa betala skatt på utdelningarna.

Men då måste man väl istället betala en årsavgift som procent av aktieportföljens värde osv.

//

Vad är det då som är värdeskapande (och som motiverar att bolaget blir mer värt, dvs att börskursen i bolagets aktie långsiktigt stiger)?

Jo, förenklat uttryckt; endast

...att bolaget lyckas sälja produkter och tjänster

...så att bolaget får en långsiktigt god ekonomisk utveckling (med stigande intäkter och resultat över åren).

Och ju högre långsiktig tillväxt i intäkter och resultat, desto högre värde på bolaget.

Sedan innebär ju en sådan god ekonomisk utveckling som regel att intäkter och resultat blir så bra att bolaget har råd att betala ut stora aktieutdelningar.

Men det beror då inte på de höga aktieutdelningarna i sig, utan på att bolaget lyckats generera bra resultat så att man har råd att betala ut stora aktieutdelningar.

Det innebär alltså att bedömningen av om en aktie är köpvärd eller ej, bör ske utifrån

...bolagets ekonomiska utveckling (förenklat; utveckling av bolagets bokförda intäkter och resultat)

...och nivån på bolagets börsvärde utifrån denna ekonomiska utveckling

//Edit: Bolagets börsvärde är ju

...antal utestående aktier i bolaget

gånger

...rådande börskurs för bolagets aktie

//

En sådan bedömning (dvs av om en aktie är köpvärd eller ej) kan tex förenklat göras genom att

...titta på p/e-talet för bolagets aktie, dvs hur många gånger bolagets årliga nettoresultat per aktie som bolagets aktie värderas till.

...och avgöra om den kursnivån för aktien är motiverad utifrån bolagets ekonomiska utveckling.

Dvs detta innebär att en aktie i ett bolag som betalar ut stora aktieutdelningar, kan vara köpvärd (tack vare god underliggande resultatutveckling i bolaget).

Men det behöver inte vara så.

Därför blir det missvisande att ha som kriterium för om en aktie är köpvärd eller ej, att bara titta på om bolaget betalar ut stora aktieutdelningar.

Det relevanta är att istället titta på ursprungskällan till aktieutdelningarna, dvs bolagets resultatgenerering.

//Edit: Egentligen ännu hellre; vilka kassaflöden bolaget väntas generera framöver.

Men bokförda resultat kan ju tolkas som en förenklad bedömning av kassaflödena.

Mer om hur bolag kan värderas utifrån sina kassaflöden enl tex tidigare blogginlägg från 17 jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

//

Sedan finns det även en ytterligare aspekt:

Man kan tex anta som utgångspunkt att ett bolag har en huvudverksamhet som genererar bolagets intäkter och resultat.

Hur ser det ut med bolagets tillgångar och skulder i övrigt (dvs vid sidan om huvudverksamheten)?

...Har tex bolaget en stor kassa som inte behövs för huvudverksamheten, och som kan delas ut till aktieägarna?

...Har tex bolaget stora tillgångar i övrigt (tex fastigheter) som ej behövs för att huvudverksamheten ska generera sina intäkter och resultat?

I så fall kan ju sådana tillgångar säljas av och pengarna för det delas ut till aktieägarna.

Antag tex att ett bolag har intäkter på 1 miljard kr per år och utifrån det genererar ett nettoresultat (resultat efter skatt) på 100 miljoner kr per år.

Antag att det utifrån förutsättningarna är motiverat att värdera bolaget till ett p/e-tal på 12 (dvs till 12 gånger det årliga nettoresultatet).

Bolagets motiverade värde blir då 12 gånger 100 miljoner kr = 1,2 miljarder kr.

//Edit: Mer om hur man kan beräkna en akties (eller ett bolags) motiverade p/e-tal enl tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3

//

Bolag med överskotts-tillgångar

Men så framkommer det att bolaget har 500 miljoner kr i kassan som inte behövs för att huvudverksamheten ska ha en fortsatt god utveckling, och att dessa 500 miljoner kr kan delas ut till aktieägarna.

Man kan alltså se det som att bolaget har en överskottskassa på 500 miljoner kr vid sidan om huvudverksamheten.

Dessutom kanske framkommer att bolaget har fastigheter värda 300 miljoner kr som kan säljas utan att huvudverksamheten störs (tex fabriksfastigheterna som verksamheten bedrivs i).

Då kan man förenklat se det som att bolaget i själva verket är värt följande:

...huvudverksamheten 1,2 miljarder kr

...överskottskassa 500 miljoner kr

...fastigheter 300 miljoner kr


Summa 2,0 miljarder kr

//Edit: Tex tidigare blogginlägg om byggbolaget NCC (från 19 jan 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/ncc/salj-ncc-aktien-0

Där fick aktien rekommendationen "sälj" vid börskurs ca 270 kr.

Det konstaterades bla att börskursen innebar ett p/e-tal på 15-16 givet att bolaget genererat ett nettoresultat per aktie på ca 17 under 2014.

  • Det pekades på att bolagets verksamhet är konjunkturkänslig och har haft kraftiga dippar genom historien (vilket motiverar ett lägre p/e-tal än annars).

  • Dessutom att det nuvarande p/e-talet lär vara uppblåst av det generellt rekordlåga ränteläget för närvarande, fast det finns risk för stigande ränteläge framöver osv.

  • Det konstaterades även att risknivån i NCC ökar pga bolagets till synes höga skuldsättning med en nettoskuld på 7 miljarder kr (23-24% av börsvärdet). Även det ger ett lägre motiverat p/e-tal än annars.

Men det som ev borde ha berörts mer i blogginlägget var en koll av om NCC tex har stora extratillgångar (tex färdiga fastigheter) som kan säljas av.

Tex i NCC:s konkurrent; byggbolaget Skanska "upptäcktes" att Skanska hade stora mängder egna fastigheter vid sidan av själva byggverksamheten.

En stor del av det fastighetsbeståndet lades i bolaget Drott som knoppades av som separat börsnoterat bolag.

Det var väl styckmästarna Sven Hagströmer och Mats Qviberg som blivit storägare i Skanska och med hjälp av deras dåvarande lakej Christer Gardell utövade påtryckningar för att få till Drott-avknoppningen som sedan genomfördes.

Verkar som att följande hände:

1) År 1998: Skanska delar ut Drott till Skanskas aktieägare.

2) Våren 2004: Drott knoppar av separata bolaget Bostads AB Drott med bostadsfastigheter, och byter sedan namn till Fabege.

3) Dåvarande fastighetsbolaget Wilhborgs hade sedan 2003 börjat köpa in sig i Drott, och lägger under sommaren 2004 bud på Fabege.

4) Samtidigt lägger Stena bud på Bostads AB Drott.

5) År 2005: Wilhborgs byter namn till det börsnoterade fastighetsbolag som nu heter Fabege), och knoppar av Skåne-fastigheterna i form av separata börsbolaget Wihlborgs.

//

Bolag med kapitalbehov

Det kan även vara tvärtom (vad gäller bolaget som ovan värderades till 1,2 miljarder kr vid p/e 12):

Dvs att bolaget tex behöver ett kapitaltillskott från aktieägarna på 500 miljoner kr för att finansiera ett stort investeringsbehov i nya fabriksmaskiner.

Alternativt kanske bolaget döms av domstol att betala 500 miljoner kr i skadestånd för att kunder skadats av bolagets produkter.

Då blir ju förenklat bolagets värde istället följande:

...huvudverksamheten 1,2 miljarder kr

minus

...kapitalbehov 500 miljoner kr


= Summa 700 miljoner kr

Sådana kapitaltillskott brukar ju då tex begäras genom att bolaget erbjuder aktieägarna att köpa nya aktier i bolaget (via så kallad nyemission).

//Edit: Om kapitalbehovet beror på skadestånd så är väl det avdragsgillt mot bolagets intäkter.

Om skadeståndsbeloppet är 500 miljoner kr blir ju då netto-kapitalbehovet för bolaget egentligen 390 miljoner kr (dvs 500 miljoner kr minus 22% positiv skatteeffekt, om bolaget betalar en skattesats på 22% vilket är den officiella bolagsskattesatsen i Sverige för närvarande).

Tex fastighetsbolaget Kungsleden värderas väl med en rabatt på börsen pga de rättsprocesser bolaget är inblandat i pga Skatteverkets krav på stor restskatt pga Kungsledens tidigare skatteplanering osv.

//

Varianter på temat:

En nettokassa byggs upp över några års tid

...Antag att bolaget enl ovan genererar ett nettoresultat på 100 miljoner kr, och att det med förutsättningarna är motiverat att bolaget värderas till p/e 12 (dvs ett bolagsvärde på 1,2 miljarder kr).

...Antag vidare att det är då bolaget som utgångspunkt har en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 250 miljoner kr, och att det kan anses vara en normal skuldsättningsnivå med tanke på typen av bolagets verksamhet (konjunkturkänslighet etc).

...Tex kanske bolaget betalar ut årliga aktieutdelningar på 50% av nettoresultatet, dvs 50 miljoner kr per år till aktieägarna.

...Antag sedan att bolaget får en så god ekonomisk utveckling de följande åren (samt relativt lågt normalt investeringsbehov), så att nettoskulden (trots att hälften av nettoresultatet delas ut varje år) successivt minskar och till slut blir en nettokassa på 150 miljoner kr efter 5 år.

Då kan bolaget tex välja att göra en extrautdelning om bolaget då anser sig ha överskottspengar som inte behövs för att huvudverksamheten ska få en fortsatt långsikigt god ekonomisk utveckling.

Nettoskulden ökar över några års tid

Om man som ovan antar samma ursprungliga förutsättningar med en nettoskuld på 250 miljoner kr och årliga aktieutdelningar på 50 miljoner kr.

Och så märker man att nettoskulden några år senare ökat till tex 350 miljoner kr.

Var det då för mening med att betala ut de aktieutdelningarna eftersom de till stor del finansierats med en ökad nettoskuld (istället för en god och ökad intjäningsnivå i huvudverksamheten)?

Det skapar väl inget mervärde för aktieägarna?

Ett utdelningsexempel: Industriföretaget Atlas Copco

Tex industriföretaget Atlas Copco kom 29 jan 2015 med sin q4/2014-resultatrapport: http://www.atlascopco.com/Download/StartDownload?downloadFileLinks=|application/pdf|/Images/Kvartalsrapport%20kv%204%202014_tcm38--3565938_377518457.pdf|&publicationUrl=se&eMailId=&isDownload=true

Enl rapporten kommer bolaget under våren 2015 att dela ut:

...en ordinarie aktieutdelning på 6 kr per aktie

...en extrautdelning på 6 kr per aktie


Summa aktieutdelning 12 kr avseende 2014 som ska utbetalas våren 2015

Innebär ett sådant besked om en extrautdelning på 6 kr att bolagets aktiekurs (förenklat) bör stiga med 6 kr?

AC har betalat ut följande aktieutdelningar de senaste åren:

...Avseende 2009 (utbetalt våren 2010): 3,00 kr

...Avseende 2010 (utbetalt våren 2011): 4,00 kr + extrautdelning 5,00 kr

...Avseende 2011 (utbetalt våren 2012): 5,00 kr

...Avseende 2012 (utbetalt våren 2013): 5,50 kr

...Avseende 2013 (utbetalt våren 2014): 5,50 kr

...Avseende 2014 (på förslag att utbetalas 2015): 6,00 kr + extrautdelning 6,00 kr

De aktieutdelningarna avseende respektive år utgör följande andelar av AC:s nettoresultat för samma år:

2009: 58%

2010: 110%

2011: 47%

2012: 48%

2013: 55%

2014: 120%

Dvs AC verkar generellt dela ut kring och ibland drygt hälften av nettoresultatet.

Vissa år blir det även extrautdelningar vilket gör att mer än hela nettoresultatet delas ut.

AC utdelningsnivåer enl ovan innebär att följande belopp utbetalats i aktieutdelningar per år:

...2010 (utdelning avseende 2009): 4 miljarder kr

...2011 (avseende 2010): 11 miljarder kr

...2012 (avseende 2011): 6 miljarder kr

...2013 (avseende 2012): 7 miljarder kr

...2014 (avseende 2013): 7 miljarder kr

...2015 (enl förslag avseende 2014): 15 miljarder kr

Det motsvarar nästan 50 miljarder kr under dessa sex år.

Och under de år som utdelningarna avser, har AC tjänat följande nettoresultat (resultat efter skatt):

2009: 6 miljarder kr

2010: 10 miljarder kr

2011: 13 miljarder kr

2012: 14 miljarder kr

2013: 12 miljarder kr

2014: 12 miljarder kr

Det motsvarar totalt nästan 70 miljarder kr.

Dvs under de sex åren delar AC ut drygt 70% av det sammanlagda nettoresultatet.

Som jämförelse:

AC:s nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) per slutet av respektive år:

2008: 22 miljarder kr

2009: 11 miljarder kr

2010: 6 miljarder kr

2011: 14 miljarder kr

2012: 9 miljarder kr

2013: 8 miljarder kr

2014: 15 miljarder kr

Det innebär följande förändring av nettoskulden per år:

2009: -11 miljarder kr

2010: -5 miljarder kr

2011: 9 miljarder kr

2012: -5 miljarder kr

2013: -2 miljarder kr

2014: 8 miljarder kr

Byter man tecken kan man då sägas få AC:s totala kassaflöde per år:

2009: 11 miljarder kr

2010: 5 miljarder kr

2011: -9 miljarder kr

2012: 5 miljarder kr

2013: 2 miljarder kr

2014: -8 miljarder kr

Utifrån siffrorna ovan:

Under femårsperioden 2010-2014 har AC:

...betalat ut aktieutdelningar på 34 miljarder kr

...haft en sammanlagd nettoskuld-förändring på +5 miljarder kr (från ca 11 miljarder kr till ca 15 miljarder kr)

  • Dvs vad är det för mening med att betala ut mera aktieutdelningar med pengar som erhållits genom att nettoskulden ökats?

Det finns väl inget mervärde för aktieinvesterare i det?

  • Dessutom är uppfattningen här i bloggen att ett konjunkturkänsligt industriföretag som AC borde ha en stor nettokassa som buffert mot sämre tider, istället för att som nu ha en ganska stor nettoskuld.

...I och för sig är AC-aktien så uppblåst nu på börsen att AC har ett stort börsvärde på nästan 300 miljarder kr.

...Nettoskulden på 15 miljarder kr utgör därmed bara 5% av börsvärdet.

...Beaktar man även att AC har ett eget innehav av AC-aktier värt nästan 3 miljarder kr, blir nettoskulden istället ca 13 miljarder kr motsvarande 4% av börsvärdet.

Dvs det kan ju tyckas vara en låg nettoskuldnivå.

Men AC:s börsvärde kan alltså samtidigt anses vara rejält uppblåst:

...Under 2014 genererade AC ett nettoresultet per aktie på 9,99 kr.

...Atlas Copcos A-aktie (som är den mest handlade) slutade fre 30 jan 2015 i 245,30 kr.

Utifrån det blir aktiens p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) hela 24-25!

Enl tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014 räknades under normala förhållanden ut att

...aktier i ganska konjunkturkänsliga industriföretag som Atlas Copco och ABB bör värderas till ett p/e-tal på max 7-11 under normala förutsättningar

eller max p/e 12-17 vid en "snäll" bedömning.

http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3

Aktieinvesterare verkar alltså bla räkna med:

...en generell räntenivå på låga nivåer under lång tid framöver

...god förbättring av världskonjunkturen de kommande åren

...genomslag av positiva valutaeffekter tack vare stärka utländska valutar (bla dollarn)

Aktieanalytikerna räknar i snitt med att AC ska generera följande nettoresultat per aktie de kommande åren:

2014 (faktiskt utfall): 9,99 kr (+1%)

2015: 12,20 kr (+22%)

2016: 13,20 kr (+8%)

2017: 14,40 kr (+9%)

http://www.4-traders.com/ATLAS-COPCO-AB-6491332/financials/

Tex svarade Nordamerika för 24% av AC:s orderingång under q4/2014.

...Och under 2014 låg dollarn i 6,86 kr i snitt mot kronan.

...Under jan 2015 låg dollarn i 8,11 kr i snitt mot kronan.

...Och per slutet av fre 30 jan 2015 låg dollarn i 8,26 kr.

Dvs visst kan AC:s intäkter och resultat delvis öka framöver bla tack vare positiva valutaeffekter.

Men här i bloggen är uppfattningen att

  • världskonjunkturen kommer att vara fortsatt ganska skral de närmaste åren

  • det även kan bli ev uppblossade finanskriser pga statsfinansiella problem i Grekland, Spanien, Portugal och Irland framöver.

  • räntenivån kommer att normaliseras på en klart högre nivå (vilket höjer aktieinvesterares avkastningskrav och sänker aktiers motiverade p/e-tal)

Tex får man nu bara en ränta på 0,64% per år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta

Men tex Konjunkturinstitutet räknar med följande utveckling för samma statsobligationsränta de kommande åren:

2015: 1,40%

2016: 2,10%

2017: 2,70%

2018: 3,30%

2019: 3,90%

2020: 4,20%

2021: 4,40%

2022: 4,50%

2023: 4,60%

2024: 4,60%

http://www.konj.se/128.html

Tex Riksbanken (som i okt 2014 sänkte sin styrränta från 0,25% till 0%) räknar som huvudscenario med att from början av 2016 (dvs om ett år) börja höja styrräntan igen till 1,5% tom början av 2018 (dvs om tre år): http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/

Det generella ränteläget styrs ju i stor utsträckning bla av vilken nivå Riksbanken har på sin styrränta.

Ett annat utdelningsexempel: Aktiemäklarfirman Avanza

Tidigare blogginlägg om Avanza (från 28 jan 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/salj-avanza-aktien-3

...Där fick Avanza-aktien rekommendationen "sälj" vid börskurs 261,50 kr (aktiens slutkurs tis 27 jan 2014).

...Och nu står aktien i 273 kr (slutkursen fre 30 jan 2015).

Dvs aktien är upp 4-5% på bara några dagar efter rekommendationen.

Enl blogginlägget är aktiemäklarfirmor mycket konjunkturkänsliga och bör ej värderas till högre p/e-tal än 5-6 under toppår (om man tex antar en normaliserad räntenivå de kommande åren).

Avanza tar i och för sig marknadsandelar av tex storbankerna, vilket ger Avanza ett långsiktigt tillväxtelement (utöver den underliggande konjunkturkänsligheten).

Man skulle därför (enl blogginlägget) kunna värdera Avanza-aktien till

...max ett p/e-tal på 8-10

...eller max p/e 10-12 vid en snäll bedömning.

Under 2014 genererade Avanza ett nettoresultat per aktie på 8,56 kr.

Dvs vid börskurs 273 kr värderas aktien till ett p/e-tal på 32!

Aktieinvesterare verkar alltså räkna med goda tider för Avanza i många år framöver.

Här i bloggen är uppfattningen att det är klart överdrivet och att Avanza-aktien de närmaste åren lär falla markant från nuvarande höga nivå.

I och för sig har 2015 börjat kanonbra för Avanza.

Fre 30 jan 2015 kom följande besked:

I jan 2015 gjorde Avanza-kunderna tillsammans i snitt 50 200 st aktieaffärer per dag vilket är +53% från jan 2014: http://mb.cision.com/Main/350/9715301/337790.pdf

Men för att motivera nuvarande höga Avanza-börskurs krävs det en sådan utveckling under lång tid framöver, vilket knappast lär hålla.

En annan aspekt som ej nämndes i Avanza-blogginlägget:

Avanza betalar ut väldigt stora aktieutdelningar.

Avanzas aktieutdelningar de senaste åren:

...Avseende 2009 (utbetalt våren 2010): 8,00 kr

...Avseende 2010 (utbetalt våren 2011): 9,50 kr

...Avseende 2011 (utbetalt våren 2012): 10,00 kr

...Avseende 2012 (utbetalt våren 2013): 8,00 kr

...Avseende 2013 (utbetalt våren 2014): 8,00 kr

...Avseende 2014 (förslag att utbetalas våren 2015): 7,00 kr

Det har lett till följande utbetalade belopp per år från Avanza i aktieutdelningar:

...2009 (avseende 2008): 165 miljoner kr

...2010 (avseende 2009): 221 miljoner kr

...2011 (avseende 2010): 266 miljoner kr

...2012 (avseende 2011): 283 miljoner kr

...2013 (avseende 2012): 231 miljoner kr

...2014 (avseende 2013): 231 miljoner kr

...2015 (förslag avseende 2014): 202 miljoner kr

Som jämförelse har Avanza genererat följande nettoresultat de senaste åren:

2009: 228 miljoner kr

2010: 271 miljoner kr

2011: 291 miljoner kr

2012: 160 miljoner kr

2013: 193 miljoner kr

2014: 250 miljoner kr

Det innebär att Avanzas aktieutdelningar uppgått till följande nivåer som andel av nettoresultatet:

2009: 97%

2010: 98%

2011: 97%

2012: 144%

2013: 120%

2014: 81%

Dvs 97% under år 2009 är då beräknat som

...221 miljoner kr i utbetalda aktieutdelningar våren 2010 (avseende nettoresultatet för 2009)

delat med

...nettoresultatet för 2009 som uppgick till 228 miljoner kr.

Osv.

Dvs under tex femårsperioden 2010-2014 har Avanza:

...genererat ett nettoresultat på 1 165 miljoner kr

...och avseende dessa nettoresultat betalat (eller avser betala) ut aktieutdelningar på 1 213 miljoner kr (under våren året efter respektive år som ovannämnda nettoresultat intjänats)

Utbetalade aktieutdelningar har alltså uppgått till 104% av intjänade nettoresultat under samma period.

Det är alltså när man tar utbetalade aktieutdelningar avseende samma år som nettoresultaten, fast dessa aktieutdelningar sedan betalats (eller betalas) ut under våren året därpå.

Tar man istället att Avanza:

...genererat sammanlagda nettoresultat på 1 165 miljoner kr under femårsperioden 2010-2014

...och att Avanza faktiskt betalat ut aktieutdelningar på 1 232 miljoner kr under femårsperioden 2010-2014 (även om utdelningen för respektive år avser intjänat nettoresultat året innan)

så innebär det att aktieutdelningar motsvarande 106% av intjänade nettoresultat betalats ut under samma period.

Som jämförelse hade Atlas Copco enl ovan en motsvarande utdelningsandel på 56% under 2010-2014.

Och av de utbetalda aktieutdelningarna på totalt 34 miljarder kr under perioden, valde AC att finansiera ca 5 miljarder kr av dem genom att öka sin nettoskuld från 11 miljarder kr till drygt 15 miljarder kr.

Avanza räknar för sin del ut något som kallas "kapitalöverskott" som kan betecknas som den överskotts-kassa bolaget beräknar sig ha.

Avanzas kapitalöverskott har uppgått till följande nivåer per slutet av respektive år:

2009: 353 miljoner kr

2010: 465 miljoner kr

2011: 558 miljoner kr

2012: 507 miljoner kr

2013: 468 miljoner kr

2014: 447 miljoner kr

Det innebär följande förändring per år av kapitalöverskottet:

2010: 112 miljoner kr

2011: 93 miljoner kr

2012: -51 miljoner kr

2013: -39 miljoner kr

2014: -21 miljoner kr

Jämför med de aktieutdelningar Avanza betalat ut under respektive år:

2010: 221 miljoner kr

2011: 266 miljoner kr

2012: 283 miljoner kr

2013: 231 miljoner kr

2014: 231 miljoner kr

Dvs:

  • Positivt att Avanza de senaste åren ansett sig ha ett så lågt kapitalbehov att firman betalar ut aktieutdelningar på över det intjänade nettoresultatet.

Det är ju något som höjer ett bolags motiverade värderingsnivå (tex Avanza-aktiens motiverade p/e-tal) jämfört med om så inte varit fallet.

Det nämndes inte i det tidigare Avanza-blogginlägget från 28 jan 2015 där aktien fick rek sälj vid börskurs 261,50 kr som innebar ett p/e-tal på 30-31.

Dvs Avanzas stora aktieutdelningar kan ses som en orsak till Avanza-aktiens höga p/e-tal (även om aktien ändå kan anses vara kraftigt övervärderad).

Dessutom har aktien fortsatt stiga sedan dess till 273 kr (även om januari-statistiken för kundernas antal aktieaffärer visade god ökning).

0 Eller ev kan man som nämnt tycka att det som utgångspunkt inte spelar någon roll för Avanza-aktiens motiverade värde att Avanza delar ut mycket pengar.

För vad spelar det för roll

...om intjänade pengar stannar kvar hos Avanza och bygger upp en stor nettokassa?

...eller om de kontinuerligt delas ut till aktieägarna?

  • Snarare ev negativt att pengarna delas ut om aktieägarna tvingas betala utdelningsskatt på dem (eller åtminstone på en del av dem).

  • Även ev negativt att Avanza inte ser investeringsmöjligheter för åtminstone en större del av sina intjänade pengar, tex i expansion utomlands.

  • Men man kan tycka att det är positivt att Avanza kontinuerligt skär bort allt "fett" som inte behövs, dvs att firman delar ut så mycket som går av intjänade pengar utan att befintlig verksamhet skadas av det.

  • Och negativt att det visar sig att de senaste tre åren har en ganska stor del av Avanzas utbetalade aktieutdelningar kommit från ett sänkt kapitalöverskott (istället för löpande intjänat nettoresultat).

Dvs i och för sig positivt att Avanza inte anser sig behöva dessa pengar.

Men skapar det verkligen mervärde för aktieägarna att helt enkelt ta pengar från kapitalöverskottet (Avanzas "överskotts-kassa") och dela ut dem till aktieägarna?

Man blir ju inte rikare för det, utan det är enl principen att man inte blir rikare av att göra ett uttag från sitt bankkonto.

Snarare ev fattigare om man måste betala skatt på aktieutdelningen.

Utdelningsexempel nr 3: Teliasonera

Bakgrund:

Förenklad beskrivning av händelseförlopp:

1)

Under 1800-talets uppfinns fasttelefonin (dvs telefoner sammankopplade med kablar/ledningar).

2)

En rad privatägda telefonioperatörer växer fram som erbjuder telefoniabonnemang (inkl telefoninstallation) åt kunder.

3)

Så småningom förstatligas telefonioperatörernas verksamhet och läggs i statliga bolaget Televerket.

Telefoniverksamhet ansågs väl utgöra ett "naturligt monopol", dvs att de krävdes så stora investeringar för att få ett utbyggt fasttelefoninät till alla i Sverige och att man ej ville förstöra lönsamheten i det genom att ha fri konkurrens mellan priskonkurrerande privata telefonibolag etc.

Jämför

...Vattenfall som tidigare hade monopol i Sverige som landets enda elbolag.

...SJ som Sveriges tidigare enda tågbolag.

...SAS som Sveriges tidigare enda flygbolag.

4)

Nya vindar börjar blåsa så småningom (from 1980-talet), och slutsatsen blir att det trots allt är bäst för kunderna (medborgarna) med fri konkurrens även på telefoniområdet.

Och dessutom att verksamheter på detta området har privata aktieägare.

...Dvs konkurrensen släpps fri och Televerket (som bytt namn till Telia) får nya konkurrenter (främst from 1990-talet).

...Under år 2000 börsintroduceras Telia genom att staten säljer ut en ägarandel (30% av bolaget) till privata aktieinvesterare.

Telia-aktierna såldes då ut för 85 kr per st.

Och idag står aktien i 51,05 kr (per slutet av fre 30 jan 2015).

5)

Under år 2002 går Telia samman med sin finska motsvarighet (dvs fd finska telefoni-monopolet Sonera) till nya Teliasonera.

Affären genomförs genom att Telia erbjuder nya Telia-aktier som betalning till Soneras aktieägare.

Teliasoneras största aktieägare per slutet av 2013:

svenska staten 37%

finska staten 10%

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf

Dvs bla har väl svenska staten sålt av en del Teliasonera-aktier genom åren.

6)

From 1980-talet men särskilt 1990-talet har mobiltelefoni vuxit fram som ett nytt, stort område för telefonibolag inkl Telia (sedermera Teliasonera).

From 1990-talet har även bredband vuxit fram som ett nytt, stort område.

  • Negativt att mobitelefonin successivt marginaliserat Teliasoneras stora ursprungliga kassako (fasttelefonin).

7)

I och med att konkurrensen på telefoniområdet kan sägas ha släppts fri i Sverige from 1990-talet, uppstod oro för att det gamla trötta och byråkratiska (och ej kundfokuserade) Telia snabbt skulle förlora stora marknadsandelar till nya, alerta konkurrenter.

//Edit: Dvs Telia har traditionellt varit duktigt på teknik.

Men pga att de länge var ett statsägt monopol behövde de ej bry sig om kunderna, och kunde ha höga priser och bry sig mindre om kostnadseffektivitet.

Edit 2: Teliasonera är väl traditionellt känt för följande:

  • dyrt

  • dåligt

  • en kundtjänst som det tar evigheter att komma fram till

Dvs varför är då folk kunder hos Teliasonera?

Här i bloggen brukar sägas att det bara är gamla pensionärer som är Teliasonera-kunder eftersom de inte har koll på att andra telefonibolag är bättre.

Istället har man av tradition kvar sitt gamla Telia-abonnemang sedan monopol-tiden.

Samtidigt innebär det att Teliasoneras kundstock successivt kommer att försvinna i takt med att pensionärerna dör ut.

Jämför med att Teliasoneras ursprungliga huvudtjänst (fasttelefoni-abonnemangen) i Sverige sjunkit från

...5-6 miljoner st i slutet av 2003 (dvs i praktiken varje hushåll i Sverige)

...drygt 2 miljoner st i slutet av 2014

Dock samtidigt är Teliasonera känt för:

  • pålitlighet, kvalitet

  • det bolag som har bäst mobiltelefoni-täckning i Sverige

Osv.

//

Visst har det tillkommit nya konkurrenter som Tele2 och Tre etc, men Teliasonera verkar (liksom fd telefonimonopol i andra länder) ha lyckats hålla sina positioner relativt väl.

Dvs det har inte blivit någon kollaps av Teliasoneras marknadsandel utan Teliasonera är än idag klart största telefonibolaget i Sverige osv.

I Finland har väl dock fd Sonera inte en riktigt lika stor kvarvarande marknadsandel.

Tex marknadsandelar på mobiltelefoni i Sverige (avser väl antal mobiltelefoni-abonnenter per bolag som andel av det totala antalet mobiltelefoni-abonnenter i Sverige):

Per q4/2003:

Telia 44%

Tele2 38%

Telenor 17%

Tre 0,2%

Per q4/2013:

Telia 45%

Tele2 26%

Telenor 17%

Tre 12%

http://telekomidag.se/tele2-forlorarna-nar-tre-snor-kunderna/

(Teliasonera använder väl fortfarande varumärket Telia gentemot kunderna i Sverige.)

Dvs Telia har tom lyckats öka sin marknadsandel något under perioden.

Enl sin årsredovisning för 2013 hade Teliasonera följande marknadsposition per tjänstetyp i Sverige:

...mobiltelefoni: nr 1 med en marknadsandel på 39% (6-7 miljoner abonnemang)

...bredband: nr 1 med en marknadsandel på 39%

...fasttelefoni: nr 1 med en marknadsandel på 62%

...tv: nr 3 med en marknadsandel på 14%

Och i Finland:

mobiltelefoni: nr 2 med en marknadsandel på 34%

bredband: nr 2 med en marknadsandel på 31%

fasttelefoni: nr 2 med en marknadsandel på 23%

tv: nr 2 med en marknadsandel på 21%

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf

Som jämförelse enl Teliasoneras årsredovisning för 2003:

Sverige:

...mobiltelefoni: nr 1, marknadsandel 52% (knappt 4 miljoner abonnenter)

...fasttelefoni: nr 1, marknadsandel 70% (drygt 50% av inrikessamtal, 40% av utlandssamtal), 5-6 miljoner abonnemang

...bredband: nr 1

Finland:

mobiltelefoni: nr 1, marknadsandel drygt 50%

fasttelefoni: bland de tre största

bredband nr 1

Dvs Sonera verkar ha tappat förstaplatsen både inom mobiltelefoni och bredband under perioden slutet av 2003 till slutet av 2013.

http://www.teliasonera.com/Documents/Reports/2003/AnnualReports/TeliaSonera-Annual-Report-2003-SV.pdf?epslanguage=sv

Teliasoneras antal fasttelefoni-abonnemang i Sverige (enl q4/2014-resultatrapporten):

2013: 2,2 miljoner st

2014: 2,1 miljoner st (-7%)

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/2A/EF/1E/wkr0006.pdf

Dvs en väsentlig minskning från 5-6 miljoner abonnemang per slutet av 2003 enl ovan!

8)

Att konkurrensen släppts fri för telefoni i Sverige och andra länder, har möjliggjort för Teliasonera att expandera utomlands.

Det har lett till det paradoxala att Teliasonera (som i grund och botten är uppbyggt av svenska och finska monopolpengar och historiskt tjänat stora pengar som statligt monopol) använder dessa monopolpengar för sin statliga expansion.

Dvs man kan hävda att det är orättvist att Teliasonera som tack vare sin fd ställning som monopol tjänade stora pengar (och än idag tjänar stora pengar tack vare sin starka marknadsposition i tex Sverige vilket ju är tack vare den fd ställningen som monopol), och att dessa pengar används för att konkurrera utomlands.

Teliasoneras privata konkurrenter utomlands kan ju tycka att det är orättvis konkurrens att Teliasonera får göra så.

Å andra sidan kan man hävda att Teliasonera har stor kompetens inom telefoni och att bolaget kan skapa stora mervärden genom att utnyttja det i verksamheter även utomlands.

Bla tal om att det var Telia och Ericsson som under 1970- och 1980-talet genomförde teknisk utveckling tillsammans, vilket lade grunden för det som idag är den teknologi som används för mobiltelefoni i hela världen.

Enl Teliasoneras årsredovisning för 2013 finns bolaget nu med verksamhet i:

...hela Norden (Sverige, Norge, Danmark, Finland)

...Baltikum (Estland, Lettland, Litauen)

...Spanien

...Ryssland

...Turkiet

...7 länder i bortre Östeuropa samt Asien:

Azerbajdzjan

Georgien

Kazakstan

Moldavien

Nepal

Tadzjikistan

Uzbekistan

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf

I tex Ryssland äger Teliasonera 25% av ryska mobiltelefoni-bolaget Megafon.

Enl Teliasoneras årsredovisning för 2013 är Megafon nr 2 på mobiltelefoni i Ryssland med en marknadsandel på 28%.

Megafon-aktien är börsnoterad på Londonbörsen men handlas där i dollar.

Megafon verkar i skrivande stund (per fre 30 jan 2015) ha ett börsvärde på motsvarande 70 miljarder kr.

Teliasoneras ägarandel av det därmed värd 17-18 miljarder kr.

Det är med Megafon-aktien i 13,74 dollar och dollarn i 8,26 kr.

Som jämförelse är hela Teliasonera värt drygt 220 miljarder kr på börsen vid börskurs 51,05 kr.

Dvs Teliasoneras ägarandel i Megafon svarar för 8% av Teliasoneras börsvärde (eller ca 4 kr av Teliasonera-aktiens börskurs 51,05 kr).

...Negativt att Megafon-aktien hade en topp på nästan 40 dollar under hösten 2013.

...Sedan dess har aktien alltså (i och med Rysslands-krisen etc) fallit till nuvarande kursnivå på 13-14 dollar!

http://www.bloomberg.com/quote/MFON:LI/chart

I Turkiet äger Teliasonera 38% av Turkcell som är störst på mobiltelefoni i landet med en marknadsandel på 51% (enl T:s årsredovisning för 2013).

Turkcell värt 105 miljarder kr på den turkiska Istanbul-börsen (vid börskurs 14,10 turkiska lira och valutakursen 3,38 kr per lira.

Teliasoneras ägarandel i Turkcell därmed värd 40 miljarder kr.

Det motsvarar 18% av Teliasoneras börsvärde (eller 9 kr av Teliasonera-aktiens börskurs på 51,05 kr).

Dvs bland Teliasoneras tillgångar:

...ägarandel 38% av Turkcell (värde 40 miljarder kr)

...ägarandel 25% av Megafon (värde 18 miljarder kr)


Summa värde nästan 60 miljarder kr (26% av Teliasoneras börsvärde)

Turkcell-aktien har haft en ganska god utveckling de senaste åren

...från en botten på 7-8 lira sommaren 2011

...till nuvarande nivå på ca 14 lira

Aktien har tom varit uppe i 15-16 lira tidigare nu i jan 2015.

http://www.bloomberg.com/quote/TCELL:TI/chart

Teliasoneras utlandsexpansion har inte varit problemfri.

...Bla bråk och rättsprocesser som förhindrat aktieutdelningar från Turkcell till aktieägarna (dvs bla Teliasonera).

...Även debatt om att Teliasonera betalat stora mutor för att få bedriva verksamhet i länder som Uzbekistan och Kazakstan.

Mer om muthärvan i tidigare blogginlägg om Teliasonera (från 29 sep 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/teliasonera/salj-teliasonera-aktien

//Edit: Bla fick härvan tidigare Teliasonera-vd:n Lars Nyberg att avgå i feb 2013: http://www.teliasonera.com/en/newsroom/press-releases/2013/2/lars-nyberg-leaves-teliasonera/

Han sa då så här (i pressmeddelandet från 1 feb 2013 i länken ovan) om den utredning som advokatbyrån Mannheimer Swartling gjort av härvan:

Jag känner en stor lättnad över att Mannheimer Swartlings utredning inte funnit något belägg för anklagelserna att TeliaSonera

...begått mutbrott

...eller deltagit i penningtvätt

eftersom jag själv varit så övertygad om detta.

Samtidigt riktar utredningen allvarlig kritik mot TeliaSonera på flera punkter, bland annat för att vi inte gjorde en mer djupgående analys av den lokale partnern inför etableringen 2007 och undersökte hur de kommit över de tillgångar som förvärvades av TeliaSonera.

Även om affären var korrekt i juridisk mening borde vi inte ha genomfört den utan att skaffa oss tillräcklig kunskap om motparten.

Det är något jag beklagar.

I samband med att styrelsen fick ta del av (Mannheimer Swartling-advokaten Björn) Rieses rapport fick jag information om att stora förändringar kommer att ske i styrelsen.

För att fortsätta verka som VD behöver jag en fungerande styrelse och deras uttalade förtroende.

Jag fick beskedet att de med anledning av de förestående förändringarna inte var beredda att uttala sig i förtroendefrågan.

Med det beskedet bestämde jag mig för att lämna VD-posten, därför väljer jag att avgå.

Jag är oerhört stolt över det vi har åstadkommit i TeliaSonera under mina fem och ett halvt år som VD.

Det är ett fantastiskt fint bolag med många kompetenta och hängivna medarbetare.

I nov 2013 kom sedan besked om att ytterligare fyra pers från Teliasoneras företagsledning lämnar bolaget:

Högre befattningshavare lämnar TeliaSonera

Den 18 april 2013 gav TeliaSoneras styrelse den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright LLP i uppdrag att genomföra en grundlig genomgång av de senaste årens transaktioner, ingångna avtal och partners i affärsområdet Eurasia.

Syftet var att ge TeliaSoneras nya styrelse en så tydlig bild som möjligt av koncernens transaktioner i Eurasia, och att genomföra en riskvärdering av dessa transaktioner ur ett affärsetiskt perspektiv.

Granskningen pågår fortfarande.

Utifrån tillgänglig information och hittills dragna slutsatser står det klart för TeliaSoneras styrelse och koncernchef att processerna kring genomförandet av vissa transaktioner inte har skötts i enlighet med god affärssed.

Som en följd av detta kommer fyra personer att lämna företaget.

Utöver Norton Rose Fulbright har även Mannheimer Swartling varit rådgivare till styrelsen.

– Styrelsens slutsats är att några högre befattningshavare inte längre har styrelsens förtroende.

Därför har de meddelats att deras anställningar kommer att avslutats och att de lämnar sina poster med omedelbar verkan.

Det är inte styrelsens uppgift att utvärdera legala aspekter, men vi har beslutat att överlämna materialet från Norton Rose Fulbright’s genomgång till åklagarmyndigheten som ett led i vår fortlöpande dialog, säger Marie Ehrling, styrelseordförande i TeliaSonera.

– VD och koncernchef Johan Dennelind har redan vidtagit betydande åtgärder för att stärka bolagsstyrning och regelefterlevnad inom TeliaSonera.

Styrelsen kommer med alla tillbuds stående medel att stödja och underlätta detta viktiga arbete.

– Tillsammans med styrelsen har jag dragit slutsatsen att det sätt på vilket vissa transaktioner hanterats inte levt upp till de högt ställda krav på affärsetik och transparens som TeliaSonera vill stå för.

Baserat på Norton Rose Fulbright’s slutsatser vidtar jag nödvändiga åtgärder.

Det är alla anställdas ansvar, även högre chefers, att säkerställa att bolaget efterlever höga affärsetiska krav och att implementera bolagsstyrning och regelefterlevnad så att dessa krav upprätthålls.

För att bygga en sund affärskultur behöver vi ett kraftfullt ledarskap på alla plan, säger Johan Dennelind, VD och koncernchef.

http://www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/2013/11126/hogre-befattningshavare-lamnar-teliasonera/

Bland de fyra sparkade fanns:

...Per-Arne Blomquist (Teliasoneras fd financhef och även tillfällig vd från dess att Lars Nyberg avgick i feb 2013 tills nya vd:n Johan Dennelind tillträdde i sep 2013)

...Tero Kivisaari (tidigare chef för Teliasoneras mobiltelefoni och den som ledde förhandlingarna i Uzbekistan)

//Edit: Kivisaari ersattes på sin position av Veysel Aral som tidigare var Teliasoneras Kazakstan-chef.

Enl nyhetsbyrån TT 29 nov 2013:

Kivisaari var fram till början av 2013 chef för affärsområdet Eurasien och ledde förhandlingarna om Telias omstridda investering i Uzbekistan.

Och:

I oktober (2013) petades den mutmisstänkte chefen för Telia Soneras affärsområde Mobilitetstjänster, Tero Kivisaari.

Han fick "andra arbetsuppgifter" inom koncernen.

Och:

Han ersattes av Veysel Aral, vd för Telias operatör i Kazakstan – Kcell.

Aral har anklagats för att vara en centralfigur i en korrupt företagskultur i Kazakstan.

http://www.expressen.se/nyheter/fyra-i-telia-soneras-ledning-far-sparken/

//

Blomquist i intervju med Sveriges Televisions tv-program Uppdrag granskning i maj 2013 där han svarar på frågor om muthärvan: https://www.youtube.com/watch?v=S4V4npBWj_4

...Bla säger sig reportern ha tillgång till dokument från Uzbekistan som visar att Teliasonera förhandlat med uzbekistanska diktators-dottern Gulnara Karimova om maffialiknande "beskydd" mot besvär som fem omnämnda myndigheter i landet kan ställa till med annars.

...Blomquist kommenterar bla att om det är dokument om förhandlingar med Karimovas bolag Takilant som avses, så visste inte Teliasonera då att det var hennes bolag.

//Edit: Dock:

I början av januari 2013 visade TT att åklagaren hittat mejl som bevisade att Telias ledning känt till kopplingarna till Karimova.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3790700.ece

//

Men han bekräftar att Takilant i början eller mitten av 2012 erbjudit Teliasonera olika typer av "konsulttjänster" i Uzbekistan, vilket Teliasonera dock tackade nej till.

...Enl reportern framställdes Karimovas till Teliasonera 27 juli 2012 varvid Teliasonera kom med ett svar 31 juli 2012 där Teliasonera erbjöd sig att tacka ja till konsulttjänsterna för ett lägre belopp (2 miljoner dollar per kvartal i sex kvartal, dvs totalt 80 miljoner kr) än vad Karimova begärt.

...Blomquist upprepar att Teliasonera inte haft med Karimova att göra, men däremot pratat om saken med Takilant och tackat nej.

Enl honom finns det inget avtal någonstans som är påskrivet eller godkänt avseende detta.

...Enl reportern skulle parterna träffas i aug 2012 och prata mera.

...Men såvitt Blomquist känner till förekom inget sådant möte då.

Osv.

//

För övrigt fick Teliasonera-aktien rekommendationen "sälj" i det blogginlägget.

...Då låg aktien i 49,53 kr.

...Ligger nu i 51,05 kr.

Aktien är alltså hittills +3% på knappt 1,5 år.

Dessutom har Teliasonera betalat ut en aktieutdelning på 3 kr under perioden.

Dvs 49,53 kr investerat i Teliasonera-aktien har vuxit till 54,05 kr (börskurs 51,05 kr plus erhållen aktieutdelning 3 kr).

...Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på 9%.

...Stockholmsbörsen som helhet är dock +30% under samma period (inkl aktieutdelningar).

Dvs Teliasonera-aktien har underperformat börsen ganska rejält under perioden.

Och den totalavkastning som Teliasonera-aktien gett lär till stor del bero på att den generella räntenivån sjunkit (vilket sänker aktieinvesterares avkastningskrav och därmed höjer vad de är beredda att betala för aktier).

...I sep 2013 låg årsräntan i ca 2,5% för svenska statsobligationer med en löptid på 10 år.

...I dagsläget ligger samma ränta i 0,64%.

www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta

Dvs om räntan stiger tillbaka till 2,5% lär det få negativ reaktion på Teliasonera-aktiens börskurs.

...Ovan nämndes även att Teliasonera-aktien såldes ut för 85 kr i samband med börsintroduktionen år 2000.

...Och idag står aktien i 51,05 kr.

Dvs aktien är hittills -40% på 14-15 år.

Dock har Teliasonera (från början Telia) under perioden betalat ut följande aktieutdelningar (avseende respektive år nedan men utbetald under våren året därpå):

2000: 0,50 kr

2001: 0,20 kr

2002: 0,40 kr

2003: 1,00 kr

2004: 1,20 kr

2005: 3,50 kr

2006: 6,30 kr

2007: 4,00 kr

2008: 1,80 kr

2009: 2,25 kr

2010: 2,75 kr

2011: 2,85 kr

2012: 2,85 kr

2013: 3,00 kr

2014 (förslag): 3,00 kr

Dvs de aktieutdelningar som utbetalats hittills sedan börsintroduktionen 2002 (dvs avseende åren 2002-2013 men utbetalda 2003-2014) uppgår till summa 32,60 kr.

Lägger man det till nuvarande börskurs 51,05 kr blir det 83,65 kr.

Utifrån det är alltså aktien bara ner 1-2% från introduktionskursen 85 kr.

Teliasoneras ovannämnda aktieutdelningar blir följande utbetalade totala belopp per år:

2001: 2 miljarder kr

2002: 1 miljard kr

2003: 2 miljarder kr

2004: 5 miljarder kr

2005: 6 miljarder kr

2006: 16 miljarder kr

2007: 28 miljarder kr

2008: 18 miljarder kr

2009: 8 miljarder kr

2010: 10 miljarder kr

2011: 12 miljarder kr

2012: 12 miljarder kr

2013: 12 miljarder kr

2014: 13 miljarder kr

2015 (förslag):13 miljarder kr

Det blir summa 144 miljarder kr för utbetalade aktieutdelningar under perioden 2001-2014.

Som jämförelse Teliasoneras nettoskuld per slutet av respektive år:

1999: 14 miljarder kr

2000: 33 miljarder kr

2001: 20 miljarder kr

2002: 38 miljarder kr

2003: 18 miljarder kr

2004: 7 miljarder kr

2005: 8 miljarder kr

2006: 15 miljarder kr

2007: 34 miljarder kr

2008: 49 miljarder kr

2009: 46 miljarder kr

2010: 47 miljarder kr

2011: 65 miljarder kr

2012: 59 miljarder kr

2013: 56 miljarder kr

2014: 59 miljarder kr

Och det innebär i sin tur följande förändring per år av nettoskulden:

2000: 18 miljarder kr

2001: -13 miljarder kr

2002: 18 miljarder kr

2003: -20 miljarder kr

2004: -12 miljarder kr

2005: 1 miljard kr

2006: 7 miljarder kr

2007: 19 miljarder kr

2008: 14 miljarder kr

2009: -2 miljarder kr

2010: 1 miljard kr

2011: 18 miljarder kr

2012: -6 miljarder kr

2013: -4 miljarder kr

2014: 4 miljarder kr

Dvs under de 14 åren 2001-2014 har Teliasonera:

...betalat ut aktieutdelningar på 144 miljarder kr

...ökat nettoskulden med 27 miljarder kr

Frågetecken alltså för

...vad det är för mening med att betala ut aktieutdelningar på 144 miljarder kr

...om det innebär att nettoskulden samtidigt måste ökas med 27 miljarder kr.

Det innebär att 19% av utbetalda aktieutdelningar under perioden, finansierats med en ökad nettoskuld.

Då är det väl lika bra att låta nettoskulden ligga oförändrad och skippa de extra 27 miljarder kronorna i aktieutdelning.

Åtminstone är det svårt att se vad mervärdet för aktieägarna är med att betala ut så stora aktieutdelningar, om en stor del av dem måste finansieras med ökade skulder.

Teliasoneras skuldsättning kan ju sägas ha blivit oroväckande hög.

...Som nämnt är bolagets börsvärde 221 miljarder kr vid börskurs 51,05 kr.

...Och nettoskulden 59 miljarder kr per slutet av 2014.

Det innebär att nettoskulden utgör 27% av börsvärdet.

Jämför med industriföretaget Atlas Copco ovan med en nettoskuld på 4% av börsvärdet.

Det kan ju då tyckas vara klart lägre risknivå än Teliasonera med sin höga skuldsättning.

Men istället för att oroa sig över sin höga skuldsättning väljer Teliasonera ändå att betala ut ytterligare 13 miljarder kr i aktieutdelningar nu under våren 2015.

Innebär det att nettoskulden måste höjas ytterligare för att betala en del av de aktieutdelningarna?

//Edit: Ia-tillgångar

En hög skuldsättningsnivå är särskilt allvarlig om bolaget dessutom har mycket ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (här i bloggen kallade "ia-tillgångar").

En käpphäst här i bloggen är att aktier bolag med stora bokförda värden på ia-tillgångar innebär en förhöjd risknivå.

Och aktier med förhöjd risknivå innebär ett lägre motiverat värde (tex lägre motiverat p/e-tal) för sådana aktier.

Tex hade Teliasonera per slutet av 2014 ia-tillgångar bokförda till 86 miljarder kr motsvarande:

...32% av totalt bokfört tillgångsvärde

...74% av Teliasoneras egna kapital (bokfört tillgångsvärde minus skulder).

Det är att betrakta som en hög nivå.

Dvs om Teliasoneras ekonomiska utveckling försämras, finns risk att ia-tillgångarnas bokförda värde måste sänkas - i värsta fall till noll kr.

Det skulle då ge en resultateffekt på -86 miljarder kr som skulle utradera 74% av Teliasoneras egna kapital.

De långivare som lånat ut Teliasoneras nettoskuld på nästan 60 miljarder kr (25-30% av börsvärdet) skulle då dra öronen åt sig och kräva kapitaltillskott från aktieägarna för att sänka risken för konkurs.

Ett bolag är ju per definition konkursmässigt om det egna kapitalet blir noll eller negativt.

För att fylla på det egna kapitalet (om ia-tillgångarnas bokförda värde måste sänkas kraftigt) lär Teliasonera i så fall tvingas sälja ut stora mängder nya Teliasonera-aktier till aktieägarna, vilket i ett sådant värstafalls-scenario lär sänka Teliasoneras börskurs kraftigt.

Men risken för det kan inte uteslutas, särskilt mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen och hårda konkurrensen i Teliasoneras bransch.

Bla tal o… [content has been truncated]

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?