"Inga trä'n växer till himmelen"
2014-05-17 04:08, Edited at: 2014-05-17 16:36Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Dags att öka på med flera andelar i fonden Xact Bear som stiger i värde när börsen faller.
//Edit: Utveckling för Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 de senaste åren:
...toppnivå över 1300 sommaren 2007
...nedgång till en botten på 500-600 hösten 2008
...kraftig uppgång till 1100-1200 tom våren 2011
...nedgång till 800-900 tom hösten 2011
...kraftig uppgång till nästan 1400 nu i maj 2014
(Nya rekordnivån 1386,50 nåddes tors 15 maj 2014.)
...nuvarande nivå 1382,14 som slutnivå fre 16 maj 2014
//
Mot bakgrund av den fortsatt kraftiga börsuppgången behöver man snart inte argumentera längre för en kommande börsnedgång.
Det räcker bara att säga att börsnedgångar kommer förr eller senare, och ju längre och kraftigare en börsuppgång är desto större blir "överhänget" vilket i sig ökar sannolikheten för en kommande börsnedgång.
1) "Don't fight the Fed"
Dvs räkna med fortsatt börsuppgång så länge amerikanska centralbanken Federal Reserve ("Fed") fortsätter sänka sin styrränta (eller åtminstone låter styrräntan ligga kvar på låg nivå).
Men så fort Fed börjar höja sin styrränta lär det vara mycket "easy money" som börjar cashar hem aktievinster genom att sälja ut aktieinnehav och betala tillbaka lån för pengarna.
Mot bakgrund av börsens höga värderingsnivå (både i USA och Sverige etc) kan det skapa en "snöbolls-effekt" som gör att en nedgång tar fart, folk får panik och börjar sälja av sina aktier bara för att nedgången är så kraftig, vilket utlöser ytterligare nedgång osv.
//Edit: Fortsatt easy money ett tag till?
...I ärlighetens namn har det på sistone kommit signaler om att europeiska centralbanken ECB snarare kommer att öka sina stimulansåtgärder framöver.
ECB:s styrränta ligger för närvarande på 0,25%.
//Edit: Det var efter senaste ECB-mötet tors 8 maj 2014 som ECB-chefen (italienaren Mario Draghi) satt att banken känner sig bekväm med att agera nästa gång, dvs att sänka styrräntan under ECB-mötet i juni 2014: http://www.di.se/artiklar/2014/5/8/mario-draghi-slar-till-i-juni/
Det är 5 jun 2014 som nästa ECB-möte ska äga rum.
//
...Det är även på tal om att svenska centralbanken Riksbanken nästa gång (tors 3 juli 2014) kommer att sänka sin styrränta från nuvarande nivå 0,75% (bla pga den låga svenska inflationen).
Senast valde Riksbanken i apr 2014 att låta styrräntan ligga oförändrad på 0.75%.
//Edit: Enl tex banken SBAB: expert Tor Borg i en kommentar från tis 13 maj 2014):
På väg mot räntesänkning den tredje juli
Räntemarknadens prissättning indikerar en sannolikhet på 80-85 procent för att Riksbanken sänker styrräntan från 0,75 procent till 0,50 procent vid nästa räntemöte.
Riksbanken själv satte vid senaste räntemötet sannolikheten till 40 procent.
(...)
(ECB-chefen) Mario Draghi var så tydlig som en centralbankschef överhuvudtaget kan vara vid Europeiska centralbankens (ECB) senaste presskonferens – det blir räntelättnader vid nästa ECB-möte den 5 juni.
Förmodligen sänks (ECB-)styrräntan från 0,25 till 0,10, möjligen blir det också någon form av kvantitativa lättnader.
Detta kan och bör stärka Riksbankens räntesänkartankar.
Valutautvecklingen kan också påverka benägenheten att sänka (Riksbanken-)styrräntan.
Kronan har försvagats något de senaste månaderna, men sett i ett längre perspektiv ligger den fortfarande på högre nivåer än tidigare.
Upplagt för sänkning (av Riksbankens styrränta) alltså.
http://konjunkturochrantor.sbabnyhetsrum.se/2014/05/13/pa-vag-mot-rantesankning-den-tredje-juli/
//
Dock räknar Riksbanken långsiktigt med att styrräntan kommer att öka kraftigt till över 2,5% i början av 2017 (även om det är ett stort osäkerhetsintervall kring den prognosen): http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
Det innebär i så fall en styrränte-höjning med nästan 2 procentenheter under de kommande knappa två åren.
Och oavsett ECB och Riksbanken kan ju ändå Fed sägas vara den tongivande centralbanken i världen, varför höjd Fed-styrränta även lär inverka negativt på börserna i Europa.
Nästa Fed-möte verkar vara 17-18 juni 2014.
För närvarande ligger Feds styrränta på 0,25%.
//Edit: Dvs styrräntor i dagsläget:
Fed 0,25%
ECB 0,25%
Riksbanken 0,75%
Nästa räntemöte:
...ECB: tors 5 jun 2014 (Sänkning av styrräntan från 0,25% till 0,10% plus ev övriga stimulansåtgärder?
...Fed: tis 17-ons 18 jun 2014 (Förändring av styrräntan från 0,25%? Förändring av statsobligations-stödköpen? Osv.)
...Riksbanken: tors 3 juli 2014 (Sänkning av styrräntan från 0,75% till 0,50%?)
//
Tex i mars 2014 fanns förväntningar bland bedömare på att Feds styrränta (Fed funds rate) skulle utvecklas enl följande (per slutet av respektive år):
2015: 1%
2016: 2,25%
Fed-chefen Janet Yellen har sagt att Fed funds rate långsiktigt kommer att ligga på 4% när ekonomin är i balans: https://blogs.wellsfargo.com/advantagevoice/2014/05/yellens-testimony-expect-the-expected/
Bortsett från styrräntan har Fed redan börjat strama åt (så kallad "tapering") genom att minska ner på sina stödköp av amerikanska statsobligationer.
//
2) Börsens höga värderingsnivå
Det är bla tal om att aktierna i det amerikanska börsindexet S&P500 i snitt värderas till ett p/e-tal på 22 vilket är den högsta nivån någonsin.
//Edit: Ev är det inte riktigt så högt som 22 men i alla fall 18-19: http://www.multpl.com/
//
För det svenska storbolagsindexet är det väl tal om p/e 15-16.
Problemet är att för att motivera de värderingsnivåerna utgår investerare i mångt och mycket om ett "guldlocks-scenario" de kommande åren, dvs:
...fortsatt rekordlåga räntor
...förbättrad världskonjunktur
Dvs om man värderar aktier utifrån ett best case scenario finns det inte mycket utrymme för besvikelser.
Och historiskt har det alltid kommit besvikelser förr eller senare, även om det i ett långsiktigt perspektiv bara blivit "hack i kurvan".
Antag att man långsiktigt kan räkna med:
en riskfri ränta (dvs långsiktig statsobligations-ränta) på 4-6% per år:
...realränta 2-3% per år
...inflation 2-3% per år
- - -
Summa riskfri ränta 4-6% per år
Aktieinvesterare som köper börsindex kräver dessutom ett avkastningstillägg i form av en "riskpremie" på säg 4-5% per år för att köpa aktier.
För att köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex kräver därför aktieinvesterare en årsavkastning på i snitt:
riskfri ränta 4-6% per år
riskpremie 4-5% per år
- - -
Summa avkastningskrav för börsen 8-11% per år
Mittpunkten i intervallet 8-11% är 9,5% per år.
Antag att världens BNP-tillväxt i snitt ligger på 2-3% per år (eller 2,5% per år för enkelhetens skull), och att börsbolag långsiktigt antas växa i samma takt i snitt.
Då blir det genomsnittliga motiverade p/e-tal för börsen (dvs snittaktien på börsen):
1
delat med
0,095 minus 0,025
Det blir:
1
delat med
0,07
Och det blir ca 14.
Dvs utifrån dessa förenklade förutsättningar borde börsens p/e-tal i snitt ligga på 14.
Och nu ligger den alltså på 15-16.
Vilken nedgång i en börskurs krävs det för att en aktie värderad till p/e 15-16 ska komma ner till ett p/e-tal på 14?
Säg att en börskurs ligger på 100 kr och aktien vid den börskursen värderas till p/e 15,5.
Det betyder att resultatet per aktie för det kommande året väntas bli:
100 kr
delat med
15,5
=
6,45 kr
Om aktien ska värderas till p/e 14 innebär det alltså en börskurs på:
resultat per aktie 6,45 kr
gånger
14
=
ca 90 kr
En kursnedgång från en börskurs på 100 kr till en börskurs på 90 kr innebär alltså en kursförändring på -10%.
Som synes av formeln för det motiverade p/e-talet ovan sjunker en akties motiverade p/e-tal om den långsiktiga statsobligations-räntan stiger.
Men det motiverade p/e-talet är alltså bara ena delen av formeln för att beräkna en akties motiverade börskurs.
Den andra delen är vilket resultat per aktie som bolaget väntas generera under det kommande året.
Dvs en akties motiverade börskurs:
aktiens motiverade p/e-tal
gånger
bolagets förväntade resultat per aktie för det kommande året
I värsta fall kan man alltså få en dubbelt negativ effekt:
1) stigande ränteläge vilket sänker det motiverade p/e-talet
2) sänkta förväntningar på världskonjunkturen vilket sänker bolagets förväntade resultat per aktie
I det perspektivet är det särskilt skrämmande att många aktier på börsen i dagsläget är värderade till väldigt höga p/e-tal beräknat med nuvarande resultat per aktie eller det kommande årets resultat per aktie, samtidigt som analytiker i snitt räknar med väldigt kraftiga resultatökningar för bolagen under de kommande 2-3 åren.
Och det är alltså först när dessa kraftiga resultatökningar uppnås om flera år som p/e-talet kommer ner på mindre stratosfäriska nivåer.
Tex tidigare blogginlägg från 15 maj 2014 om lastbilstillverkaren Volvo: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
Där framkom att aktieanalytikerna i dagsläget har följande snittprognoser för Volvos resultat per aktie de kommande åren:
Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 5,44 kr
2013 (faktiskt utfall): 1,76 kr (-68%)
2014: 4,40 kr (+150%)
2015: 8,00 kr (+82%)
2016: 9,64 kr (+21%)
http://www.4-traders.com/AB-VOLVO-6492152/financials/
Och då när det blogginlägget skrevs stod Volvo-aktien i 101,40 kr.
Det ger då följande p/e-tal utifrån resultatet per aktie för respektive år:
2014: 23
2015: 13
2016: 11
Och då är Volvo ett konjunkturkänsligt bolag vilket gör att Volvo-aktiens motiverade p/e-tal blir lägre än snittaktien.
Som nämnt ovan kan det totala avkastningskravet för börsen som helhet beräknas till 9,5% per år.
Det var då beräknat som:
riskfri ränta 4-6% per år
plus
riskpremie 4-5% per år
= summa 8-11% per år (där 9,5% per ligger i mitten av det intervallet)
Men den formeln har i själva verket ännu en komponent:
riskfri ränta
plus
betavärdet gånger riskpremien
Betavärdet är ju förenklat hur mycket en aktie rör sig i förhållande till börsen som helhet.
Börsen som helhet rör sig ju exakt som börsen som helhet, dvs för börsen som helhet är betavärdet = 1.
Sedan finns det konjunkturkänsliga aktier såsom:
industriföretag
gruvbolag
stålbolag
fordonstillverkare
etc
De brukar röra sig mer än börsen som helhet, dvs:
vid börsuppgångar stiger de mer än börsen totalt
vid börsnedgångar faller de mer än börsen totalt
Förenklat kan man sätta likhetstecken mellan hur mycket en aktie rör sig i förhållande till börsen, och hur pass konjunkturkänsligt bolaget är.
Lastbilstillverkare som Volvo är konjunkturkänsliga.
De kan ha väldigt god lönsamhet i goda tider.
Men de kan ha väldigt dålig lönsamhet i dåliga tider.
Aktier i lastbilstillverkare brukar därför röra sig mer än börsen som helhet, dvs aktiens betavärde är högre än 1.
Säg att Volvo-aktiens betavärde ligger på 1,3.
Då blir investerarnas avkastningskrav för att köpa Volvo-aktien följande:
riskfri ränta 5% per år
plus
betavärde 1,3 gånger riskpremie 4,5% per år
=
avkastningskrav 10,85% per år
Dvs för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, är aktieinvesterarnas avkastningskrav som nämnt 9,5% per år (med ovannämnda antaganden).
Men eftersom Volvo-aktien rör sig mer upp och ned än börsen som helhet (för att Volvo är konjunkturkänsligt) kräver aktieinvesterarna (eller de borde göra det i alla fall) en förväntad avkastning på 10,85% per år.
Säg att Volvo långsiktigt kan nå en intäkts- och resultattillväxt på 2-3% per år (i nivå med världsekonomins långsiktiga tillväxttakt).
Då blir Volvo-aktiens motiverade p/e-tal:
1
delat med
0,1085 minus 0,025
=
12
Dvs för att köpa Volvo-aktien skulle en rationell aktieinvesterare maximalt vara villig att betala det kommande årets förväntade resultat per aktie för Volvo (givet att det är att betrakta som ett "normalårs-resultat") gånger 12.
Enl det ovannämnda blogginlägget från 15 maj 2014 om Volvo, genererade Volvo ett resultat per aktie på 2,44 kr under senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014).
Säg att det var onormalt lågt och att Volvo under det kommande året kan antas generera ett resultat per aktie på 4-5 kr under helåret 2014 i takt med att en kostsam investeringsperiod i nya produkter etc övergår till mer av en skördetid, i kombination med fortsatt stabil världskonjunktur.
Säg förenklat då att Volvo kommer att kunna generera ett resultat per aktie på 4,50 kr under det kommande året (eller helåret 2014) och att det är att betrakta som ett normalårsresultat för Volvo.
Med ett motiverat p/e-tal på 12 innebär det alltså en motiverad börskurs på:
förväntat resultat per aktie det kommande året: 4,50 kr
gånger
aktiens motiverade p/e-tal: 12
=
aktiens motiverade börskurs: 54 kr
Och som jämförelse låg alltså Volvo-aktien i 101,40 kr när blogginlägget skrevs tors 15 maj 2014.
//Edit: Fre 16 maj 2014 slutade Volvo-aktien i 99,40 kr.
//
Och Volvo är inte det enda liknande exemplet där analytikerna har förväntningar på kraftiga resultatökningar flera år i rad.
Blogginlägg från 5 maj 2014 om bla telekom-utrustningstillverkaren Ericsson.
Där uppgavs analytikernas snittprognoser för Ericssons resultat per aktie ligga på följande nivåer de kommande åren:
2013 (faktiskt utfall): 3,69 kr
2014: 4,22 kr (+14%)
2015: 5,13 kr (+22%)
2016: 5,63 kr (+10%)
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Då låg Ericsson-aktien i 78,30 kr.
Nu ligger den i 81,60 kr.
Dvs även om Ericsson når analytikernas prognos för resultatet per aktie 2016 innebär det ett p/e-tal på 14-15.
Det är högt för att vara beräknat på förväntat resultat per aktie om 2-3 år.
Och även om det kan sägas finnas ett teknikdrivet långsiktigt tillväxtelement i Ericssons utveckling, har även Ericsson visat sig vara konjunkturkänsligt genom åren.
Dvs även Ericsson-aktien lär ha ett betavärde över 1 vilket sänker aktiens motiverade p/e-tal och därmed aktiens motiverade börskurs.
Säg att:
...Ericsson-aktien har ett betavärde på 1,2
...och att Ericssons långsiktiga intäkts- och resultattillväxt kan antas ligga på 3% per år
Då blir Ericsson-aktiens motiverade p/e-tal 13-14 för det kommande årets resultat per aktie.
Och vad är det som säger att det kommande årets resultat per aktie kommer att bli så mycket högre än de 3-4 kr Ericsson genererade under 2013?
Precis som för Volvo är den internationella konkurrensen stenhård för Ericsson.
Ericsson har mäktat med att generera följande resultat per aktie under de senaste åren:
2010: 3,46 kr
2011: 3,77 kr
2012: 1,78 kr
2013: 3,69 kr
Dvs bortsett från en svacka under 2012 har nivån legat oförändrad på 3-4 kr per år.
För senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014) blev Ericssons resultat per aktie ca 4 kr.
Så säg att nivån kan nå 4-5 kr (eller för enkelhetens skull 4,50 kr) under kalenderåret 2014.
Med ett motiverat p/e-tal på 13-14 (eller förenklat 13,5) blir då aktiens motiverade börskurs:
resultat per aktie 4,50 kr under det kommande året
gånger
motiverat p/e-tal 13,5
=
motiverad börskurs 60,75 kr.
Dvs enl antagandena ovan:
...Volvo-aktiens motiverade börskurs 54 kr
...Volvo-aktiens börskurs idag 99,40 kr
Dvs motiverad kursförändring: -46%
...Ericsson-aktiens motiverade börskurs 60,75 kr
...Ericsson-aktiens börskurs idag 81,60 kr
Dvs motiverad kursförändring: -26%
Volvo-aktien har dessutom förhöjd risknivå pga dålig balansräkning med stor nettoskuld och mycket luft i form av stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar.
Mer om det i det tidigare blogginlägget från 15 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
Där ligger Ericsson bättre till med en stor nettokassa och relativt sett mindre immateriella anläggningstillgångar.
//Edit: Dock hamnade Ericsson i djup kris efter att IT-bubblan sprack år 2000, och år 2002 blev Ericsson tvunget att be aktieägarna om ett jättekapitaltillskott på 30 miljarder kr för att överleva.
För att få in kapitaltillskottet fick Ericsson vräka ut 8 miljarder nya Ericsson-aktier för 3,80 kr per st.
Dvs även om det ser bättre ut för Ericsson idag är riskerna stora i högteknologi-branschen.
//
Ett större börsbolag än både Volvo och Ericsson är klädföretaget H&M.
Och H&M skiljer sig till sin karaktär genom att medan både Volvo och Ericsson kan sägas vara konjunkturkänsliga industriföretag, så kan H&M betraktas som ett konjunktur-okänsligt tillväxtföretag.
Framgångssagan H&M är enorm om man tittar tillbaka på de senaste decennierna.
Det brukar sägas att även om man investerade relativt blygsamma belopp i H&M under 1980-talet vore man mångmiljonär idag.
Men kan framgångssagan fortsätta?
Tveklöst verkar det som att tillväxtmotorn H&M har börjat hacka något de senaste åren.
Så här har bolagets resultat per aktie utvecklats:
dec 2007-nov 2008: 9,24 kr
dec 2008-nov 2009: 9,9 kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,36 kr (+2%)
Dvs så imponerande är det väl inte.
I och för sig kan man hävda att H&M har haft "alla onda krafter" emot sig med:
...stigande bomullspriser
...negativa valutaeffekter
...ökad satsning på långsiktig tillväxt genom ökat antal nya butiker, vilket sänker lönsamheten på kort sikt
H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
dec 2011-feb 2012: 28 miljarder kr
mars-maj 2012: 32 miljarder kr
jun-aug 2012: 29 miljarder kr
sep-nov 2012: 33 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr (+2%)
mars-maj 2013: 32 miljarder kr (0%)
jun-aug 2013: 32 miljarder kr (+11%)
sep-nov 2013: 36 miljarder kr (+12%)
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2012-feb 2013: +6%
mars-maj 2013: +5%
jun-aug 2013: +12%
sep-nov 2013: +13%
dec 2013-feb 2014: +12%
mars 2014: +13%
apr 2014: +17%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
dec 2011-feb 2012: 13%
mars-maj 2012: 22%
jun-aug 2012: 17%
sep-nov 2012: 20%
dec 2012-feb 2013: 11%
mars-maj 2013: 19%
jun-aug 2013: 18%
sep-nov 2013: 20%
dec 2013-feb 2014: 11%
Nettoresultat:
dec 2011-feb 2012: 3 miljarder kr
mars-maj 2012: 5 miljarder kr
jun-aug 2012: 4 miljarder kr
sep-nov 2012: 5 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 2 miljarder kr (-10%)
mars-maj 2013: 5 miljarder kr (-11%)
jun-aug 2013: 4 miljarder kr (+22%)
sep-nov 2013: 6 miljarder kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 3 miljarder kr (+8%)
Resultat per aktie:
dec 2011-feb 2012: 1,65 kr
mars-maj 2012: 3,15 kr
jun-aug 2012: 2,19 kr
sep-nov 2012: 3,19 kr
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr (-10%)
mars-maj 2013: 2,81 kr (-11%)
jun-aug 2013: 2,68 kr (+22%)
sep-nov 2013: 3,39 kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
Dvs:
...Väldigt fin intäktstillväxt på sistone.
...Men resultattillväxten hänger inte med.
För de kommande åren räknar analytikerna i snitt med följande resultatutveckling per aktie för H&M:
dec 2012-nov 2013 (faktiskt utfall): 10,40 kr
dec 2013-nov 2014: 11,70 kr (+13%)
dec 2014-nov 2015: 13,20 kr (+13%)
dec 2015-nov 2016: 14,60 kr (+11%)
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/
Dvs precis som för Volvo och Ericsson antas H&M under de kommande åren plötsligt få en mycket bättre resultatutveckling än tidigare.
Alltså:
1) Utrymme för att det kan leda till besvikelse i form av att den kommande resultatutvecklingen ej blir så rosenröd som förväntningarna.
2) Om det blir ett generellt högre ränteläge pga tex att Fed börjar höja sin styrränta, leder det enl ovan till lägre motiverade p/e-tal för Volvo och Ericsson.
Men för konjunktur-okänsliga tillväxtföretag som H&M blir den negativa effekten desto större av ett högre ränteläge.
Säg att H&M-aktien kan antas ha ett betavärde på 0,8 (dvs lägre än börssnittet som ligger på 1).
Då blir avkastningskravet för H&M-aktien följande (med samma antaganden i övrigt ovan):
riskfri ränta 5% per år
plus
betavärde 0,8 gånger riskpremie 4,5% per år
=
avkastningskrav 8,6% per år
Antag även att H&M kan uppnå en långsiktig intäkts- och resultattillväxt på 4% per år.
Då blir H&M-aktiens motiverade p/e-tal:
1
delat med
0,086 minus 0,04
=
motiverat p/e-tal 22
Men säg att den långsiktiga riskfria räntan istället ligger på 4% per år (istället för 5% per år enl ovan).
Då blir H&M-aktiens motiverade p/e-tal (allt annat lika) 28.
Dvs om räntenivån höjs med 1 procentenhet sänker det aktiens motiverade p/e-tal från 28 till 22.
H&M genererade ett resultat per aktie på 10,48 kr under senast rapporterade 12 mån (mars 2013-feb 2014).
Säg att bolaget i ett optimistiskt scenario kan nå en ökning med 10% under följande 12 mån till:
1,1
gånger
10,48 kr
=
11,53 kr
Med ett motiverat p/e-tal på 22 ger det en motiverad börskurs på:
resultat per aktie 11,53 kr
gånger
motiverat p/e-tal 22
=
motiverad börskurs 250,61 kr.
Som jämförelse ligger H&M-aktien nu i 281,90 kr
Dvs motiverad kursförändring: -11%
Och då är det i princip bara antaget ett lägre motiverat p/e-tal pga högre ränteläge, och ej att H&M ev ej kommer att nå så god resultattillväxt.
Dvs enl ovan motiverade kursförändringar:
...Volvo-aktien -46%
...Ericsson-aktien -26%
...H&M-aktien -11%
Obs alltså att beräkningarna ovan är starkt förenklade, men indikerar ändå att det finns fallhöjd i nuvarande börskurser.
Således verkar det vara köpläge i Handelsbankens fond Xact Bear som stiger i värde när börsen sjunker.
Det är även en hävstång i Xact Bear så att den rör sig mer än bara tvärtom mot börsen:
...Om börsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är kursen -1,5% för Xact Bears fondandel.
...Om börsens storbolagsindex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är kursen +1,5% för Xact Bears fondandel.
Track record
Viktigt att nämna att uppfattningen här i bloggen har varit att Xact Bear är åtminstone "spekulativt köpvärd" (dvs köpvärd som högrisk-investering med en mindre del av ett totalt portföljvärde) ända sedan aug 2013 då OMXS30-index stod i ca 1250 och Xact Bear i ca 150 kr.
Nu (per stängning fre 16 maj 2014) är istället förhållandena följande:
...OMXS30-index 1382,14
...Xact Bear 121,05 kr
Dvs förändring hittills:
...OMXS30-index +11%
...Xact Bear -19%
Men det är svårt att pricka in exakt när en börsnedgång ska inledas, varför en metod är att successivt köpa på sig småposter av Xact Bear.
Rekommendationen "spekulativt köp" har här i bloggen getts för Xact Bear vid ett antal tillfällen from aug 2013.
Då har OMXS30-index och Xact Bear stått i följande nivåer:
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
Och nu enl detta blogginlägg:
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
Dvs om man hade köpt in 100 st fondandelar i Xact Bear vid vart och ett av ovannämnda 12 rekommendationstillfällen hade man idag haft ett innehav enl följande:
1) 8 aug 2013: 100 st köpta för 150 kr = köpeskilling 15 000 kr.
2) 2 okt 2013: 100 st köpta för 147,50 kr = köpeskilling 14 750 kr.
3) 21 nov 2013: 100 st köpta för 142,40 kr = köpeskilling 14 240 kr.
4) 20 dec 2013: 100 st köpta för 140,60 kr = köpeskilling 14 060 kr.
5) 27 dec 2013: 100 st köpta för 135,30 kr = köpeskilling 13 530 kr.
6) 28 feb 2014: 100 st köpta för 129,80 kr = köpeskilling 12 980 kr.
7) 3 mars 2014: 100 st köpta för 133,45 kr = köpeskilling 13 345 kr.
8) 11 mars 2014: 100 st köpta för 130,75 kr = köpeskilling 13 075 kr.
9) 20 mars 2014: 100 st köpta för 130,60 kr = köpeskilling 13 060 kr.
10) 24 apr 2014: 100 st köpta för 125,20 kr = köpeskilling 12 520 kr.
11) 5 maj 2014 (eller egentligen fre 2 maj 2014): 100 st köpta för 125,20 kr = köpeskilling 12 520 kr
12) 16 maj 2014: 100 st köpta för 121,05 kr = köpeskilling 12 105 kr
Summa 1 200 st Xact Bear inköpta för totalt 161 185 kr
Värde idag 1 200 st gånger 121,05 kr = 145 260 kr
Dvs:
Total värdeförändring under perioden -15 925 kr (-10%)
Jämförelse:
Amerikanska spekulanten Jesse Livermore som tjänade jättebelopp (mätt i dåtidens penningvärde) på börskrascherna 1907 och 1929: http://en.wikipedia.org/wiki/Jesse_Lauriston_Livermore
Bla förutsåg han kraschen 1929 och tog positioner inför det som sedan gjorde att han tjänade 100 miljoner dollar på kraschen.
På kraschen 1907 tjänade han 3 miljoner dollar.
Ur Wikipedia-länken ovan om hur Livermore förutsåg 1907-kraschen:
He noticed conditions where a lack of capital existed to buy stock.
Accordingly, he predicted that there would be a sharp drop in prices when many speculators were simultaneously forced to sell by margin calls and a lack of credit.
With the lack of capital, there would be no buyers in sight to absorb the sold stock, further driving down prices.
Och inför 1929-kraschen:
In 1929, he noticed market conditions similar to that of the 1907 market.
Före kraschen 1929 hade Livermore istället tjänat pengar på börsuppgången, men under 1929 märkte han att stämningsläget förändrades varvid han ändrade sina positioner vilket i efterhand visade sig vara väldigt lyckosamt.
Både 1907 och 1929 märkte alltså Livermore att många investerare satt med högbelånade aktieinnehav och att det tog slut på inflöden av nytt kapital till "pyramidspelet" vilket sedan gjorde att allt rasade samman.
//Edit: Det är väl så att i slutet av en lång börsuppgångsfas sitter många investerare med högbelånade aktieinnehav eftersom man helt enkelt räknar med att uppgången kommer att fortsätta eftersom den pågått så länge.
Det blir lättförtjänta pengar att satsa på fortsatt uppgång tror folk då alltså.
Men eftersom uppgången bara skett tack vare ett kedjebrev där mer pengar pumpas in, går luften också ur när pengar inte längre pumpas in.
Då kan det istället rasa ihop väldigt snabbt som ett korthus.
Tex artikel från nov 2013:
Rekordhög aktiebelåning
Aktiebelåningen i USA är nu uppe på rekordnivåer vilket förstås kan tolkas som att investerarna är optimistiska inför framtiden.
Men om historien upprepar sig kan vi stå inför en ny börskrasch.
http://www.privataaffarer.se/borsguiden/rekordhog-aktiebelaning-571695
Även artikel från nov 2007 (och därefter kom ju den globala finanskrisen 2008/2009 och dess djupa börsnedgång):
Rekordhög belåning av aktier
Belåningen av aktier har ökat kraftigt.
Den är nu uppe i samma nivå som på 1980-talet.
http://www.va.se/nyheter/rekordhog-belaning-av-aktier-1943
//
Videoklipp med kort föredrag om Livermore och hans öde: http://www.youtube.com/watch?v=tz_Asqh8pbs
//Edit: I det tidigare blogginlägget från 5 maj 2014 där Xact Bear också fick rekommendationen "spekulativt köp" nämndes bla bankerna och deras stora vikt i OMXS30-index, och vilken hög risknivå det är i bankaktier.
Sedan dess har diskussionen tillkommit om nya regler för vilka kapitalkrav myndigheterna har på bankerna, vilket leder till viss oro för att bankerna inte kommer att kunna ge lika stora aktieutdelningar etc framöver som väntat.
Dvs detta utgör ytterligare "lök på laxen" som kan bidra till en kommande börsnedgång.
Bla pressmeddelande 8 maj 2014 från bankernas övervakningsmyndighet Finansinspektionen ("FI"):
Kommande kapitalkrav på svenska banker
FI ger i dag besked om hur kapitalkraven för svenska banker kommer att utformas.
Beskeden rör kapitalkraven för systemrisker för de fyra storbankerna, överväganden om den kontracykliska kapitalbufferten och höjningen av riskviktsgolvet för svenska bolån.
Sammantaget innebär dagens besked en tydlig skärpning av kapitalkraven på svenska banker.
Syftet är att skapa ett stabilare finansiellt system som i sin tur ger positiva effekter på samhällsekonomin.
http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Kommande-kapitalkrav-pa-svenska-banker/
FI har även publicerat en "promemoria" i ämnet (också daterad 8 maj 2014) på nästan 100 sidor: http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/40_Skrivelser/2014/kapital_ny3.pdf
Även artikel från nyhetsbyrån SIX/tidningen Affärsvärlden i ämnet: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3825300.ece
Där står det att de nya reglerna innebär att de fyra svenska storbankerna (Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank) får:
...ett totalt kapitalbaskrav på 18,7-24,5%
...ett kärnprimärkapitalkrav på 14,5-19,3%
Enl hemsidan för konsultfirman Financial Compliance Group:
Idag (dvs 8 maj 2014) publicerade Finansinspektionen i enlighet med våra förväntningar höjda kapitalkrav för svenska storbanker.
Svenska storbanker behöver därmed från och med 2015 hålla väsentligt högre kapital än andra jämförbara institut inom EU.
Detta i och med att de striktare kapitalkraven i merparten av övriga länder rullas ut över en femårsperiod.
Det är dessutom sannolikt att majoriteten av övriga EU länder väljer en mindre strikt tillämpning av regelverket.
http://fcg.se/kapitalkrav-pa-svenska-banker/
Enl nyhetsbyrån Direkt 8 maj 2014:
FI:s kommande krav på miniminivå för bankernas kärnprimärkapitalrelation:
Swedbank 19,3%
Handelsbanken 17,4%
SEB 15,6%
Nordea 14,5%
Nuvarande nivå på bankernas kärnprimärkapitalrelation:
Handelsbanken 20,4%
Swedbank 19,0%
SEB 17,4%
Nordea 15,3%
Dvs nuvarande nivå minus krav:
Handelsbanken +3 procentenheter
SEB +1,8 procentenheter
Nordea +0,8 procentenheter
Swedbank -0,3 procentenheter
Aktieanalytiker räknar dock enl artikeln med att Swedbank under q2/2014 kommer att få sin nuvarande kärnprimärkapitalrelation godkänd enl nya beräkningsmetoder (vilket de övriga tre bankerna redan fått godkänt av FI).
Och med de nya metoderna bedöms Swedbanks relation hamna på 20,2%.
Därmed blir de nuvarande nivåerna för bankernas kärnprimärkapital-relationer följande:
Handelsbanken 20,4%
Swedbank 20,2%
SEB 17,4%
Nordea 15,3%
Det leder då till följande diff vs krav:
Handelsbanken +3 procentenheter
SEB +1,8 procentenheter
Swedbank +0,9 procentenheter
Nordea +0,8 procentenheter
Dvs i så fall ligger alla över kraven, men det negativa för aktierna är ju att det då inte medger lika stora kapitalöverföringar (aktieutdelningar etc) till aktieägarna som investerare tidigare ev räknat med.
//
3) The trend is (not) your friend
Debatt om vilken aktiestrategi man ska ha:
A: Följ bara den rådande trenden och byt fot om trenden vänds.
Tex om börsen stiger är det bara att ligga maximalt belånad och satsa på fortsatt uppgång tills trenden vänder.
Men kan ha "stop loss-regler", dvs tex om börsen faller 10% eller 5% säljer man av sina aktier osv.
B: Contrarian, dvs köp det som ingen annan vill ha men sälj det som alla andra vill ha.
Börsen handlar mycket om flockbeteende och det är svårt att tjäna pengar om man bara gör som alla andra gör.
Då är risken att man köper aktier på topp och säljer aktier på botten.
Här i bloggen intas i grund och botten en contrarian-strategi.
På kort sikt kan det gå fel men långsiktigt bedöms det löna sig.
4) Stora företagsköp
Som sig bör i slutet av en börsuppgångsfas kommer nu stora företagsköp som fyrverkerier på börshimlen, tex av:
Scania
Astrazeneca
- Å ena sidan kan det tolkas som positivt att högvärderade aktier därmed stiger ännu högre tack vare höga uppköpsbud.
De pengar som aktieägarna får plöjs ner i andra aktier vars börskurser då stiger i värde.
- Astrazeneca-uppköpet är ännu långt ifrån klart även om amerikanska jättebolaget Pfizer verkar verkligt intresserat.
Som det ser ut nu verkar det dock som att Pfizers bud till stor del är med betalning i form av Pfizer-aktier.
Och snarare kan dyra uppköpsbud tolkas som ett symptom på att många bolag har mycket pengar och är villiga att spendera dem vitt och brett på (för) dyra företagsköp, vilket istället är något som kan föranleda kommande börsnedgångar.
Hur det fackföreningsstyrda Volkswagen med sina lövtunna marginaler ska lyckas med Scania (som knappt har några synergier med Volkswagen) är ett frågetecken.
I och för sig kan samordning ske med VW-delägda lastbilstillverkaren MAN, men där har ju Scania velat skynda långsamt hittills.
Ev kan det bli ändring nu när VW slukar hela Scania.
Och hur Pfizer kan finna Astrazeneca intressant är också ett frågetecken.
Tydligen beror Pfizers intresse delvis på skattefördelar med att Pfizer därmed flyttar sitt huvudkontor till Astrazenecas brittiska bas.
Men hur Astrazeneca-ledningen och -styrelsen kan tacka nej till Pfizer-budet och anse att det är för lågt, är ev ett ännu större frågetecken.
Tex ur tidigare blogginlägg från 24 apr 2014 (om Astrazeneca-storägaren Investor):
...Och hur ska det gå för Investors fjärde största innehav, läkemedelsbolaget Astrazeneca, som kommer att tappa en stor del av intäkterna de kommande åren pga att patent på Astrazenecas läkemedel upphör?
Istället är Astrazeneca-aktien nu uppblåst av spekulationer om att Astrazeneca kommer att bli uppköpt av amerikanska konkurrenten Pfizer osv.
Hela Az nu värt nästan 600 miljarder kr på börsen vid börskurs ca 460 kr.
...Aktieanalytikerna räknar i snitt med att Az:s intäkter på 26 miljarder dollar 2013 kommer att sjunka till 24 miljarder dollar inom tre år (dvs år 2016).
...Az:s rörelsemarginal väntas falla från 33% 2013 till 26% 2016.
...Resultatet per aktie väntas ändå öka från 2,04 dollar 2013 till 3,27 dollar (21-22 kr) år 2016.
Det betyder att aktien handlas till ett p/e-tal på 21 vid nuvarande börskurs 459,40 kr.
http://www.4-traders.com/ASTRAZENECA-PLC-4000930/financials/
Az presenterade sin q1/2014-resultatrapport idag tors 24 apr 2014.
Rapporten var sämre än väntat, men aktien steg ändå.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
//Tillägg 17 maj 2014
Även tecken på övervärderad börs enl tidigare blogginlägg (där alla de fyra nedannämnda aktierna fick rek "sälj"):
...Concentric enl blogginlägg från 30 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/handelsbanken-concentric
Aktiens p/e-tal 22 vid börskurs 93,75 kr enl blogginlägget.
Aktien nu i 94 kr (slutkursen fre 16 maj 2014).
...Hexpol enl blogginlägg från 8 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hexpol/salj-hexpol-aktien
Aktiens p/e-tal 21 vid börskurs 599 kr enl blogginlägget.
Börskursen nu 603 kr (som slutkurs fre 16 maj 2014).
...Elekta enl blogginlägg från 12 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/tradedoubler/salj-tradedoubler-elekta
Aktiens p/e-tal 30 vid börskurs 93,30 kr enl blogginlägget.
Aktiens börskurs nu 94,25 kr (slutkursen fre 16 maj 2014).
...Hexagon enl blogginlägg från 14 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/medivir/medivir-nexam-hexagon
Aktiens p/e-tal 24 vid börskurs 213 kr enl blogginlägget.
Aktien nu i 205,90 kr som slutkurs fre 16 maj 2014.
Det var aktiernas p/e-tal beräknade med resultaten per aktie för "ttm" (dvs trailing twelve months, alltså för senast rapporterade 12 mån).
I och för sig har tex Concentric och Hexpol god resultattillväxt, men ändå är det höga p/e-tal för att vara:
...en konjunkturkänslig fordonsunderleverantör (Concentric)
...och en konjunkturkänslig gummiprodukt-underleverantör (Hexpol).
För tex medicinteknikbolaget Elekta (som bla gör anticancer-strålningsmaskiner) hade norska aktiemäklarfirman Pareto tidigare rek "sälj", men fre 16 maj 2014 kom besked om att Pareto efter en närmare titt ändrat sig och nu istället har rek "köp" för aktien (enl nyhetsbyrån Direkt):
www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/16/elekta-pareto-hojer-rekommendation-till-kop-salj.html
www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/16/elekta-pareto-byter-fot-ser-gynsamma-utsikter-framover.html
...Paretos tidigare rek för Elekta-aktien: "Sälj" med riktkurs 81 kr.
...Och nuvarande rek för Elekta-aktien: "Köp" med riktkurs 113 kr.
Det ger alltså fortsatt uppgångspotential enl Pareto eftersom aktien står i 94,25 kr.
Pareto har bla höjt sin prognos för Elektas intäktsförändring under bokföringsåret maj 2014-apr 2015:
...Tidigare räknade P med att E skulle nå en intäktsförändring på +8% under bokföringsåret.
...Nu räknar P med att E kommer att nå en intäktsförändring på +10%
Som motivering till prognoshöjningen pekar P på E:s stora orderstock.
P räknar även med att E kommer att kunna nå en resultatförändring på i snitt +22% per år under de kommande två åren.
Nästa hållpunkt för Elekta är ny resultatrapport som ska presenteras 28 maj 2014.
(Dvs mätt från lör 17 maj 2014 är det inte i kommande vecka utan på ons i veckan därpå.)
Elektas tidigare resultat per aktie per år:
Resultat per aktie:
maj 2008-apr 2009: 1,50 kr
maj 2009-apr 2010: 2,25 kr
maj 2010-apr 2011: 2,73 kr
maj 2011-apr 2012: 3,23 kr
maj 2012-apr 2013: 3,52 kr
maj 2013-jan 2014 (9 mån): 0,87 kr (-33%)
Elektas tidigare resultat per aktie de senaste kvartalen:
q1 (maj-juli 2011): 0,50 kr
q2 (aug-okt 2011): 0,65 kr
q3 (nov 2011-jan 2012): 1,04 kr
q4 (feb-apr 2012): 1,42 kr
q1 (maj-juli 2012): 0,03 kr (-94%)
q2 (aug-okt 2012): 0,67 kr (+3%)
q3 (nov 2012-jan 2013): 0,60 kr (-42%)
q4 (feb-apr 2013): 2,22 kr (+56%)
q1 (maj-juli 2013): -0,01 kr (-133%)
q2 (aug-okt 2013): 0,49 kr (-27%)
q3 (nov 2013-jan 2014): 0,39 kr (-35%)
q4 (feb-apr 2014): (ska presenteras 28 maj 2014)
Analytikernas förväntade resultat per aktie för Elekta de kommande åren:
Resultat per aktie:
maj 2012-apr 2013 (faktiskt utfall): 3,52 kr
maj 2013-apr 2014: 3,32 kr (-6%)
maj 2014-apr 2015: 4,26 kr (+28%)
maj 2015-apr 2016: 5,14 kr (+21%)
http://www.4-traders.com/ELEKTA-PUBL-AB-6491415/financials/
Dvs utifrån det räknar analytikerna med ett hejdundrande resultat per aktie på 2,45 kr för Elekta under kvartalet feb-apr 2014 (+10% från samma kvartal ett år tidigare).
Och därefter fortsatt goda resultatökningar på +28% under det följande bokföringsåret och +21% för bokföringsåret därefter.
Analytikerna räknar alltså med rejäl skördetid för Elekta from nästa resultatrapport 28 maj 2014.
I och för sig verkar varken Concentric, Hexpol, Hexagon eller Elekta vara med i Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30.
Enl börsen var följande bolag med i indexet per 3 feb 2014 (och respektive bolags indexvikt per samma datum):
1. H&M 12,60%
2. Nordea 10,85%
3. Ericsson 7,44%
4. Atlas Copco 6,51%
5. Teliasonera 6,43%
Handelsbanken 5,94%
Swedbank 5,92%
SEB 5,61%
Volvo 4,26%
Sandvik 3,52%
SCA 3,52%
Assa Abloy 3,51%
Investor 2,95%
ABB 2,86%
SKF 2,21%
Alfa Laval 2,04%
Astrazeneca 1,89%
Scania 1,64%
Skanska 1,58%
Getinge 1,53%
Electrolux 1,28%
Swedish Match 1,18%
Lundin Petroleum 1,10%
Tele2 0,94%
Boliden 0,83%
Securitas 0,72%
MTG 0,56%
SSAB 0,38%
Nokia 0,17%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/90/90282_omxs30.pdf
Dvs de markerade fem "tyngsta" bolagen i indexet hade då en sammantagen indexvikt på 43,83%.
Men respektive bolags indexvikt har alltså sedan dess rört sig beroende på hur respektive bolags börskurs har förändrats.
Det är alltså de 30 mest handlade aktierna på börsen som är med i indexet, men att det ändå bara är 29 bolag på listan beror på att Atlas Copco har båda sina två aktieslag (A och B) i indexet.
Bla nu efter att Scania blivit uppköpt av Volkswagen så kommer Scania att tas bort ur indexet och ersättas av något annat bolag.
Oroväckande enl listan ovan att de fyra storbankerna tillsammans svarar för en indexvikt på hela 28%:
Nordea 10,85%
Handelsbanken 5,94%
Swedbank 5,92%
SEB 5,61%
Summa 28,32%
Bla analys av dessa fyra bankaktier enl tidigare blogginlägg 5 maj 2014 där de alla fick rek "sälj": http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
//Edit: Ur blogginlägget bla:
Under senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014) genererade Nordea ett resultat per aktie på 0,79 euro (+3% från föregående 12 mån).
Som jämförelse ligger Nordea-aktien i 10,15 euro (91,70 kr) vilket därmed blir ett p/e-tal på 13 (börskurs 10,15 euro delat med resultat per aktie 0,79 euro i årstakt).
Motiverat eller ej för ett bolag med en resultattillväxt på 3% per år?
Snarare innebär det väl att Nordea-aktien är fullvärderad.
Dock hög risk då Nordea per slutet av q1/2014 bara hade ett eget kapital på 28 miljarder euro för att täcka upp ev kreditförluster på Nordeas totala lån på 346 miljarder euro.
Det blir en eget kapital-andel av utlåningen på 8%.
Jämförelse med de övriga svenska storbankerna:
...SEB 8,9% (eget kapital 119 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 1 330 miljarder kr)
...Nordea 8,1% (eget kapital 252 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 3 100 miljarder kr)
...Swedbank 8,0% (102 miljarder kr delat med 1 279 miljarder kr)
...Handelsbanken 6,2% (108 miljarder kr delat med 1 727 miljarder kr)
Även enl det blogginlägget:
Swedbanks resultateffekt per år av kreditförluster de senaste åren:
2006: 205 miljoner kr
2007: -619 miljoner kr
2008: -3 156 miljoner kr
2009: -24 641 miljoner kr
2010: -2 810 miljoner kr
2011: 1 911 miljoner kr
2012: 185 miljoner kr
2013: -60 miljoner kr
Swedbank blev tvunget att be aktieägarna om stora kapitaltillskott:
2008: 12 miljarder kr
2009: 15 miljarder kr
SEB:s resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: -562 miljoner kr
2007: -950 miljoner kr
2008: -3 155 miljoner kr
2009: -11 370 miljoner kr
2010: -1 609 miljoner kr
2011: 778 miljoner kr
2012: -937 miljoner kr
2013: -1 155 miljoner kr
Även SEB blev tvunget att be aktieägarna om stort kapitaltillskott:
2009: 15 miljarder kr
Handelsbankens resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: 55 miljoner kr
2007: -27 miljoner kr
2008: -1 605 miljoner kr
2009: -3 392 miljoner kr
2010: -1 507 miljoner kr
2011: -816 miljoner kr
2012: - 1 251 miljoner kr
2013: - 1 195 miljoner kr
Handelsbanken har ej behövt be aktieägarna om kapitaltillskott under dessa år.
Nordeas resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: 257 miljoner euro
2007: 60 miljoner euro
2008: -466 miljoner euro
2009: -1 486 miljoner euro
2010: -879 miljoner euro
2011: -735 miljoner euro
2012: -895 miljoner euro
2013: -735 miljoner euro
Negativt för Nordea att kreditförlusterna i och för sig hade en topp år 2009 men legat kvar på en hög nivå även åren därefter.
Resultateffekten av Nordeas kreditförluster per år motsvarar följande belopp i svenska kr (beräknat med genomsnittliga valutakurser per år för kronan mot euron):
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
Nordea blev tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro under våren 2009.
Det motsvarade ca 27 miljarder kr vid dåvarande eurokurs mot kronan.
Ovannämnda kreditförluster kan jämföras med att bankerna har följande börsvärden vid rådande börskurser:
Nordea 369 miljarder kr (vid börskurs 91,10 kr)
Handelsbanken 205 miljarder kr (vid börskurs 324 kr)
SEB 195 miljarder kr (vid börskurs 88,75 kr)
Swedbank 193 miljarder kr (vid börskurs 170,70 kr)
Bankernas sammanlagda kreditförluster under de sex åren 2008-2013:
Nordea 49 miljarder kr
Swedbank 29 miljarder kr
SEB 17 miljarder kr
Handelsbanken 10 miljarder kr
Kreditförluster 2008-2013 som andel av nuvarande börsvärde:
Swedbank 15%
Nordea 13%
SEB 9%
Handelsbanken 5%
...En uppfattning är väl att den avbränningen blev turligt låg tack vare att krisen kunde botas snabbt tack vare enorma stimulansåtgärder från flera länder.
...Å andra sidan har det inneburit att många länder nu i efterhand pga stimulansåtgärderna blivit sittande med stora statsskulder vilket i sig innebär risker för världsekonomin.
Och det gör i sin tur att ländernas förmåga att parera en ev ny finanskris begränsas.
Tex Handelsbankens vd Pär Boman varnar nu för att en ny generell finanskris kan vara på gång (enl artikel i Di.se 30 apr 2014 med hänvisning till nyhetsbyrån TT):
Bankchef varnar för finanskris
Handelsbankens vd Pär Boman varnar för en ny finanskris.
Han ser tendenser som påminner om åren före den omfattande finanskrisen 2008.
Signalerna han refererar till är den rekordlåga prisskillnaden mellan kreditrisker, alltså att ränteskillnaden mellan att låna ut till högriskprojekt bara är marginellt större än att låna ut till säkrare låntagare.
(...)
Grundorsaken är att det finns så mycket pengar i omlopp på de europeiska kapitalmarknaderna som letar avkastning.
Osv.
http://www.di.se/artiklar/2014/4/30/bankchef-varnar-for-finanskris/
//
Även blogginlägg nyligen om aktier som ingår i OMXS30:
...Investor (ett investmentbolag som äger en aktieportfölj): "Sälj" enl blogginlägg 24 apr 2014 http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
Då låg Investor-aktien i 242,70 kr.
Står nu i 253,30 kr (bla tack vare Pfizers intresse för att köpa Astrazeneca där Investor är storägare).
//Edit: Då har även en aktieutdelning på 8 kr per Investor-aktie avskiljts efter bolagsstämman 6 maj 2014.
//
...ABB (ett industribolag som gör elrelaterad utrustning för elnät och fabriker/fastigheter etc): "Sälj" enl blogginlägg 29 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/abb/salj-abb-aktien
Då låg ABB-aktien i 171,10 kr.
Står nu i 155.30 kr.
(I och för sig har ABB:s aktieutdelning på 0,70 schweizerfrancs avskiljts sedan blogginlägget skrevs. 0,70 schweizerfrancs motsvarar ca 5,15 kr vid nuvarande valutakurs 7,3534 kr per schweizerfrancs.)
Vid börskurs 171,10 kr och resultat per aktie för helåret 2013 (7,88 kr) låg aktiens p/e-tal i höga 22.
Resultatet per aktie på 7,88 kr motsvarade 1,21 dollar.
Som jämförelse räknade analytikerna i snitt enl blogginlägget med följande resultat per aktie för ABB de kommande åren:
2014: 1,51 dollar (+25%), analytikernas snittprognos
2015: 1,68 dollar (+11%), analytikernas snittprognos
2016: 1,86 dollar (+11%), analytikernas snittprognos
http://www.4-traders.com/ABB-LTD-9365000/financials/
Dvs precis som för många andra börsbolag räknar analytikerna med en sju h*sickes god resultatutveckling för ABB de kommande åren.
Därefter kom ABB:s q1/2014-resultatrapport som gjorde att bolagets resultat per aktie sjönk till 7,57 kr (1,16 dollar) för senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014).
Utifrån det blir aktiens p/e-tal fortfarande höga 21 trots kursnedgången till 155,30 kr.
ABB:s resultat per aktie de senaste kvartalen:
_q1/2011: 0,29 dollar
q2/2011: 0,39 dollar
q3/2011: 0,34 dollar
q4/2011: 0,36 dollar
q1/2012: 0,30 dollar (+3%)
q2/2012: 0,29 dollar (-26%)
q3/2012: 0,33 dollar (-3%)
q4/2012: 0,26 dollar (-28%)
q1/2013: 0,29 dollar (-3%)
q2/2013: 0,33 dollar (+14%)
q3/2013: 0,36 dollar (+9%)
**q4/2013: 0,23 dollar (-12%)
q1/2014: 0,24 dollar (-17%)**_
_Förändring av ABB:s orderingång exkl valutaeffekter och för jämförbara enheter:
q1/2012: +2%
q2/2012: +9%
**q3/2012: -6%
q4/2012: -2%
q1/2013: -4%
q2/2013: -11%
q3/2013: -2%
q4/2013: -4%**
q1/201… [content has been truncated]