Sälj Opcon, Mavshack, Starbreeze

2014-01-08 20:38, Edited at: 2014-01-10 16:14

Är aktierna i de börsnoterade bolagen Opcon (miljöteknik), Mavshack (filmer via internet) och Starbreeze (dataspel) köpvärda?

I detta blogginlägg blir rekommendationen "sälj" för alla dessa tre aktier vid rådande börskurser (slutkurserna ons 8 jan 2014):

• Opcon 0,47 kr

• Mavshack 0,48 kr

• Starbreeze 0,65 kr

Bolagens börsvärden vid rådande börskurser:

• Opcon: ca 160 miljoner kr

• Mavshack ca 250 miljoner kr

• Starbreeze 800-900 miljoner kr

Börsvärdena kan sedan enl nedan jämföras med bolagens rådande intjäning (intäkter och resultat) för att bedöma om aktierna är köpvärda eller ej osv.

//Edit: Och även om ett bolag inte har någon nuvarande intjäning att skryta med kan man försöka bedöma bärkraften i bolagets verksamhet och förmåga att generera intjäning under de kommande åren.

Men då är det ju då så att startups (eller "förhoppningsbolag" som värderas högt på börsen men där intäkter och resultat ej har kommit igång) sällan får det genombrott som personerna bakom bolagen hoppas.

Av 100 startups är det väl som regel bara några få enstaka bolag som i slutändan lyckas medan övriga får läggas ned.

Visst kan man ändå köpa aktier i ett bolag som värderas högt utan att bolagets intäkter eller resultat kommit igång, men då innebär det en hög risknivå (dvs hög sannolikhet för att det blir ett dåligt aktieköp).

Och det ska då ställas mot att köpa aktier i bolag med befintlig verksamhet som kommit igång med bra intäkter och resultat och verkar billiga utifrån det om man jämför med vad sådana bolag värderas till på börsen.

Smarta aktieinvesterare kan i och för sig i ett spekulativt börsklimat hoppas på att tjäna pengar kortsiktigt med "kedjebrevs-principen", dvs de investerarna vet att aktierna i ett bolag är övervärderade men tack vare det positiva börsklimatet så kan de aktierna fortsätta stiga så länge någon annan vill köpa dem till högre pris i morgon.

Aktierna i sådana bolag kan påverkas mycket av pressmeddelanden från bolaget som kan tolkas positivt (tex samarbetsavtal med andra bolag osv) även om det inte har någon direkt effekt på bolagets intjäning.

Försöker man göra långsiktigt sunda aktieinvesteringar lär det dock vara fel väg att gå att köpa aktier i sådana bolag.

I ett positivt börsklimat ökar aktieinvesterarnas riskbenägenhet och då kan aktier i förhoppningsbolag skjuta i höjden (fast det egentligen inte är motiverat).

Tex gammalt börsordspråk:

"Sälj aktier när stämningsläget bland aktieinvesterare präglas av girighet.

Köp aktier när stämningsläget bland aktieinvesterare präglas av rädsla."

Utöver Opcon, Mavshack och Starbreeze kan vattenreningsbolaget Josab var en annan sådan aktie.

Den aktien fick rekommendation "sälj" här i bloggen 19 dec 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/josab-international/salj-josab-aktien

Då låg Josab-aktien i 15,90 kr.

Den ligger nu i 13,40 kr (vilket ändå ger bolaget ett börsvärde kring 400 miljoner kr).

En liknande bubbla i storformat lär vara investmentbolaget Kinnevik med bla sin ägarandel i bolaget Zalando som säljer kläder via internet men går med brakförluster.

Tex om tidigare säljrekommendationer för Kinnevik-aktien ur tidigare blogginlägg (från 28 dec 2013):

_• 13 aug 2013: Då Kinnevik-aktien låg i 199,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/salj-kinnevik-aktien

• 13 sep 2013: Då aktien låg i 234,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/salj-hm-kinnevik-mavshack

• Och nu ligger aktien i otroliga 306,30 kr vilket ger hela Kinnevik ett börsvärde på 85 miljarder kr!_

http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang

Nu ligger Kinnevik-aktien i 299,90 kr men även det ger Kinnevik ett börsvärde på 83 miljarder kr.

Som högst har aktien hittills varit uppe i 309,30 kr vilket var 27 dec 2013.

För Kinnevik har dock även tex schweiziska banken UBS aktieanalytiker nu börjat varna för att Kinnevik-aktien är övervärderad enl nyhetsbyrån Direkt:

www.avanza.se/placera/telegram/2014/01/08/kinnevik-sanks-till-salj-av-ubs-goldman-hojer-rk-till-450-kr.html

www.avanza.se/placera/telegram/2014/01/08/kinnevik-marknadens-forvantningar-ar-nu-for-hoga-ubs.html

Enl samma länkar är dock amerikanska banken Goldman Sachs fortsatt väldigt optimistisk om Kinnevik-aktien och ger den riktkursen 450 kr (höjt från GS tidigare riktkurs 343 kr).

Dock har tex amerikanska finansinspektionen SEC tidigare dömt GS att betala stora böter för att GS bla sålde på sina kunder bostadslåns-obligationer fast GS visste att de i praktiken var värdelösa.

Men i och för sig har även UBS råkat ut för myndighetskritik etc.

//

//Tillägg 10 jan 2014

Även amerikanska banken Citigroups analytiker börjar tvivla på Kinnevik-aktien.

Kinnevik-aktien nådde nya högstanivån 313,10 kr igår tors 9 jan 2014.

Citigroup har justerat sin rekommendation för Kinnevik-aktien:

...från "köp" med riktkurs 260 kr

...till "neutral" med riktkurs 305 kr

www.avanza.se/placera/telegram/2014/01/10/kinnevik-tveksamt-om-zalando-ipo-vore-positivt-citi.html

Enl nyhetsbyrån Direkt i länken ovan anser Citigroup bla att en börsintroduktion av Zalando ej nödvändigtvis skulle ge Kinnevik-aktien ett ytterligare lyft.

Dessutom anser Citigroup att Zalando måste börja gå med vinst innan en börsintroduktion kan bli aktuell, och enl Citigroup är det osäkert när Zalando kan börja gå med vinst.

//

Opcon

Signaturen Futura om Opcon-aktien i ett inlägg på aktiemäklarfirman Avanzas aktieforum (kl 17 idag 8 jan 2014):

_"Opcon aktien ser att explodera uppåt nu under börsens sluthandel. Kursexplosion uppåt är att vänta då aktien är börsens överlägset bästa köp och kursen kommer att mångdubblas under de närmaste åren!

Aktien har inga stora motstånd förrän 65-70öres intervallet. Så aktien kan lyfta rejält den närmaste tiden från dagens kurs på 47öre. 2014 års överlägset bästa turn-around case börjar dra iväg. Missa inte detta!!"_

www.avanza.se/placera/forum/trad.1525052.html

Min kommentar:

"Pump and dump" (P&D) is a form of microcap stock fraud that involves artificially inflating the price of an owned stock through false and misleading positive statements, in order to sell the cheaply purchased stock at a higher price.

http://en.wikipedia.org/wiki/Pump_and_dump

Själv skulle jag inte ta i Opcon-aktien med tång utifrån vad som står om bolaget och personerna bakom i denna länk: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler-del-6

Förutom kontroversiella saker om Opcon och personerna bakom står det i den närmaste länken ovan följande om bolagets ekonomiska utveckling:

_Opcons 2012:

...intäkter 317 miljoner kr (-14% från 2011)

...nettoresultat -166 miljoner kr (dvs en försämring från -70 miljoner kr under 2011)

Opcons jan-sep 2013:

...intäkter 209 miljoner kr (-20% från jan-sep 2012)

...nettoresultat -36 miljoner kr (jämfört med -46 miljoner kr under jan-sep 2012)

Q3/2013 för sig såg lite bättre ut:

...intäkter 70 miljoner kr (+24% från q3/2012)

...nettoresultat -6 miljoner kr (jämfört med -21 miljoner kr under q3/2012)

Finansiellt hade Opcon i alla fall en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 11 miljoner kr per slutet av sep 2013._

Och när det inlägget om Opcon skrevs på förmiddagen 3 jan 2014 låg Opcon-aktien i 0,49 kr vilket innebar ett börsvärde kring 170 miljoner kr för bolaget.

Dvs vill man köpa Opcon-aktien för den börskursen (eller nuvarande börskurs 0,47 kr) mot bakgrund av bolagets ekonomiska utveckling?

Därtill kommer alltså kontroversiellt agerande av personerna bakom bolaget enl länken ovan (dvs styrelseordförande och huvudägare Mats Gabrielsson samt vd Rolf Hasselström).

Mer om Opcon i blogginlägget "Skandaler, del 6" från 3 jan 2014 enl länken ovan:

_Opcon

Ett miljöteknikföretag baserat i Stockholm.

Ca 150 pers anställda.

Så här beskriver sig Opcon i sin q3/2013-resultatrapport (som kom 8 nov 2013):

OM OPCONKONCERNEN

Opcon är en energi- och miljöteknikkoncern som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning.

Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien.

Antalet anställda är cirka 150.

Aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm.

Koncernens affärsområde Renewable Energy arbetar med:

...framställning av el ur spillvärme

...bioenergieldade värme- och kraftvärmeanläggningar

...pelleteringsanläggningar

...hanteringssystem för biobränslen, slam etc

...hanteringssystem för naturgas

...industriell kyla

...rökgaskondensering

...rening av rökgaser

...luftsystem för bränsleceller

http://mb.cision.com/Main/494/9498211/183359.pdf_

Mavshack

Signaturen "pilen upp" på Dagens Industris aktieforum Börssnack (idag 8 jan 2014, kl 17.23):

Mavshack stänger troligtvis på 0.48-0.49.

Det innebär att dom kommer att öppna i morgonbitti någonstans mellan 0.50-0.53.

Ganska säker på en fin Mavshack dag imorgon också.

_Inte omöjligt med en kurs på 0.55-0.60 vid stängning.

Mvh Pilen_

http://borssnack.di.se/?f=1&t=2186980#msg14808883

Min kommentar:

_Mavshack alltså värt kring 250 miljoner kr vid börskurs 0,48 kr på Aktietorget:

http://www.aktietorget.se/QuotesInstrument.aspx?Language=1&∓InstrumentID=SE0002475376

http://www.bloomberg.com/quote/MAV:SS

Bolagets affärsidé:

"Mavshack AB (publ), med kontor i Stockholm, Toronto, Manila och Jakarta, driver en av de snabbast växande filmtjänsterna i världen.

Intäkterna kommer från vår webbaserade portal på Mavshack.com, där målgruppen erbjuds film och underhållning genom månadsabonnemang (B2C), och vår portal på Facebook.com, där i dagsläget ca 1,3 miljoner "följare" tar del av reklamfinansierade filmer (B2B)."

http://www.aktietorget.se/InstrumentInfo.aspx?Language=1&InstrumentID=SE0002475376_

//Edit: Uppdaterad bolagsbeskrivning i pressmeddelande 9 jan 2014:

"Om Mavshack AB (publ)

Mavshack AB (publ), med kontor i Stockholm, Toronto, Manila och Jakarta driver en av de snabbast växande filmtjänsterna i världen.

Intäkterna kommer från vår webbaserade portal på Mavshack.com, där målgruppen erbjuds film och underhållning genom månadsabonnemang
(B2C), och vår portal på Facebook.com, där i dagsläget över 1 800 000 "följare" tar del av reklamfinansierade filmer (B2B).

Vi säljer också vår kostnadseffektiva streamingteknologi till andra företag (B2B)."

http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/67984/Mavshack__MAV_20140109_2.PDF

//

_Hur mycket pengar tjänar då Mavshack?

Intäkter:

q1/2013: 1 miljon kr
q2/2013: 1 miljon kr
q3/2013: 1 miljon kr

Resultat:

q1/2013: -1 miljoner kr
q2/2013: -4 miljoner kr
q3/2013: -3 miljoner kr

Och bolaget med denna utveckling vill folk betala 0,48 kr per aktie för motsvarande ett värde på 250 miljoner kr? :D

Som jämförelse hade Mavshack ett eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på 7 miljoner kr per slutet av sep 2013.

Och det var med totala tillgångar bokförda till 13 miljoner kr.

Men av tillgångarna utgjorde 30-40% av "luft" i balansräkningen i form av immateriella anläggningstillgångar bokförda till 5 miljoner kr.

Dvs exkl de immateriella anläggningstillgångarna uppgick det egna kapitalet till bara 2 miljoner kr.

Bolaget har dessutom i flera omgångar tagit in kapitaltillskott från aktieinvesterare, vilket ökar antalet aktier och därmed utspädningen av antalet utestående aktier.

Besked i dec 2013 om att Mavshacks vd Jonas Litborn betalar in 3-4 miljoner kr genom att köpa 10 miljoner nya aktier för 0,36 kr per st via teckningsoptioner.

Även i dec 2013 finska investerare som pumpar in kapitaltillskott på 7 miljoner kr genom att köpa nya Mavshack-aktier för 0,37 kr per st.

Tidigare under 2013 fick Mavshack in 10 miljoner kr genom att nya aktier såldes ut.

Osv.

Min rekommendation för Mavshack-aktien: "Sälj"._

Redan i ett tidigare blogginlägg (från 8 aug 2013) beskrevs Mavshack-aktien som en bubbla vid börskurs 0,24 kr vilket innebar ett börsvärde på ca 120 miljoner kr för hela Mavshack:

http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear

Dvs den "säljrekommendationen" har ju hittills varit grovt felaktig eftersom aktiekursen sedan dess har dubblats till 0,48 kr.

Slutsats: Även om en aktie verkar vara en bubbla och kraftigt övervärderad vid rådande börskurs, så kan bubblan mycket väl fortsätta blåsas upp ett bra tag till innan den ev spricker.

//Tillägg 10 jan 2014

I USA har ju bolagen Netflix och HBO vuxit fram som stora på filmer och tv-program via internet.

De har även lanserat sig i Norden.

Tex har Netflix nu ett börsvärde på ca 20 miljarder dollar på Nasdaq-börsen i USA: http://www.bloomberg.com/quote/NFLX:US

Och under senast rapporterade kvartalet (juli-sep 2013) hade Netflix förenklat i årstakt:

...intäkter på 4-5 miljarder dollar

...ett nettoresultat på 120-130 miljoner dollar

http://ir.netflix.com/results.cfm

Intäktstillväxten låg på över 20% under det senaste kvartalet.

Och Netflix har vuxit fram till att bli "huvudalternativet" dvs störst i branschen för filmer etc via internet, med en marknadsledande position i USA.

Det är värt mycket.

Och i Norden satsar även börsnoterade mediakoncernen MTG på filmer och tv-program via internet genom MTG:s tjänst Viaplay osv.

(Dock drabbas MTG negativt av att den klart största delen av MTG fortfarande utgörs av traditionell tv som drabbas negativt av att folk istället "tittar på tv" via internet.)

Mavshack kan i det perspektivet istället sägas satsa på filmer via internet för folk i u-länder.

Om Mavshack lyckas bygga upp en stor verksamhet med den nischen är väl det värt en hel del, inte minst som ev uppköpskandidat för tex Netflix?

Mavshack finns nu lanserat i bla följande länder:

Filippinerna (96 miljoner invånare)
Indonesien (246 miljoner invånare)
Indien (1,2 miljarder invånare)
Kina (1,4 miljarder invånare)

Dvs det är stora marknader.

Men hur troligt är det att ett litet utländskt bolag som Mavshack kan bli stort i dessa länder?

Visst är sannolikheten inte noll, men det kommer att bli svårt.

"Om man bara fick varje kines att köpa något för 1 kr per st skulle man bli rik."

Det är en vanlig uppfattning som många verkar tro på, men i praktiken är det i princip omöjligt att uppnå.

Betalningsviljan (och betalningsförmågan) lär ju vara klart lägre i Mavshacks länder än tex för Netflix i USA (även om Mavshack bla satsar på filippiner som bor utanför Filippinerna och även om välståndet ökar kraftigt i u-länder).

• Netflix har nu över 30 miljoner betalande kunder: http://files.shareholder.com/downloads/NFLX/2887641943x0x698481/ecfe1ab4-66f5-4e23-a64a-1ca025216e5e/Q313%20Earnings%20Letter%2010.21.13%2010.30am.pdf

• Igår (tors 9 jan 2014) kom Mavshack med besked om att Mavshack nu har över 200 000 registrerade användare med målet att nå 500 000 registrerade användare per slutet av mars 2014: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/67984/Mavshack__MAV_20140109_2.PDF

Mavshack betonar dock i det pressmeddelandet att Mavshack ännu är i ett lanseringsskede på sina huvudmarknader, och att huvuddelen av de registrerade användarna därför ännu ej är betalande kunder.

Kommer de någonsin att bli betalande?

Tex kineser är ju smarta och kan ju ladda ner filmer gratis utan att betala alls för det.

En liten del kanske kan tänka sig att bli kunder hos Mavshack men hur många blir det?

Ons 8 jan 2014 kom Mavshack med pressmeddelande om sin lansering i Kina: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/67977/Mavshack__MAV_20140108_2.PDF

Enl pressmeddelandet erbjuder Mavshack tydligen kineserna att se ett antal kortfilmer gratis.

Hur attraktivt är det för kineserna?

Men målet är att utöka utbudet till "ca 1 500 titlar" under våren 2014.

Precis som för Filippinerna satsar Mavshack inledningsvis på kineser som bor utanför Kina (vilket bedöms vara minst 50 miljoner pers).

För tex Indien har Mavshack som mål att ha 1 500-2 000 indiska filmer i sortimentet under q/2014: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/67951/Mavshack__MAV_20140102_7.PDF

Där står det även att Mavshack redan nu har ca 2 000 filippinska titlar i sortimentet (både filmer, musikvideor och konserter).

Enl ovan lanserades Mavshack för kineser 8 jan 2014.

Och innan dess lanserades Mavshack för indoneser 25 nov 2013: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/67623/Mavshack__MAV_20131125_8.PDF

Enl det pressmeddelandet är Mavshacks mål att kunna erbjuda över 1 000 titlar (filmer etc) åt indoneser from q1/2014.

Mavshack för indoneser via Facebook lanserades redan 12 sep 2013: http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=66721

Dvs precis som Mavshack gjorde för filippiner så inleds Mavshacks lansering via Facebook för att i nästa steg lansera en riktig internetsajt för den utvalda målgruppen.

Enl pressmeddelande från 11 nov 2013 bad Mavshack då aktieinvesterare om kapitaltillskottet på 7 miljoner kr (genom utförsäljning av nya Mavshack-aktier) för att öka på takten i Indien-lanseringen av Mavshack: http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=67431

11 jun 2013 lanserades Mavshack för filippiner över hela världen: http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=65937

Redan 17 maj 2013 kom besked om att Mavshack lanseras för kineser: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/65646/Mavshack__MAV_20130517_4.PDF

Dvs skumt att bolaget därefter återigen kom med besked 8 jan 2014 om lansering för kinser: http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=67977

Det senare är väl dock en vidareutvecklad tjänst men skumt att återigen kalla det för Mavshacks Kina-lansering.

Edit: Nej, beskedet i maj 2013 handlade om planer på en Kina-lansering av Mavshack via Facebook under sommaren 2013 och en egen Mavshack-internetsajt för kineser under hösten 2013.

Tydligen blev det försenat eftersom beskedet om lanseringen av sajten för kineser kom först 8 jan 2014 enl ovan.

//

Starbreeze

Säljrekommendation för Starbreeze-aktien i ett tidigare blogginlägg från 29 okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/fingerprint-cards/bubblor-fingerprint-cards-arcam-starbreeze

Då låg aktien i 0,75 kr (slutkurs 28 okt 2013) och steg till 0,79 kr under förmiddagen 29 okt 2013.

Och nu ligger aktien alltså i 0,65 kr (slutkursen 8 jan 2014).

Dvs den säljrekommendationen har hittills varit korrekt, även om aktien ännu är väldigt högt värderad.

Inlägg från signaturen "Mozzez" på Avanzas forum idag 8 jan 2014 kl 19.41:

Bara början

Både EA och Activision (edit: två stora utländska börsnoterade dataspelsbolag) _handlas till p/e (1y) på 22-25 och p/e (3y) på ca 15.

Analytikerna har satt båda aktierna till strong buy. Då de tycker att bolagen är billiga.

Sen går det inte riktigt att jämföra äpplen med päron då dessa bolag är beroendes av monsterhittar för att gå break-even och deras tillväxt är inte alls samma som Starbreeze._

_Deras historia är dock lång och deras börsvärden ligger mellan 50 och 80 miljarder.

Baserat på det ser jag p/e 20 som en första anhalt_ (för Starbreeze-aktien) _på 13/14 vinsten (minst 100 msek) men med Payday 3 om ett par år blir p/e (3y) bara 8 (250 msek), vid p/e 20 idag.

Så det jag vill komma fram till är att, av de få jämförelsebolag som genererar vinst, är inte ens p/e 40 orimligt i dagsläget för de som tror att Starbreeze kan slå mynt på Payday 3.

Idag handlas vi till p/e (1y): 9 med dagens uppgång och p/e (3y): 3,6.

Hur tjänar då Starbreeze 250 msek om 3 år?

Man säljer 3m Payday 3 för 200kr styck och tar 50% av kakan. Inga övriga intäkter. Burn på 50 msek._

www.avanza.se/placera/forum/forum.927.html#3259352

Min kommentar:

...Starbreeze värderas nu till 800-900 miljoner kr vid börskurs 0,65 kr på Aktietorget.

...Och sannolikheten för att Starbreeze ska nå en vinst på 250 miljoner kr om 3 år är ju inte 100% utan kanske 10%.

Högre lär sannolikheten ej vara för att Payday 3 ska bli en så pass stor succé att den säljs i 3 miljoner exemplar till fullpris med den hårda konkurrens som råder i dataspelsbranschen.

Det gör alltså att man idag i så fall bör beräkna den förväntade vinsten om 3 år som 10% av 250 miljoner kr = 25 miljoner kr.

Då blir aktiens p/e-tal 863 miljoner kr delat med 25 miljoner kr = 34.

Dvs utifrån de förutsättningarna är aktien högt värderad och kan ges rekommendationen "sälj".

//Edit: Payday 2 har hittills sålts i över 2 miljoner ex efter sin lansering i aug 2013 (dvs efter ett knappt halvår).

Tydligen är Starbreezes plan att lansera sitt nya dataspel Storm (rymdversion av Payday 2) under 2014 och Payday 3 under 2015.

//

//Edit: Starbreezes ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Intäkter:
juli-sep 2012: 13 miljoner kr
okt-dec 2012: 13 miljoner kr
jan-mars 2013: 5 miljoner kr
apr-jun 2013: 6 miljoner kr

jul-sep 2013: 90 miljoner kr

Nettoresultat:
juli-sep 2012: -2 miljoner kr
okt-dec 2012: -1 miljon kr
jan-mars 2013: 1 miljon kr
apr-jun 2013: 3 miljoner kr

jul-sep 2013: 72 miljoner kr

Dvs rejäl förbättring under det senaste kvartalet tack vare bolagets nylanserade dataspel Payday 2.

Under det senast rapporterade kvartalet (dvs juli-sep 2013) utgjordes Starbreezes intäkter på 90 miljoner kr av:

...Payday 2: 85,6 miljoner kr

...Payday: The Heist (dvs det första Payday-spelet): 4,7 miljoner kr

Återstår dock att se hur länge de stora intäkterna för Payday 2 håller i sig.

Har bla varit tal om att spelet har fått rabatteras en del på sistone.

Dessutom är Starbreezes resultat i själva verket sämre än siffrorna ovan.

Enl siffrorna ovan blev bolagets senaste bokföringsår (dvs juli 2012-jun 2013) enl följande:

...intäkter 37 miljoner kr

...nettoresultat 1 miljon kr

Men det resultatet uppnåddes när Starbreeze valde att skjuta upp bokföring av produktutvecklingskostnader på över 9 miljoner kr.

Dvs i själva verket skulle nettoresultatet ha uppgått till -8 miljoner kr.

På samma sätt under det senast rapporterade kvartalet (juli-sep 2013) skjöt Starbreeze upp utveckling av produktutvecklingskostnader på 7-8 miljoner kr.

Det verkliga resultatet uppgick alltså till 65 miljoner kr och inte angivna 72 miljoner kr.

Bland tex bolag som utvecklar dataprogram (tex dataspel) är en redovisningsmetod att skjuta upp bokföring av kostnader för produktutveckling.

Istället för att bokföra dessa kostnader när de uppstår, delas de upp på flera år över den berörda produktens förväntade livstid.

Det kan tyckas vara en mer korrekt metod än att bokföra alla kostnader när de uppstår.

Men problemet är att det finns risk för att produkten blir en flopp.

Och då står man där med stora uppskjutna produktutvecklings-kostnader som istället för att ha bokförts när de uppstått, samlats upp som en bokförd tillgång som istället kommer att belasta resultatet i form av årliga avskrivningar mätt över flera år.

Dvs om produkten blir en flopp måste man alltså istället göra en nedskrivning av sådana tillgångar i form av uppskjutna utvecklingskostnader.

Som jämförelse hade Starbreeze totala tillgångar bokförda till 148 miljoner kr per slutet av sep 2013 enl den senaste resultatrapporten.

http://www.starbreeze.com/wp-content/uploads/2013/11/Delårsrapport-Q1-per-2013-09-30.pdf

Härav utgjordes 33 miljoner kr (22% av de totala tillgångarna) av "luft" i balansräkningen i form av immateriella anläggningstillgångar.

Och av de 33 miljoner kronorna utgjordes 22 miljoner kr av uppskjutna utvecklingskostnader.

Starbreezes egna kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) uppgick till 111 miljoner kr per slutet av sep 2013.

Dvs de immateriella anläggningstillgångarna utgjorde 29-30% av det egna kapitalet.

Om man med en försiktig bokföringsmetod skulle betrakta de immateriella anläggningstillgångarna som värdelösa skulle det egna kapitalet alltså varit 29-30% lägre (dvs 78 miljoner kr istället för 111 miljoner kr per slutet av sep 2013).

Och det kan då jämföras med att hela Starbreezes börsvärde på 800-900 miljoner kr.

Dock positivt att Starbreeze hade en kassa på 93 miljoner kr enl senaste resultatrapporten per slutet av sep 2013 (motsvarande 11% av bolagets börsvärde).

Utifrån siffrorna ovan hade Starbreeze följande siffror för de senast rapporterade fyra kvartalen (dvs okt 2012-sep 2013):

...intäkter 115 miljoner kr

...nettoresultat 75 miljoner kr

Och om produktutvecklings-kostnaderna bokförts direkt när de uppstått skulle nettoresultatet istället uppgått till 51 miljoner kr.

Dessa siffror ska alltså jämföras med att Starbreeze värderas till 800-900 miljoner kr på börsen vid börskurs 0,65 kr.

Men om intäkterna från Payday 2 nu snabbt ebbar ut under kommande kvartal kommer det att se klart sämre ut.

Man skulle även kunna ta det senast rapporterade kvartalets siffror gånger fyra för att få årstakt.

Då skulle det se ut enl följande:

...intäkter 361 miljoner kr

...nettoresultat 289 miljoner kr

...nettoresultat (om produktutvecklingskostnaderna bokförts direkt när de uppstått) 259 miljoner kr

Dvs även med ett nettoresultat på 259 miljoner kr i årstakt kan Starbreeze-aktien verka billig vid börsvärde 800-900 miljoner kr.

Det blir ett p/e-tal på bara drygt 3!

Men återigen lär intäkter och resultat från Payday 2 fadea ut under de kommande kvartalen så att siffrorna ser klart sämre ut.

Ingen blir gladare än jag om Starbreeze lyckas hålla uppe intäkter och resultat på denna goda nivå som under det senaste kvartalet, men det är väl inte huvudscenariot med den hårda konkurrensen som råder i dataspelsbranschen globalt.

Payday 2 lanserades under kvartalet juli-sep 2013, så blir intressant att se hur siffrorna för Starbreezes intäkter och resultat blir för kvartalet okt-dec 2013 då Payday 2 fanns med under hela kvartalet.

Resultatrapporten för det kvartalet ska komma 27 feb 2014.

Starbreezes plan är att hålla uppe intäkterna framöver genom att sälja "tilläggspaket" till Payday 2 och även lansera det nya dataspelet Storm (ska vara som bankrånarspelet Payday 2 fast i rymdmiljö).

Enl planen ska minst 5 tilläggspaket lanseras till Payday 2.

Dvs ett tilläggspaket innebär väl att spelarna kan köpa och ladda ner det och komplettera Payday 2 med så att spelet blir mer varierande etc.

Även till det första Payday-spelet (Payday: The heist) såldes sådana tilläggspaket.

• Payday: The heist lanserades i okt 2011.

• Och Payday 2 lanserades i aug 2013.

Dvs ca 2 år efter lanseringen av Payday: The heist genererar spelet ca 20 miljoner kr per år i intäkter.

Payday 2 har väl dock hittills fått större genomslag vid lanseringen än vad Payday: The heist fick, vilket innebär förutsättningar för högre intäkter än Payday: The heist efter tex 2 år.

Men hur stora intäkter? Kommer det räcka för att motivera Starbreezes börsvärde på 800-900 miljoner kr?

Och därtill kommer intäkterna från ytterligare kommande spel från Starbreeze såsom Storm etc.

//Edit: Enl Wikipedia lanserades Payday 2 så sent som 13 aug 2013: http://en.wikipedia.org/wiki/Payday:_The_Heist

Dvs hur kommer Starbreezes intäkter och resultat bli under kvartalet okt-dec 2013 mot bakgrund av att det blev intäkter på 90 miljoner kr och ett resultat på 72 miljoner kr under kvartalet juli-sep 2013 trots att Payday 2 då bara fanns med under ca halva kvartalet (dvs from 13 aug 2013)?

Det får man alltså veta i Starbreezes nästa resultatrapport (dvs för kvartalet okt-dec 2013) som ska offentliggöras 27 feb 2014.

Men även om det blir högre intäkter och resultat än för juli-sep 2013 är frågan om nivåerna snabbt kommer att falna under de följande kvartalen.

Dataspelare blir väl lätt uttråkade och byter snabbt från ett spel till ett annat.

I och för sig kan väl tilläggspaketen till Payday 2 hjälpa upp det lite, samt nya spelversioner som Storm.

Men hur långt räcker det?

//

Starbreeze är baserat i Stockholm och hade 40-50 pers anställda per slutet av sep 2013.

Bolaget uppger i senaste resultatrapporten att dataspelsbranschen globalt har intäkter på över 60 miljarder dollar per år med en tillväxt på 6-7% per år.

Intäkterna väntas därmed nå över 80 miljarder dollar år 2017.

//

Slutsats

Rådande kursnivåer för aktierna i de börsnoterade bolagen Opcon, Mavshack och Starbreeze (och att folk på aktieforum försöker haussa dessa aktier till fortsatta kursuppgångar) kan betraktas som exempel på det spekulativa börsklimat som råder för närvarande, vilket är ett symptom på att börsen är högt värderad och att en större börsnedgång är att vänta framöver.

Som nämnts ovan kan det dock vara svårt att spå när en börsbubbla spricker.

Även om den redan är uppblåst kan det fortsätta att blåsas upp ett tag till innan den spricker.

Tidigare blogginlägg (från 4 jan 2014) om att en större börsnedgång lär komma förr eller senare: http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang-update

Enl blogginlägget gör förhållandet mellan risk och förväntad avkastning att det tex är motiverat att nu köpa in fondandelar i Handelsbankens fond Xact Bear som spekulativt köp (dvs i mindre mängder).

Xact Bear stiger i värde när börsen faller.

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:

• Opcon-aktien: "Sälj" vid börskurs 0,47 kr.

• Mavshack-aktien: "Sälj" vid börskurs 0,48 kr.

• Starbreeze-aktien: "Sälj" vid börskurs 0,65 kr.

(Börskurserna är slutkurser ons 8 jan 2014.)