Nu kan det bara bli besvikelser
2014-05-31 07:57, Edited at: 2014-06-02 17:00Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Med börsen på nuvarande rekordhöga nivåer är framtidsförväntningarna skyhöga vilket innebär att de inte lär uppnås.
Börsens utveckling beror ju på investerarnas förväntningar om framtiden:
...god börsutveckling (dvs börsuppgång) = ljusare framtidsförväntningar
...dålig börsutveckling (dvs börsnedgång) = mörkare framtidsförväntningar
Och eftersom det nu varit en långvarig börsuppgång måste det alltså innebära att framtidsförväntningarna har ljusnat väsentligt.
De senaste årens utveckling för börsens storbolagsindex OMXS30:
...toppnivå över 1300 sommaren 2007
...nedgång till en botten på 500-600 hösten 2008
...kraftig uppgång till 1100-1200 tom våren 2011
...nedgång till 800-900 tom hösten 2011
...kraftig uppgång till topp på drygt 1400 nu i maj 2014
//Edit: Ny toppnotering för OMXS30: 1406,26 under förmiddagen mån 2 jun 2014.
//
Vad är det då mer specifikt för framtidsförväntningar som avses?
Förenklat är det ju bara två saker som påverkar börsens utveckling:
...börsbolagens ekonomiska utveckling
...aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa aktier
Börsbolagens ekonomiska utveckling kokar ju förenklat ner till vilka resultat per aktie bolagen väntas generera de kommande åren.
Det hänger i sin tur ihop med hur världskonjunkturen kan antas utvecklas framöver.
Och aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa aktier beror bla på det generella ränteläget, dvs:
...fallande ränta => sänkt avkastningskrav för att köpa aktier => stigande börskurser
...stigande ränta => höjt avkastningskrav för att köpa aktier => fallande börskurser
Den senaste tidens börsuppgång verkar mest bero på en bubbeleffekt pga fortsatt rekordlågt ränteläge efter centralbankernas stimulansåtgärder efter den stora globala finanskrisen 2008/2009.
Intrycket av fortsatt lågt ränteläge väntas fortsätta på kort sikt tack vare:
...att Europeiska CentralBanken (ECB) väntas sänka sin rekordlåga styrränta 0,25% till tex 0,10% under den kommande veckan (5 jun 2014).
...att svenska centralbanken ("Riksbanken") väntas sänka sin låga styrränta 0,75% ytterligare i juli 2014.
...att amerikanska centralbanken ("Fed") inte ser ut att under den närmaste tiden höja sin styrränta från låga nivån 0,25%.
Vad gäller den andra delen av ekvationen (börsbolagens intjäning) så har den hittills varit medioker, men aktieanalytikerna räknar generellt ofta med att börsbolagens intjäning från och med nu plötsligt kommer att förbättras kraftigt.
Dvs:
Börsen har stigit ytterligare på sistone samtidigt som:
...ränteläget är fortsatt lågt
...börsbolagens intjäning är fortsatt medioker
Vad kommer då hända framöver?
...Räntan lär inte kunna bli så mycket lägre, varför det på några års sikt lär bli stigande ränta.
...Världskonjunkuren är överlag ganska skral och börsbolagens intjäning överlag medioker.
Med de skyhöga framtidsförväntningar som börsuppgången innebär kan det alltså bli framtida besvikelser i form av:
...stigande räntor
...forsatt medioker intjäning hos börsbolagen (dvs att den plötsliga, kraftiga förbättrade utveckling som analytikerna räknar med för börsbolagen, ej kommer at bli av)
Ännu värre blir det om börsbolagens intjäning till och med kommer att börja försämras pga en försämrad världskonjunktur.
Dvs stigande räntor och fortsatt medioker intjäning hos börsbolagen är bara det tillräckligt för en fallande börs framöver.
Men blir det stigande räntor och försämrad intjäning hos börsbolagen är det recept för en ännu mera fallande börs.
Hur har då några av de största svenska börsbolagens utveckling för resultatet per aktie sett ut de senaste åren?
Och hur räknar analytikerna med att utvecklingen väntas bli de närmaste åren?
Genomgång nedan av hur det ser ut för några av de allra största svenska börsbolagen.
Per början av feb 2014 hade följande bolag störst vikt av OMXS30-indexet:
1. H&M 12,60%
2. Nordea 10,85%
3. Ericsson 7,44%
4. Atlas Copco 6,51%
5. Teliasonera 6,43%
Handelsbanken 5,94%
Swedbank 5,92%
SEB 5,61%
Volvo 4,26%
Sandvik 3,52%
H&M
Ett klädföretag med tusentals klädbutiker runt om i världen.
Inriktning på billiga kläder med hög modegrad.
Skicklig marknadsföring med världens dyraste fotomodeller (som annars jobbar åt lyxbolag och ej "skräpklädföretag" som H&M).
Genom sin skickliga marknadsföring har H&M lyckats få ungdomarna att tro att H&M är "inne".
Bluff eller ej men de senaste decennierna har H&M under grundarsonen Stefan Perssons ledning haft en fantastisk utveckling.
H&M nu värt otroliga 400-500 miljarder kr på börsen vid börskurs drygt 280 kr.
...Stefan Persson själv (inkl familj) äger otroliga 37-38% av H&M.
Den ägarandelen är värd 170-180 miljarder kr.
...Hans syster Lottie Tham äger 5%.
Den ägarandelen värd 25 miljarder kr.
Vilken utveckling har H&M då haft vad gäller resultatet per aktie de senaste åren?
(H&M har "brutet" bokföringsår som varar från dec ena året tom nov året därpå.)
H&M:s resultat per aktie för de senaste bokföringsåren:
dec 2007-nov 2008: 9,24 kr
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,36 kr (+2%)
Dvs nivån verkar grovt sett ha legat någorlunda oförändrad kring 9-11 kr i resultat per aktie per år.
Hur vågar då aktieinvesterarna låga H&M-aktien ligga så högt som i 282,80 kr på börsen?
Det blir ett p/e-tal på höga 27 (beräknat som nuvarande börskurs delat med resultat per aktie för senaste bokföringsåret).
Dvs köper man H&M-aktien idag så tar det förenklat 27 års vinster innan aktiekursen är uppnådd.
Vad räknar då aktieanalytikerna i snitt med för utveckling av H&M:s resultat per aktie framöver?
dec 2013-nov 2014: 11,70 kr (+13%)
dec 2014-nov 2015: 13,20 kr (+13%)
dec 2015-nov 2016: 14,60 kr (+11%)
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/
Dvs efter de senaste årens mediokra utveckling väntas H&M nu plötsligt visa upp en hög och stabil resultattillväxt.
Resultatet per aktie på 10,36 kr för bokföringsåret 2012/2013 motsvarade ett totalt nettoresultat på 17 miljarder kr.
Tittar man på analytikernas förväntningar på H&M:s totala nettoresultat de kommande åren väntas det bli enl följande:
dec 2013-nov 2014: 19 miljarder kr (+12%)
dec 2014-nov 2015: 22 miljarder kr (+13%)
dec 2015-nov 2016: 24 miljarder kr (+10%)
dec 2016-nov 2017: 24 miljarder kr (+0%)
dec 2017-nov 2018: 34 miljarder kr (+40%)
Dvs möjligen är H&M-aktiens nuvarande börskurs 282,80 kr motiverad:
...om analytikernas prognoser kommer att nås
...och om det allmänna ränteläget förblir fortsatt rekordlågt
Men:
1) det allmänna ränteläget lär inte bli fortsatt rekordlågt
2) H&M lär ej uppnå de höga resultatförväntningarna under de kommande åren
Således är en klart lägre H&M-börskurs motiverad vilket är skäl till en kommande nedgång för H&M-aktiens börskurs.
Tilläggas kan att H&M efter det senast avslutade bokföringsåret nov 2012-dec 2013 offentliggjort resultatrapport för q1 i det nya bokföringsåret nov 2013-dec 2014.
Och enl den resultatrapporten blev H&M utveckling av resultatet per aktie följande under q1:
1,60 kr (+7% från förra bokföringsårets q1)
Dvs visst är en resultatökning på 7% bättre än förra hela bokföringsårets magra 2%.
Men som nämnt räknar analytikerna i snitt med en resultatökning på 13% för hela bokföringsåret dec 2013-nov 2014.
Hur ska det gå när q1 bara hade en resultatökning på 7%?
Till det kan sedan läggas att H&M för sitt q2 (mars-maj 2014) presenterat månadsrapporter med försäljningssiffror för mars och apr, och de blev enl följande (exkl valutaeffekter):
mars 2014: +13%
apr 2014: +17%
Det ser ju bra ut men frågan är i vilken utsträckning resultatet hängt med de intäktsökningarna och om det är en uthållig ökningstakt.
Enstaka månader kan ju påverkas kraftigt av hur vädret var just den månaden osv (samt kalendereffekter beroende på när helger inföll under respektive år osv).
Nästa hållpunkt för H&M är:
...månadsrapporten för maj 2014 som ska presenteras ons 11 jun 2014.
...Sedan kommer q2-resultatrapporten en vecka senare (ons 18 jun 2014).
Dvs då får man se hur H&M:s intäkts- och resultatutveckling såg ut under hela kvartalet mars-maj 2014.
//Tillägg 1 jun 2014
H&M:s intäkter och rörelsemarginal de senaste kvartalen:
Intäkter:
dec 2011-feb 2012: 28 miljarder kr
mars-maj 2012: 32 miljarder kr
jun-aug 2012: 29 miljarder kr
sep-nov 2012: 33 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr (+2%)
mars-maj 2013: 32 miljarder kr (0%)
jun-aug 2013: 32 miljarder kr (+11%)
sep-nov 2013: 36 miljarder kr (+12%)
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
q1 dec 2012-feb 2013: +6%
q2 mars-maj 2013: +5%
q3 jun-aug 2013: +12%
q4 sep-nov 2013: +13%
q1 dec 2013-feb 2014: +12%
mars 2014: +13%
apr 2014: +17%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1 dec 2011-feb 2012: 13%
q2 mars-maj 2012: 22%
q3 jun-aug 2012: 17%
q4 sep-nov 2012: 20%
q1 dec 2012-feb 2013: 11%
q2 mars-maj 2013: 19%
q3 jun-aug 2013: 18%
q4 sep-nov 2013: 20%
q1 dec 2013-feb 2014: 11%
Rörelsemarginal:
12 mån dec 2011-nov 2012: 18%
12 mån dec 2012-nov 2013: 17%
q1 dec 2013-feb 2014: 11%
Dvs:
...H&M verkar ha växlat upp intäktstillväxten till en högre nivå de senaste kvartalen. Otroligt av ett så stort bolag som H&M som hade intäkter på över 130 miljarder kr i årstakt under senast rapporterade 12 mån (mars 2013-feb 2014).
...Dock ser rörelsemarginalen ut att falla.
Oroväckande att H&M har:
...intäkter på drygt 132 miljarder kr per år
...nettoresultat 17 miljarder kr per år
Men börsvärde: 468 miljarder kr vid börskurs 282,80 kr
Som jämförelse (enl tidigare blogginlägg från 26 maj 2014):
Spelbolaget Betsson:
...intäkter på 2,5 miljarder kr per år
...ett nettoresultat på 500-600 miljoner kr per år
Men ett börsvärde på höga 10-11 miljarder kr (vid börskurs 229 kr)!
Aktiemäklarfirman Avanza:
...intäkter på drygt 600 miljoner kr
...och genererar på det ett nettoresultat på drygt 200 miljoner kr per år
Men som jämförelse med den nivån på Avanzas ekonomiska performance är bolaget värt över 7 miljarder kr på börsen (vid börskurs 247,50 kr)
http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/salj-avanza-aktien-1
Och nu ligger:
...Betsson-aktien i 231 kr
...Avanza-aktien i 263,50 kr
(Aktiernas slutkurser fre 30 maj 2014.)
//
Nordea
Före detta Nordbanken som kraschade i samband med den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet.
Räddades av svenska staten som övertog Nordbanken och avskiljde alla dåliga lån och övertagna säkerheter (från låntagare som ej kunde betala tillbaka lånen) till separata bolaget Securum.
Det kvarvarande Nordbanken gick sedan ihop med en radda andra nordiska banker och bytte namn till Nordea.
Kritiserades för att ha varit "dopad" av statligt stöd och att det gav Nordea orättvisa konkurrensfördelar i bankbranschen.
Under den stora globala finanskrisen 2008/2009 var Nordea sedan illa ute igen.
Nordeas resultateffekt av kreditförluster (dvs låntagare som ej kunde betala tillbaka lån till Nordea) under de senaste åren:
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
Det innebar sammanlagda kreditförluster på 49 miljarder kr under de sex åren 2008-2013.
Nordea blev tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro under våren 2009.
Det motsvarade ca 27 miljarder kr vid dåvarande eurokurs mot kronan.
Som jämförelse med siffrorna ovan är Nordea i dagsläget värt 400 miljarder kr på börsen vid börskurs 98,70 kr.
Oroväckande att Nordea nu bara har ett eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på ca 250 miljarder kr (jämfört med en utlåning på en bra bit över 3 000 miljarder kr) som buffert för framtida förluster.
Det kan jämföras med övriga svenska storbanker per slutet av q1/2014 enl nedan:
...SEB 8,9% (eget kapital 119 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 1 330 miljarder kr)
...Nordea 8,1% (eget kapital 252 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 3 100 miljarder kr)
...Swedbank 8,0% (102 miljarder kr delat med 1 279 miljarder kr)
...Handelsbanken 6,2% (108 miljarder kr delat med 1 727 miljarder kr)
Nordea har euro som bokföringsvaluta och har redovisat följande resultat per aktie för de senaste åren:
2008: 0,79 euro
2009: 0,60 euro (-24%)
2010: 0,66 euro (+10%)
2011: 0,65 euro (-2%)
2012: 0,78 euro (+20%)
2013: 0,77 euro (-1%)
Dvs över perioden som helhet är det inte mer än ungefär oförändrad nivå.
Nordeas börskurs 98,70 kr motsvarar 10,81 euro.
Aktiens p/e-tal blir därmed 14 beräknat som nuvarande börskurs 10,81 euro delat med resultat per aktie 0,77 euro för 2014.
Och vilka resultat per aktie räknar då aktieanalytikerna med i snitt för Nordea de kommande åren?
2014: 0,89 euro (+16%)
2015: 0,96 euro (+8%)
2016: 1,02 euro (+6%)
http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/
Dvs nu plötsligt väntas Nordea få en väldigt hög och jämn resultattillväxt.
//Edit: Under q1/2014 uppgick Nordeas resultat per aktie till:
0,21 euro (+11% från q1/2013)
Dvs positivt med god ökningstakt, men frågetecken för hur Nordea ska kunna nå en resultatökning på 16% under helåret 2014 om det började i q1 med en ökning på "bara" 11%.
//
Nordeas resultat per aktie på 0,77 euro 2013 motsvarade drygt 3 miljarder euro i totalt nettoresultat.
Och analytikerna räknar i snitt med att Nordea kommer att uppnå följande totala nettoresultat de kommande åren:
2014: 3,6 miljarder euro (+17%)
2015: 3,9 miljarder euro (+7%)
2016: 4,1 miljarder euro (+6%)
2017: 4,1 miljarder euro (-0,5%)
http://www.4-traders.com/zbcache/reuters/Draw_Chart.php?p=3,1,605,375,Nordea+Bank+AB&RepNo=A2ED2&L2
Ericsson
Sveriges hopp i högteknologi-branschen.
Inledde sin bana med utrustning för fasttelefoni genom att kopiera amerikanska produkter.
Har gett sig på allehanda försök genom åren, tex ett tag pc-datorer vilket blev misslyckat.
Räddades av en lyckad satsning på den digitala telefonväxeln AXE för användning i fasttelefoni-nät etc.
Hade turen att tillsammans med statliga svenska telekomoperatören Televerket (som hade monopol som operatör i Sverige) utveckla en ny metod för mobiltelefoni.
Metoden blev framgångsrik både i Sverige och internationellt och idag är Ericsson störst i världen på utrustning för mobiltelefoninät (bla så kallade "bas-stationer").
Men konkurrensen i branschen är stenhård (och verkar hårdna allt mer) från bla finska Nokia, fransk/amerikanska Alcatel-Lucent, kineserna Huawei och ZTE, sydkoreanen Samsung etc.
//Edit: Och konkurrensen kan hårdna allt mer framöver om konkurrenterna går samman till ännu större aktörer.
Tex har det varit tal om att Nokia skulle köpa Alcatel-Lucent, eller att Samsung skulle köpa Nokia osv.
//
Efter den spruckna IT-bubblan i samband med millenniumskiftet (dvs årsskiftet 1999/2000) som ledde till allmän börsnedgång och sämre konjunktur, hamnade Ericsson med sin stora kostnadskostym i allvarliga problem när kundernas investeringsvilja var låg.
Ericsson blev tvunget att år 2002 be sina aktieägare om ett jättekapitaltillskott på 30 miljarder kr för att kunna överleva.
Kapitaltillskottet erhölls genom att 8 miljarder nya Ericsson-aktier vräktes ut för bara 3,80 kr per st.
(Som jämförelse har Ericsson idag drygt 3 miljarder utestående aktier efter en omvänd split år 2008 där fem gamla Ericsson-aktier slogs ihop till en ny.
Dvs dagens dryga 3 miljarder utestående aktier motsvarar ca 16 miljarder aktier före den omvända spliten.
Kapitaltillskottet 2002 innebar därmed en gigantisk utspädning av befintliga Ericsson-aktier, genom att det totala antalet utestående Ericsson-aktier dubblades.
Det motiverade värdet per aktie halverades därmed i ett slag (allt annat lika), eftersom bolagets värde därmed blev fördelat på dubbelt så många aktier.
Hur har det då gått för Ericsson på senare år?
Bolagets resultat per aktie:
2008: 3,52 kr
2009: 1,14 kr (-68%)
2010: 3,46 kr (+204%)
2011: 3,77 kr (+9%)
2012: 1,78 kr (-53%)
2013: 3,69 kr (+107%)
Dvs en helt klart brokig utveckling med återkommande ganska djupa svackor (men totalt sett en ungefär oförändrad utveckling under perioden ovan).
Med Ericssons B-aktie nu i 83,85 kr blir aktiens p/e-tal höga 23 (börskurs 83,85 kr delat med resultat per aktie 3,69 kr för 2013).
Aktieanalytikernas snittförväntningar för Ericssons resultat per aktie de kommande åren:
2014: 4,16 kr (+13%)
2015: 5,09 kr (+22%)
2016: 5,63 kr (+11%)
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Dvs mönstret från H&M och Nordea känns igen:
Efter de senaste årens mediokra resultatutveckling väntas det nu plötsligt bli en klart bättre utveckling de kommande åren.
Är det troligt att den positiva uvecklingen kommer att uppnås mot bakgrund av de senaste årens skrala utveckling?
Tilläggas kan dock att Ericssons q1/2014-resultatrapport visade ett nettoresultat som var upp över 40% (från q1/2013) och ett resultat per aktie som var upp 70-80%.
Men det var tydligen från låga nivåer i q1/2013.
Jämfört med analytikernas förväntningar på Ericssons q1/2014 var utfallet klart sämre än väntat:
...intäkter 47,5 miljarder kr (mot förväntade 51,5 miljarder kr), dvs 8% sämre än väntat
...nettoresultat 13% sämre än väntat
www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/04/23/ericsson-tynger-borsen.html
Aktieinvesterarna svarade med att skicka ner Ericssons B-aktie till 80,05 kr under rapportdagen 23 apr 2014.
Det var -7% från slutkursen föregående börsdag.
Det är en ganska stor kursrörelse för ett så pass stort börsbolag som Ericsson, och motiverar en lägre värderingsnivå av Ericsson-aktien.
Vid nuvarande börskurs 83,85 kr är Ericsson värt totalt 276 miljarder kr på börsen.
//Edit: Ericssons resultat per aktie de senaste kvartalen:
q1/2012: 2,76 kr
q2/2012: 0,34 kr
q3/2012: 0,67 kr
q4/2012: -1,99 kr
q1/2013: 0,37 kr (-87%)
q2/2013: 0,45 kr (+32%)
q3/2013: 0,90 kr (+34%)
q4/2013: 1,97 kr (?%)
q1/2014: 0,65 kr (+76%)
Dvs resultatnivån verkar hoppa upp och ned ganska kraftigt från kvartal till kvartal.
Siffrorna innebär följande för Ericssons senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014):
...resultat per aktie 3,97 kr (förbättring från -0,61 kr under föregående 12 mån)
Ericsson anger även enl nedan ett justerat resultat per aktie som kan anses vara mera rättvisande.
Det är resultatet exkl av- och nedskrivningar på så kallade immateriella anläggningstillgångar, och även exkl resultatposter som anses vara av engångskaraktär:
q1/2012: 3,14 kr
q2/2012: 0,78 kr
q3/2012: 1,04 kr
q4/2012: -1,40 kr
q1/2013: 0,99 kr (-68%)
q2/2013: 0,88 kr (+13%)
q3/2013: 1,31 kr (+26%)
q4/2013: 2,42 kr (?%)
q1/2014: 0,90 kr (-9%)
Dvs fortfarande brakförlust i q4/2012.
Dessutom mätt på det sättet blev det ett minskat resultat per aktie i q1/2014.
Utifrån de justerade resultatsiffrorna ovan per kvartal blir Ericssons resultat per aktie följande för senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014):
...resultat per aktie 5,51 kr (upp från 1,41 kr under föregående 12 mån)
Utifrån det blir Ericsson-aktiens p/e-tal 15 (börskurs 83,85 kr delat med resultat per aktie 5,51 kr).
Lägg därtill att Ericsson hade en nettokassa (kassa minus räntebärande skulder) på 44 miljarder kr per slutet av q1/2014 (motsvarande hela 16% av Ericssons börsvärde på 276 miljarder kr vid nuvarande börskurs 83,85 kr).
Nettokassan svarar alltså för 13-14 kr av Ericsson-aktiens börskurs 83,85 kr.
Drar man då ifrån nettokassan från börskursen blir det en börskurs på drygt 70 kr exkl nettokassa.
Och med ett resultat per aktie på 5-6 kr i årstakt blir p/e-talet då bara 12-13.
Kan det dessutom bli resultatökningar de kommande åren börjar Ericsson-aktien nästan se billig ut?
Men återstår att se om det kan nås, plus frågetecken för om man ska beräkna resultatet per aktie exkl av- och nedskrivningar på ia-tillgångar och exkl engångsposter.
Även frågetecken för om man bör dra ifrån nettokassan för att beräkna Ericsson-aktiens p/e-tal eftersom nettokassan ev kommer att behövas till investeringar för utvecklingen av Ericssons verksamhet.
Tex spenderar Ericsson jättebelopp på produktutveckling varje år och om det visar sig vara felsatsningar kan Ericsson behöva göra en omstart med nya produktutvecklings-satsningar osv:
2010: 32 miljarder kr (16%)
2011: 33 miljarder kr (14%)
2012: 33 miljarder kr (14%)
2013: 32 miljarder kr (14%)
Riskerna i högteknologibranschen är stora och som nämnt behövde Ericsson tex år 2002 ett kapitaltillskott på 30 miljarder kr från aktieägarna för att överleva.
Positivt att Ericsson har relativt sett förhållandevis lite ev luft i balansräkningen i form av bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar).
Per slutet av q1/2014 hade Ericsson ia-tillgångar bokförda till 47 miljarder kr motsvarande:
...18% av totala tillgångar
...33% av eget kapital
Det är i och för sig inte lite men mindre än för många andra börsbolag.
Och dessutom är stora ia-tillgångar en inte lika stor risk om man som Ericsson har en stor nettokassa istället för hög skuldsättning.
Utveckling av Ericssons intäkter de senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2011: 53 miljarder kr
q2/2011: 55 miljarder kr
q3/2011: 56 miljarder kr
q4/2011: 64 miljarder kr
q1/2012: 51 miljarder kr (-4%)
q2/2012: 55 miljarder kr (+1%)
q3/2012: 55 miljarder kr (-2%)
q4/2012: 67 miljarder kr (+5%)
q1/2013: 52 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 55 miljarder kr (0%)
q3/2013: 53 miljarder kr (-3%)
q4/2013: 67 miljarder kr (0%)
q1/2014: 48 miljarder kr (-9%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2012: -6%
q2/2012: -6%
q3/2012: -4%
q4/2012: +5%
q1/2013: +7%
q2/2013: +7%
q3/2013: +3%
q4/2013: +4%
q1/2014: -7%
Dvs det ser ju inte jätteuppmuntrande ut.
Intäkterna verkade ta lite fart from slutet av 2012 men tycks återigen ha börjat försvagas i början av 2014.
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2012: 5%
q2/2012: 6%
q3/2012: 7%
q4/2012: 7%
q1/2013: 4%
q2/2013: 5%
q3/2013: 8%
q4/2013: 14%
q1/2014: 6%
(Det är Ericssons rörelsemarginal exkl delägda bolag och exkl en reavinst på 8 miljarder kr i q1/2012 för försäljningen av Ericssons ägarandel i mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson.)
Dvvs positivt med stigande nivå på rörelsemarginalen under andra halvåret 2013, men i början av 2014 har nivån återigen sjunkit.
//
Sammantagen reflektion
Utifrån ovanstående är intrycket att det från nuvarande höga börsnivå är troligt med en större börsnedgång under de kommande åren.
Rekommendationen blir därför "spekulativt köp" av Handelsbankens fond Xact Bear som stiger i värde när börsen faller.
...Xact Bears fondandelskurs står för närvarande i 118,45 kr (slutkursen fre 30 maj 2014).
...Det är samtidigt som OMXS30-index står i 1402,08.
Toppnivån för OMXS30 ligger på 1404,63 vilket uppnåddes under förmiddagen fre 30 maj 2014.
Samtidigt nådde Xact Bear en bottennivå på 118,10 kr.
Förenklat gäller följande:
...Om OMXS30-index är +1% under en börsdag så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
...Om OMXS30-index är -1% under en börsdag så är Xact Bears fondandelskurs +1,5%.
Track record
I tillägg till ovanstående kan nämnas att Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" vid flera tillfällen tidigare, men därefter har OMXS30-indexet fortsatt stiga (varvid Xact Bear alltså fallit i värde).
Tidigare tillfällen då Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" här i bloggen:
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
13) 25 maj 2014: Xact Bear i 119,80 kr vid indexnivån 1392,28.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/enorm-kinesisk-kreditbubbla
Och nu enl detta blogginlägg:
14) 30 maj 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1402,08.
Förändring av OMXS30-indexet sedan det första blogginlägget:
1) 8 aug 2013: 1249,22 (0%)
2) 2 okt 2013: 1260,24 (+1%)
3) 21 nov 2013: 1290,50 (+3%)
4) 20 dec 2013: 1299,54 (+4%)
5) 27 dec 2013: 1334,42 (+7%)
6) 28 feb 2014: 1369,13 (+10%)
7) 3 mars 2014: ?
8) 11 mars 2014: ?
9) 20 mars 2014: 1360,48 (+9%)
10) 24 apr 2014: 1365,27 (+9%)
11) 5 maj 2014: 1360,19 (+8%)
12) 16 maj 2014: 1382,14 (+11%)
13) 25 maj 2014: 1392,28 (+11,5%)
14) 30 maj 2014: 1402,08 (+12,2%)
Förändring av Xact Bears fondandelskurs sedan det första blogginlägget där fonden fick rek "spekulativt köp" 8 aug 2013:
1) 8 aug 2013: 150,00 kr (0%)
2) 2 okt 2013: 147,50 kr (-2%)
3) 21 nov 2013: 142,40 kr (-5%)
4) 20 dec 2013: 140,60 kr (-6%)
5) 27 dec 2013: 135,30 kr (-10%)
6) 28 feb 2014: 129,80 kr (-13%)
7) 3 mars 2014: 133,45 kr (-11%)
8) 11 mars 2014: 130,75 kr (-13%)
9) 20 mars 2014: 130,60 kr (-13%)
10) 24 apr 2014: 125,20 kr (-17%)
11) 5 maj 2014: 125,20 kr (-17%)
12) 16 maj 2014: 121,05 kr (-19%)
13) 25 maj 2014: 119,80 kr (-20%)
14) 30 maj 2014: 118,45 kr (-21%)
Dvs sedan det första blogginlägget 8 aug 2013 är nu:
...OMXS30-index +12%
...Xact Bear -21%
Om man antar att man skulle ha köpt 100 st Xact Bear-andelar vid varje rekommendationstillfälle ovan skulle värdeutvecklingen ha blivit enl följande:
1) 8 aug 2013: 100 st köpta för 150,00 kr/st
2) 2 okt 2013: 100 st köpta för 147,50 kr/st
3) 21 nov 2013: 100 st köpta för 142,40 kr/st
4) 20 dec 2013: 100 st köpta för 140,60 kr/st
5) 27 dec 2013: 100 st köpta för 135,30 kr/st
6) 28 feb 2014: 100 st köpta för 129,80 kr/st
7) 3 mars 2014: 100 st köpta för 133,45 kr/st
8) 11 mars 2014: 100 st köpta för 130,75 kr/st
9) 20 mars 2014: 100 st köpta för 130,60 kr/st
10) 24 apr 2014: 100 st köpta för 125,20 kr/st
11) 5 maj 2014: 100 st köpta för 125,20 kr/st
12) 16 maj 2014: 100 st köpta för 121,05 kr/st
13) 25 maj 2014: 100 st köpta för 119,80 kr/st
14) 30 maj 2014: 100 st köpta för 118,45 kr/st
Det ger då följande inköpssumma per tillfälle (exkl courtageavgift etc):
1) 8 aug 2013: 15 000 kr
2) 2 okt 2013: 14 750 kr
3) 21 nov 2013: 14 240 kr
4) 20 dec 2013: 14 060 kr
5) 27 dec 2013: 13 530 kr
6) 28 feb 2014: 12 980 kr
7) 3 mars 2014: 13 345 kr
8) 11 mars 2014: 13 075 kr
9) 20 mars 2014: 13 060 kr
10) 24 apr 2014: 12 520 kr
11) 5 maj 2014: 12 520 kr
12) 16 maj 2014: 12 105 kr
13) 25 maj 2014: 11 980 kr
14) 30 maj 2014: 11 845 kr
Summa inköpsbelopp 185 010 kr (1 400 st andelar à snittkurs 132,15 kr)
Värde idag: 165 830 kr (1 400 st andelar gånger fondandelskurs 118,45 kr)
Värdeförändring hittills: -19 180 kr (-10% av investerat belopp)
Dvs i så fall har man köpt Xact Bear-andelar för ca 185 000 kr.
Men pga OMXS30-uppgången (och Xact Bear-nedgången) är andelarna i dagsläget bara värda knappt 166 000 kr.
Det blir alltså en värdeminskning på ca 19 000 kr under perioden (dvsca 10% av investerat belopp har hittills gått förlorat).
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för fonden Xact Bear vid fondandelskursen 118,45 kr.
Det var fondandelens slutkurs på börsen fre 30 maj 2014.
//Edit: Xact Bear nere i 117,95 kr under förmiddagen mån 2 jun 2014 då OMXS30-indexet nådde nya toppnivån 1406,26.
//