Xact Bear update
2015-02-04 08:59, Edited at: 2015-02-07 03:07Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Fortsatt köprekommendation för Handelsbankens pessimismfond Xact Bear.
Händelseförlopp:
1)
8 aug 2013: Bloggen ger för första gången köprekommendation (rekommendationen "spekulativt köp") för Handelsbankens pessimismfond Xact Bear
Generellt gäller ju att
...Xact Bears fondandelskurs stiger i värde
...när Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 faller.
//Edit: Mer specifikt som tumregel:
...Om OMXS30 är +1,0% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5% under samma börsdag.
...Om OMXS30 är -1,0% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs +1,5% under samma börsdag.
Och rekommendationen "spekulativt köp" avser alltså här i bloggen köprekommendation för en investering (föreslaget köp av aktie eller annan tillgång) med hög risk, med en placeringshorisont på några års sikt.
Dvs en högrisk-investering innebär att sannolikheten inte är jättehög (dvs ej så hög som tex 80-90%) för att det kommer att gå bra, men tillräckligt hög (50-70%?) för att det ska vara värt risken (sannolikheten) för att det går dåligt.
Och som alltid i bloggen avser rekommendationerna här utvecklingen på några års sikt (4-5 års sikt), och ej utvecklingen på kort sikt.
//
...OMXS30-indexet låg då i 1249,22 (när blogginlägget från 8 aug 2013 skrevs).
...Och fondandelskursen för Xact Bear låg då i 150 kr.
2)
Vad har hänt därefter?
OMXS30 har fortsatt stiga och Xact Bear fortsatt falla.
Och Xact Bear har fått upprepad rekommendation "spekulativt köp" ett antal gånger här i bloggen.
Bla senast (för 19:e gången) i ett tidigare blogginlägg från så sent som fre 23 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
...Då låg OMXS30 i 1523,80.
...Och Xact Bear i 102,20 kr.
3)
Nu har det gått ytterligare nästan två veckor sedan dess.
...Och nu står OMXS30 i 1593,42.
...Xact Bear står i 95,35 kr.
Dvs sedan det första blogginlägget 8 aug 2014 är:
...OMXS30-indexet +28% (från 1249,22 till 1593,42).
...Xact Bears fondandelskurs -36% (från 150 kr till 95,35 kr).
Det har alltså inte varit särskilt lyckat hittills
...att bloggen under perioden from 8 aug 2013 gett 19 köprekommendationer för Xact Bear
...samtidigt som Xact Bears fondandelskurs hittills är -36%.
//Edit: I den inledande börshandeln ons 4 feb 2015:
...OMXS30 som högst uppe i nya toppnivån 1596,27.
...Xact Bears fondandelskurs som lägst nere i nya bottennivån 94,90 kr.
//
Men bla:
...Rekommendationerna har alltid varit "spekulativt köp", dvs markerade för att det avser en högrisk-investering som kan slå fel.
...Hittills har det "bara" gått ca 1,5 år sedan den första rekommendationen 8 aug 2013, medan rekommendationerna här i bloggen avser utvecklingen på flera års sikt.
Dvs det sista ordet är inte sagt ännu.
...Ju mer OMXS30 stiger och Xact Bear faller, desto högre är sannolikheten för att det förr eller senare kommer att inledas en större börsnedgång (som gör att Xact Bear stiger).
Den pågående uppgången i OMXS30 har egentligen pågått sedan den globala finanskrisen 2008/2009 då indexet var nere i 800-900 hösten 2008.
Och i ett ännu längre perspektiv ända sedan 2002/2003 då indexet var nere i 400-500.
Samtidigt finns det orosmoln på himmelen.
Bla:
...Det eskalerade bråket mellan Ryssland och Västvärlden, med bla Västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland.
...Greklands statsfinansiella kris med enorm statsskuld och frågan vad som ska hända med den.
Bla nytt populistiskt parti vid makten i Grekland riskerar öka oron.
Fråga om en ny Greklandskris kan dra med sig andra länder i svag situation (som Spanien, Portugal och Irland).
//Edit: Tex ons 4 feb 2015:
Europeiska centralbanken, ECB, är emot en avgörande del av den grekiska regeringens nya räddningsplan, vilket potentiellt skulle innebära att Aten (dvs Grekland med sin huvudstad Aten) inte har någon källa till extern finansiering när det internationella stödet löper ut i slutet av månaden (dvs feb 2015).
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/04/grekland-ecb-emot-senaste-skuldplanen-ft.html
Hur kommer finansmarknaderna i så fall att reagera nu i slutet av feb 2015?
Risk för stora Greklands-relaterade kreditförluster i europeiska banker vid ny Greklandskris?
Bloomberg 4 feb 2015:
Greece’s bailout program ends on Feb. 28 (2015) and failure to come to an agreement with the troika of lenders from
the European Commission
International Monetary Fund
and European Central Bank
could leave the country without funding to repay billions of euros in debt due in the coming months.
Germany is prepared to wait until April or May (2015), when Greece hits a cash crunch to strengthen its bargaining position, a person familiar with the matter said.
Dvs det befintliga räddningsprogrammet för Grekland löper ut 28 feb 2015, och om en ny överenskommelse inte nås kommer det bli kris då Grekland inte har några pengar att under de följande månaderna återbetala miljarder euro i skulder.
3 feb 2015 enl tv-programmet Keiser Report från tv-kanalen RT:
Mindre än 10% av räddningspengarna till Grekland gick till Grekland.
Resten (dvs ca 90%) gick till de europeiska banker (i Frankrike, Tyskland etc) som lånat ut pengar till Grekland.
Dvs utan räddningspengarna så hade de bankerna gått omkull.
Tom amerikanska storbanken JP Morgan har konstaterat att bara 15 miljarder euro av de totala räddningspengarna avseende Grekland (ursprungligen 410 miljarder vilket delvis sänktes något i slutändan).
https://www.youtube.com/watch?v=84j6DzzzyK8
Dock tal om att RT är sponsrat av Ryssland för att göra propaganda för Ryssland och baktala Västvärlden osv.
Enl programmet beror Greklands-krisen på att amerikanska investmentbanken Goldman Sachs gick in som rådgivare till Grekland så att Grekland skulle kunna dölja sina dåliga statsfinanser från EU:s granskning osv.
Programmet tar upp att nya grekiska finansministern Yanis Varoufakis nu är den enda som ärligt beskriver läget som att Grekland är bankrutt.
Han beskriver Grekland som en pank person med ett kreditkort, men att hans kompisar vill fortsätta låna ut pengar till honom.
Enl programmet är det ingen (i Västvärlden etc) som talar högt om att Grekland alltså i praktiken är bankrutt.
På samma sätt var det många stora internationella banker som blev bankrutt under 2008/2009-krisen (tex Lehman, RBS, HSBC, Barclays).
Bankerna själva beskrev krisen som tillfälliga likviditetsproblem som krävde att staterna trädde in och lånade ut krispengar i olika räddningspaket.
Och de räddningspaketspengarna finansieras med statsskulder som nu har en ränta på noll procent eller tom negativ ränta via centralbankernas styrräntor.
16% av all världens statskulder har nu officiellt en negativ räntenivå.
Men istället för att fortsätta förneka hur illa läger är sedan krisen 2008, försöker grekiska finansministern Varoufakis nu göra klart hur det egentligen står till:
1) I själva verket är hela världsekonomin bankrutt.
2) Stora internationella banker som Barclays, HSBC, Lloyds och RBS är i praktiken bankrutt. Även brittiska centralbanken Bank of England och amerikanska centralbanken Federal Reserve.
Varoufakis menar att omvärlden är bankrutt, men även Grekland.
Och omvärlden vill nu betala på sin underliggande jätteskuld genom att sälja av Greklands tillgångar på ogynnsamma villkor.
Och det alltså mot bakgrund av att Greklands-krisen beror på Goldman Sachs agerande, vilket var för att gynna
...sin kund; amerikanska investeraren John Paulsons hedgefond
...och även dåvarande grekiska politiska ledaren George Papandreou: http://en.wikipedia.org/wiki/George_Papandreou
Bla har det i efterhand framkommit att Papandreou stulit pengar.
Detta alltså enl tv-programmet Keiser Report på tv-kanalen RT enl ovan.
Alla anklagade i programmet anser sig dock säkert helt oskyldiga till alla påstådda oegentligheter etc.
//Edit: Även tidigare tal om att Goldman Sachs otillbörligt gynnat John Paulson och hans hedgefond.
Det var sedan det framkommit att banken sålt värdepapper till andra investerare, utan att meddela de köpande investerarna att värdepapprena bestod av tillgångar som Paulson valt ut för att tjäna på när de sjönk i värde.
De försäljningen av de aktuella värdepapprena till nya investerare, kallades "Abacus-affären" och bestod av amerikanska bolånefordringar paketerade som så kallade CDO-instrument.
Affären fick amerikanska finansinspektionen SEC att slå bakut.
Tex om den härvan:
Abacus mortgage-backed CDOs
In April 2010, the SEC charged Goldman Sachs and one of its vice presidents, Fabrice Tourre, with securities fraud.
The SEC alleged that Goldman had told buyers of one of its investment deals (a type called a "synthetic CDO"), that the underlying assets in the deal had been picked by an independent CDO manager, ACA Management.
In fact, a short investor betting that the CDO would default (Paulson & Co. hedge fund group) had played a “significant role” in the selection, and the package of securities turned out to become "one of the worst-performing mortgage deals of the housing crisis".
On July 15, 2010, Goldman settled, agreeing to pay the SEC and investors $550 million.
In August 2013 Tourre was found liable on six of seven counts by a federal jury.
http://en.wikipedia.org/wiki/Goldman_Sachs#Abacus_mortgage-backed_CDOs
Dvs det slutade med att Goldman Sachs betalade 550 miljoner dollar i böter och Goldman Sachs-medarbetaren Fabrice Tourre dömdes skyldig på flera åtalspunkter enl domstolen i den efterföljande rättsprocessen.
//
Mot bakgrund av Grekland enl ovan; tex artikel från Reuters 30 jan 2015 om ökad oro i England över hur det egentligen står till med tyska storbanken Deutsche Bank:
Deutsche Bank London arm under extra scrutiny by watchdog - source
Deutsche Bank's London office is under enhanced supervision by Britain's financial regulator due to concerns about the German bank's governance and controls, a person familiar with the matter said.
Britain's Financial Conduct Authority (FCA) has put Deutsche under so-called enhanced supervision since the autumn, the source said.
http://uk.reuters.com/article/2015/01/30/uk-deutschebank-britain-supervision-idUKKBN0L31XE20150130
Dvs brittiska finansinspektionen FCA har sedan hösten 2014 ökat sin övervakning av Deutsche Bank pga oro kring banken och hur den leds.
Även tyska övervakare tydligen oroade över Deutsche Bank:
German and British Regulators Examining Deutsche Bank’s Controls and Reporting
German and British regulators are examining Deutsche Bank’s systems and controls as questions have again arisen about the German lender’s reporting procedures.
The Financial Conduct Authority of Britain placed Deutsche Bank’s London office under so-called enhanced supervision last year after it was fined 4.7 million pounds, or about $7.1 million, by the regulator in August (2014) for reporting failures, a person briefed on the situation said on Friday (30 jan 2015).
Dvs risk för att Deutsche Banks dubbla vd:ar
...Jürgen Fitschen (tysk)
och
...Anshuman "Anshu" Jain (indisk)
trixar med bankens bokföring för att dölja lik i garderoben som kan dyka upp?
Jämför med härvan kring svenska aktiemäklarfirman HQ där stora tradingförluster doldes vilket gjorde att firman gick omkull och stora rättsprocesser nu har inletts.
Bla tidigare blogginlägg om HQ från 15 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/hq-update
Deutsche Bank dock en lite större potatis med ett börsvärde på motsvarande 354 miljarder kr vid
...börskurs kring 27 euro
...och eurokurs kring 9,43 kr.
http://www.bloomberg.com/quote/DBK:GR
Nordea dock värt mer; 439 miljarder kr vid börskurs 108,40 kr: http://www.bloomberg.com/quote/NDA:SS
Men även om Nordea är värt mer på börsen så är Deutsche Bank klart större:
Antal anställda:
...Deutsche Bank ca 100 000 pers (varav 40 000-50 000 i Tyskland) per slutet av sep 2014
...Nordea nästan 30 000 pers per slutet av 2014
Bokfört värde på totala tillgångar (inkl utlåning):
...Deutsche Bank 15 000-16 000 miljarder kr (per slutet av sep 2014)
...Nordea 6 000-7 000 miljarder kr (per slutet av 2014)
Eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder):
...Deutsche Bank 610 miljarder kr per slutet av sep 2014
...Nordea 284 miljarder kr per slutet av 2014
Eget kapital som andel av bokfört värde på totala tillgångar:
...Deutsche Bank 3,9% (slutet av sep 2014)
...Nordea 4,5% (slutet av 2014)
Dvs om man tyckte Nordea hade litet eget kapital i förhållande till totala tillgångar, så är DB:s egna kapital relativt sett ännu mindre.
Det räcker alltså med nedskrivning av tillgångarna med knappt 4% för att DB:s egna kapital på drygt 600 miljarder kr ska utraderas och banken vara konkursmässig.
En kris för DB skulle skapa stor oro på finansmarknaderna i Europa och globalt.
//Edit: De största bankerna i Europa (mätt som bokfört värde på respektive banks tillgångar (inkl utlåning):
HSBC (Storbritannien) 2 758 miljarder dollar
BNP Paribas (Frankrike) 2 589 miljarder dollar
Credit Agricole (Frankrike) 2 347 miljarder dollar
Barclays (Storbritannien) 2 267 miljarder dollar
5. Deutsche Bank (Tyskland) 2 251 miljarder dollar
Osv.
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_largest_banks
Är väl ej helt uppdaterade siffror dock.
De största europeiska bankernas börsvärden per slutet av apr 2014:
HSBC (Storbritannien) 193 miljarder dollar
Banco Santander (Spanien) 115 miljarder dollar
BNP Paribas (Frankrike) 93 miljarder dollar
Lloyds (Storbritannien) 91 miljarder dollar
Allies Irish Banks AIB (Irland) 87 miljarder dollar
UBS (Schweiz) 80 miljarder dollar
BBVA (Spanien) 72 miljarder dollar
Barclays (Storbritannien) 70 miljarder dollar
Nordea (Sverige) 59 miljarder dollar
RBS (Storbritannien) 57 miljarder dollar
...
17. Deutsche Bank 45 miljarder dollar
http://www.banksdaily.com/topbanks/Europe/market-cap-2014.html
//
Deutsche Bank-aktien har långsiktigt fallande trend
...från över 50 euro våren 2010
...till nuvarande nivå kring 27 euro
Nordea-aktien långsiktigt stigande
...från under 50 kr hösten 2011
...till nuvarande kurs 108-109 kr under förmiddagen ons 4 feb 2015
Även tal om nyval i Spanien i nov/dec 2015 och risk för att populistiska politiska krafter då får ökad makt där (precis som att populistiska politiska krafter nyligen tagit makten i Grekland).
//
Ur tidigare blogginlägg (om byggbolaget NCC) från 29 jan 2015:
Tex beror väl uppgången i OMXS30 på sistone bla på:
1) 28 okt 2014: Riksbanken sänker sin styrränta från 0,25% till 0%.
2) kraftigt försvagad svensk krona mot bla dollarn (vilket ger positiva valutaeffekter i resultatet för börsnoterade bolag med verksamhet i USA)
3) tors 22 jan 2015: kraftiga ytterligare ekonomiska stimulansåtgärder från europeiska centralbanken ECB
4) ons 28 jan 2015: stark resultatrapport från storbanken Nordea
http://www.redeye.se/aktiebloggen/ncc/salj-ncc-aktien-0
Bla varningslampor som nu börjar blinka allt starkare.
Tex svenska storbanken SEB:s vd Annika Falkengren enl Bloomberg.com 29 jan 2015:
Biggest Nordic FX Trader Sees Risk Binge Ending Badly
There is no text book that banks and investors can turn to in order to navigate their way through the maze of risks that’s growing more complex by the day.
That’s according to Annika Falkengren, the chief executive officer of Stockholm-based SEB AB, Scandinavia’s biggest foreign-currency trader.
Falkengren i den artikeln bla:
This is a market you’ve never experienced before.
You can’t go back in history and check the text books.
We’re in a low-rate scenario, with deflation, cost cuts, fewer employees and geopolitical factors.
I think you need to be careful.
Och enl artikeln:
She (Falkengren) says the extreme levels of liquidity being pumped into the market by central banks are a cause for concern as asset prices become inflated, especially in the stock market.
“When you get free liquidity, that normally leads to higher risk-taking somewhere,” she said. “And that usually doesn’t end well.”
Dvs det alltså bla mot bakgrund av ECB:s ytterligare kraftiga stimulansåtgärder som enl ovan meddelades 22 jan 2015.
I artikeln uttalar sig även svenska storbanken Nordeas vd Christian Clausen:
You cannot know what will come, but you can insure that you have control of tail-risks.
But abrupt volatility is not easy to handle.
Normal volatility is OK, that we can live with.
Problems arise when dealing with events that cannot be hedged.
Artikeln handlar dock bla om ökad volatilitet på valutamarknaden, tex med schweizerfrancens kratiga uppgång sedan Scweiz plötsligt släppte taket fritt mot euron vilket gjort att en del banker utomlands fått förluster.
Men det kan även tolkas som riskerna på aktiemarknaden.
Danska Saxo Bank uttalar sig också i Bloomberg-artikeln ovan:
Steen Blaafalk, the chief financial officer of Saxo, says he’s urging clients to brace themselves for a period of “extreme volatility” as
...the European Central Bank starts its bond-purchase program
...and a new Greek government tries to renegotiate the terms of its bailout.
Även enl Sveriges Radios radioprogram Studio Ett uttalar sig
...Torbjörn Isaksson (analytiker hos Nordea)
och
...Harry Flam (professor vid Stockholms Universitet)
om effekterna av centralbankernas enorma stimulansåtgärder på sistone, bla att svenska centralbanken Riksbanken har satt sin styrränta till rekordlåga noll procent:
"Nollräntan är ett experiment i hela västeuropa"
Sedan i höstas är Riksbankens styrränta noll procent.
Tanken är att den låga räntan skall sätta fart på den svenska ekonomin och höja inflationen.
Enligt ledande ekonomer på Nordea är detta en extrem åtgärd, som ökar risken för krascher på såväl bostadsmarknaden som finansmarknaden.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6084455
Bla säger Isaksson där att det för närvarande är lågkonjunktur i Europa.
Och så har det väl varit ända sedan finanskrisen 2008/2009.
Flam säger däremot att konjunkturen börjat ta fart i USA och Storbritannien.
Men för att få fart på Europakonjunkturen jobbar alltså ECB hårt nu med enorma fortsatta stimulansåtgärder, bla genom att pumpa in jättebelopp i ekonomin.
Men hjälper det?
ECB verkar ju vilja att europeiska banker ska ta pengarna och i sin tur låna ut dem till bolag etc för att göra investeringar i sina verksamheter osv.
Men problemet verkar vara att bankerna är ovilliga att ta pengarna och låna vidare dem.
Ev pga att de brände sig så kraftigt i samband med finanskrisen 2008/2009.
Mer om den krisen i tex tidigare blogginlägg från 23 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Istället verkar pengarna gå till att bubblor blir uppblåsta i form av tex aktier och fastigheter, där tex investerare nu får "easy money" att handla för.
Risk för att det senare kommer att leda till
...att dessa bubblor spricker
...och att det på nytt blir stora kreditförluster hos bankerna etc
...och en ny kris som blir ännu värre än 2008/2009
?
Man kan även titta på värderingsnivån för enskilda aktier i Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30.
...Såg tex att Nordea-aktien är vinnare hittills under 2015 bland storbolagsaktierna med en kursförändring på +21% till 109,90 kr: www.avanza.se/aktier/vinnare-forlorare.html?countryCode=SE&listKeys=LargeCap.SE&timeUnit=YEAR_TO_DATE
...Det är klart bättre än OMXS30 som hittills under 2015 är +9% (vilket också är mycket starkt och en ohållbar ökningstakt i längden).
Tex som nämnt ovan som en orsak till börsuppgången på sistone:
ons 28 jan 2015: stark resultatrapport från storbanken Nordea
Det var Nordeas q4/2014-resultatrapport som kom då: http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/eu/interim/Q4_2014_SE.pdf?lnkid=com-se|fp|topstory|Q4-2014-report
Bla Nordea-vd:n Christian Clausen i rapporten:
Resultatet (för Nordea) 2014 var robust med
...stabila intäkter
...lägre kostnader
...och höjd kreditkvalitet.
Rörelseresultatet steg med 9 procent, trots en utmanande miljö med
...låg tillväxt
...låga räntor
...och ökade geopolitiska spänningar.
Och bla:
Inför 2015 är vi rustade för ännu ett år med låg tillväxt och låga räntor (...)
Dvs han har väl god överblick och räknar tydligen inte med att konjunkturen ska ta särskild fart under 2015.
Nordeas nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie de senaste kvartalen:
q1/2012: 1,68 kr
q2/2012: 1,87 kr
q3/2012: 1,44 kr
q4/2012: 1,81 kr
q1/2013: 1,70 kr (+1%)
q2/2013: 1,63 kr (-13%)
q3/2013: 1,65 kr (+15%)
q4/2013: 1,68 kr (-7%)
q1/2014: 1,86 kr (+10%)
q2/2014: 1,54 kr (-6%)
q3/2014: 2,12 kr (+28%)
q4/2014: 2,04 kr (+21%)
(Siffrorna är omräknade från Nordeas bokföringsvaluta euro till svenska kronor med historiska genomsnittliga valutakurser per månad.)
Dvs man kan tolka det som att Nordeas resultattillväxt håller på att ta fart de senaste kvartalen.
Per år blir det följande utveckling för Nordeas nettoresultat per aktie i kr:
2012: 6,79 kr
2013: 6,66 kr (-2%)
2014: 7,55 kr (+13%)
Och som jämförelse Nordea-aktien nu alltså i 109,90 kr.
Det innebär att aktien värderas till ett p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) på 14-15!
Här i bloggen är uppfattningen att det är alldeles för högt.
I och för sig rekordlåga räntor just nu vilket sänker aktieinvesterares avkastningskrav, och därmed höjer aktiers motiverade värde (tex aktiers motiverade p/e-tal).
Och det kan sägas vara högkonjunktur nu för bankverksamhet som Nordea, med bla god efterfrågan på lån och låga kreditförluster.
Men Nordeas långsiktiga historik avskräcker och visar att bankverksamhet som Nordeas är förknippad med stora risker.
Dessutom risk för att den generella räntenivån kommer att stiga framöver i takt med att centralbankernas stora stimulansåtgärder avtar.
I och för sig kan det höja Nordeas ränteintäkter på bankens utlåning (egentligen bankens räntenetto, dvs ränteintäkter minus räntekostnader).
Men framför allt leder det till att aktieinvesterare får högre avkastningkrav och att aktiers motiverade värde därmed generellt sjunker (tex högre motiverade p/e-tal för aktier).
På vilket sätt avskräcker Nordeas historik och visar att bankens verksamhet innebär hög risk?
...Tidigare var Nordeas namn Nordbanken och Nordbanken gick i praktiken omkull och övertogs av svenska staten i samband med finans- och fastighetskrisen i Sverige i början av 1990-talet.
...Och liksom alla banker drabbades Nordea kraftigt negativt av den globala finanskrisen 2008/2009 och var tvungen att be sina aktieägare om stort kapitaltillskott.
Tex om Nordea ur tidigare blogginlägg från 30 juli 2014:
- -Här börjar utdrag från det blogginlägget- - -
Ur Wikipedia bla:
"Nordbanken var ett svenskt bankaktiebolag som bildades 1986 genom ett samgående mellan Uplandsbanken och Sundsvallsbanken.
Banken existerade till 1990 innan den blev uppköpt av statliga PK-Banken, men den nya sammanslagna banken valde då att anta Nordbanken som sitt nya varumärke."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nordbanken
Även i den länken:
"Efter att PK-Banken köpt upp sin mindre konkurrent och ändrat namn fick man stora problem under finanskrisen i Sverige 1990-1994.
De privata ägare som kommit in i samband med sammanslagningen blev utlösta av svenska staten trots att man var på obestånd och bankens värde var högst osäkert.
Gota Bank som samtidigt förstatligats slogs samman med Nordbanken.
Ägandet övertogs sedan av Bankstödsnämnden och de osäkra fordringarna avsattes till ett nytt statligt bolag, Securum.
Under finanskrisen gång mottog man som statens egen bank huvuddelen av det utbetalade bankstödet på cirka 65 miljarder svenska kronor."
"Efter krisen var det i stort sett en helt ny bank som trädde fram:
...dels återkapitaliserad med nya stödpengar
...men samtidigt hade staten även tagit över dåliga lån och andra osäkra fordringar, medan banker som inte fått del av det statliga stödet satt kvar med osäkra fordringar och var tvungna att gå till aktieägarna för att få in nödvändigt kapital till att täcka förluster."
"Verksamheten slogs 1998 samman med den finländska banken Merita och bildade Merita-Nordbanken, vilket kom att bli det första steget i en rad av sammanslagningar som resulterade i att finanskoncernen Nordea bildades."
Även separat i Wikipedia om den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet:
Bankernas kreditförluster mellan 1990 och 1993 var, enligt professor Johan Lybeck, 179 miljarder kronor
...varav skattebetalarna stod för 65 miljarder – främst till Nordbanken och Götabanken.
...50 miljarder kronor fick bankernas ägare stå för genom lägre avkastningar medan bankernas kunder genom sämre sparräntor och högre låneräntor antas fått stå för det resterande.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990-1994#Bankkrisen
Kreditförluster betyder alltså förenklat förluster som banker kan drabbas av om låntagare ej kan betala tillbaka lånade pengar.
- -Slut på utdrag från blogginlägget- - -
Och nedan ur samma blogginlägg om hur Nordea drabbades under 2008/2009-krisen.
- -Här börjar det utdraget från blogginlägget- - -
Resultateffekten av Nordeas kreditförluster per år motsvarar följande belopp i svenska kr (beräknat med genomsnittliga valutakurser per år för kronan mot euron):
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
2014 (första halvåret): -2 623 miljoner kr
Nordea blev tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro under våren 2009.
Det motsvarade ca 27 miljarder kr vid dåvarande eurokurs mot kronan.
Bankernas sammanlagda kreditförluster under de sex åren 2008-2013:
Nordea 49 miljarder kr
Swedbank 29 miljarder kr
SEB 17 miljarder kr
Handelsbanken 10 miljarder kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
- -Slut på utdraget från blogginlägget- - -
Uppdaterar man Nordeas kreditförluster per år ovan med helåret 2014 ser utvecklingen ut enl nedan:
Nordeas resultateffekt av kreditförluster per år:
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
2014: -4 858 miljoner kr
Dvs för 2014 var det försumbara kreditförluster på bara ca 0,15% av Nordeas genomsnittliga utlåning på ca 3 200 miljarder kr till allmänheten under året.
Det är ju som det sig bör i goda tider.
Men hur blir det i dåliga tider vid en riktigt djup lågkonjunktur?
Nordea hade ju flyt för att 2008/2009-krisen blev så kortvarig tack vare ländernas kraftiga stimulansåtgärder.
Nu risk för en ny kris och att länderna då inte kommer att ha något krut kvar för ytterligare stimulansåtgärder?
Bla oroväckande att Nordea per slutet av 2014 hade
...en utlåning på 3 312 miljarder kr till allmänheten
...ett eget kapital på bara 284 miljarder kr
Dvs en utlåning på över 3 300 miljarder kr och ett eget kapital på under 300 miljarder kr.
Det egna kapitalet utgör alltså bara 8-9% av utlåningen.
Därmed
...räcker det med att låntagarna ej kan betala tillbaka 8-9% av Nordeas utlåning
...för att Nordea ska drabbas av kreditförluster på 284 miljarder kr
...så att bankens hela egna kapital blir utraderat och banken konkursmässig
...och då omgående måste få ett gigantiskt kapitaltillskott på ca 284 miljarder kr från aktieägarna för att överleva.
Alla bolag (inkl banker) blir ju konkursmässiga om det egna kapitalet blir negativt (dvs om skulderna blir större än tillgångarna).
Och även om 2008/2009-krisen blev kort och Nordea klarade sig bra ur den så rasade Nordea-aktien kraftigt när krisen kom
...från en topp på 115-120 kr under 2007
...till en botten på 35-40 kr under våren 2009
Och när Nordea bad aktieägarna om kapitaltillskottet på 27 miljarder kr under våren 2009 erhölls det genom att nya Nordea-aktier såldes ut för 20,75 kr per st: http://www.bolagsfakta.se/pressreleaser/visa/pressrelease/92525/
Dvs
...utöver att Nordea-aktien bör värderas lågt pga bankens skakiga historik
...så finns det risk för stigande räntor de kommande åren vilket generellt sänker aktiers (inkl Nordea-aktiens) motiverade värde.
I och för sig är Riksbankens styrränta nu noll procent.
Men from början av 2016 räknar Riksbanken med att börja höja den till en nivå på 1,5% om tre år (dvs per början av 2018) enl Riksbankens huvudscenario.
Just nu får man bara en ränta på 0,62% per år om man köper "riskfria" svenska statsobligationer med en löptid på tio år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Men tex Konjunkturinstitutet räknar med följande utveckling för denna ränta de kommande åren:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Tex i tidigare blogginlägg från 27 dec 2014 beräknades snittaktiens motiverade p/e-tal till 8-13 givet några olika förutsättningar under normala omständigheter: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Bland de förutsättningarna bla:
...en långfristig statsobligationsränta på 4-6% per år
...att snittbolaget på börsen har en långsiktig tillväxt på 2-3% per år i intäkter och resultat
...att aktiens betavärde ligger på 1 (dvs att aktiens börskurs i snitt rör sig som börsen som helhet, dvs förenklat; att bolaget är "normal-konjunkturkänsligt")
Nordea-aktiens motiverade betavärde bör dock ligga klart över 1 pga att banken drabbats så kraftigt negativt i samband med kriserna under 1990-talet och 2008/2009.
Det gör Nordea-aktiens normala motiverade p/e-tal lägre än snittaktiens 8-13.
Och det gäller ju särskilt under år (som 2014) när det är goda tider.
Det motiverade p/e-talet avser ju att användas för att värdera en aktie med det nettoresultat per aktie som bolaget (eller en bank) genererar under ett normalår.
Nordeas nettoresultat per aktie på 7-8 kr under 2014 (vilket ger aktien ett p/e-tal på höga 14-15 vid börskurs 109,90 kr), kan ju hävdas vara klart högre än under ett normalår.
Eller i bästa fall kan man se det som att 2014 (långsiktigt sett över en konjunkturcykel) var ett normalår för Nordea.
Utifrån rimliga långsiktiga förutsättningar kan man räkna ut Nordea-aktiens motiverade p/e-tal mer i detalj, men säg att det förenklat hamnar på p/e 7-8.
Då blir Nordea-aktiens motiverade värde förenklat:
...p/e 7-8
gånger
...Nordeas nettoresultat per aktie 7,55 kr under 2014
= ca 50-60 kr.
Och det kan då jämföras med Nordeas nuvarande börskurs på 109,90 kr.
Dvs i så fall bör aktien falla 45-50% tills den hamnar på sitt långsiktigt "rätta" motiverade värde.
Aktieanalytikena för sin del räknar dock med att 2014 bara var det första av flera goda år för Nordea.
De har följande snittprognoser för Nordeas nettoresultat per aktie de kommande åren:
2014 (faktiskt utfall): 7,55 kr
2015: 8,57 kr (+13%)
2016: 9,13 kr (+7%)
2017: 9,51 kr (+4%)
http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/
Prognoserna är omräknade från euro med nuvarande eurokurs på drygt 9,40 euro.
För 2015 har använts ett vägt snitt av den faktiska genomsnittliga eurokursen under jan 2015 och nuvarande eurokurs för feb-dec 2015.
Nordeas kreditförluster de senaste kvartalen (omräknat med historiska genomsnittliga månadsvisa valutakurser från euro till svenska kr):
q1/2012: 1,9 miljarder kr
q2/2012: 1,8 miljarder kr
q3/2012: 2,0 miljarder kr
q4/2012: 2,1 miljarder kr
q1/2013: 1,7 miljarder kr (-13%)
q2/2013: 1,6 miljarder kr (-12%)
q3/2013: 1,5 miljarder kr (-26%)
q4/2013: 1,6 miljarder kr (-23%)
q1/2014: 1,4 miljarder kr (-17%)
q2/2014: 1,2 miljarder kr (-23%)
q3/2014: 1,0 miljarder kr (-31%)
q4/2014: 1,2 miljarder kr (-25%)
Dvs en positiv trend de senaste kvartalen.
Det har lett till följande kreditförluster för Nordea per år de senaste åren:
2012: 7,8 miljarder kr
2013: 6,4 miljarder kr (-18%)
2014: 4,9 miljarder kr (-24%)
Dvs tack vare de kraftiga nedgångarna är Nordeas kreditförluster 2014 bara drygt 60% av nivån 2012.
Och de årliga kreditförlusterna ovan innebär följande andelar av Nordeas genomsnittliga totala utlåning till allmänheten under respektive år:
2012: 0,26%
2013: 0,21%
2014: 0,15%
Dvs detta kan betraktas som långsiktigt mycket låga nivåer som långsiktigt sett kommer att ligga klart högre.
Nordeas totala utlåning till allmänheten per slutet av respektive år:
2011: 3 016 miljarder kr
2012: 2 984 miljarder kr (-1%)
2013: 3 063 miljarder kr (+3%)
2014: 3 312 miljarder kr (+8%)
Dvs ev oroväckande med ökad tillväxt för ökningen av den totala utlåningen.
Innebär allt mer vidlyftig utlåning som kommer att leda till stora kreditförluster framöver?
Man får tex hoppas att Nordea begärt stora säkerheter för lånen.
Men säkerheter behöver ej bli en räddning.
Tex lär stora delar av Nordeas säkerheter vara fastigheter och bostäder.
Vad hjälper det om fastighets-/bostadsmarknaden kraschar?
Ev tex sämre tider i Norge nu framöver pga det låga oljepriset.
I detta blogginlägg blir alltså rekommendationen återigen "spekulativt köp" för Xact Bear vid fondandelskursen 95,35 kr.
Det var den rådande kursnivån per slutet av tis 3 feb 2015.
Som nämnt i tidigare blogginlägg från 3 jan 2015 svarade bolagen för följande vikter av Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 per början av nov 2015:
1. H&M: 12,16%
2. Nordea: 10,87%
3. Ericsson: 7,50%
Atlas Copco: 7,23%
Swedbank: 6,26%
Teliasonera: 6,26%
Handelsbanken: 6,22%
SEB: 5,82%
Assa Abloy: 3,90%
Volvo: 3,89%
Investor: 3,41%
SCA: 2,89%
Sandvik: 2,88%
ABB: 2,64%
Astraeneca: 2,26%
Alfa Laval: 1,80%
Electrolux: 1,79%
SKF: 1,75%
Skanska: 1,70%
Kinnevik: 1,56%
Swedish Match 1,36%
Tele 2: 1,13%
Getinge: 1,08%
Boliden: 0,94%
Lundin Petroleum: 0,94%
Securitas: 0,80%
MTG: 0,40%
SSAB: 0,37%
Nokia: 0,20%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/95/95786_omxs30.pdf
I det blogginlägget (från 23 jan 2015) berördes bla H&M-aktiens värderingsnivå: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Även på sistone i bloggen:
...Om Teliasonera-aktien (del 1 från 2 feb 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien
...Om Teliasonera-aktien (del 2 från 3 feb 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien
I det sistnämna blogginlägget berördes även bla Atlas Copco-aktien.
Osv.
I och med detta blogginlägg har Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" i åtminstone 20 separata blogginlägg.
Länkar till alla de föregående blogginläggen i serien i tidigare blogginägg från 23 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Datum, OMXS30-indexnivån samt Xact Bears fondandelskurs vid alla de tidigare blogginläggen:
1) 8 aug 2013: OMXS30-index i 1249,22 (Xact Bear i 150 kr).
2) 2 okt 2013: 1260,24 (147,50 kr).
3) 21 nov 2013: 1290,50 (142,40 kr).
4) 20 dec 2013: 1299,54 (140,60 kr).
5) 27 dec 2013: 1334,42 (135,30 kr).
6) 28 feb 2014: 1369,13 (129,80 kr).
7) 3 mars 2014: (133,45 kr).
8) 11 mars 2014: (130,75 kr).
9) 20 mars 2014: 1360,48 (130,60 kr).
10) 24 apr 2014: 1365,27 (125,20 kr).
11) 5 maj 2014: 1360,19 (125,20 kr)
12) 16 maj 2014: 1382,14 (121,05 kr).
13) 25 maj 2014: 1392,28 (119,80 kr).
14) 30 maj 2014: 1402,08 (118,45 kr).
15) 4 juli 2014: 1399,94 (118,45 kr).
16) 27 aug 2014: 1397,18 (118,75 kr).
17) 19 sep 2014: 1421,48 (115,55 kr).
18) 25 nov 2014: 1467,36 (109,30 kr).
19) 22 jan 2015: 1523,80 (102,20 kr).
20) 3 feb 2015: 1593,42 (95,35 kr).
(Dvs även om tex detta blogginlägg publicerades under morgonen ons 4 feb 2015, så var det med utgångspunkt från OMXS30-indexnivån och Xact Bear-fondandelskursen per slutet av tis 3 feb 2015.)
Och obs tex att även om
...OMXS30-indexet hittills (tom 3 feb 2015) är +28%
...och Xact Bear hittills -36%
sedan det första blogginlägget 8 aug 2013
så var indexet kraftigt ner till 1246,56 som lägst i okt 2014.
Dvs det var under nivån 1249,22 i aug 2013 när Xact Bear började köprekas här i bloggen.
Dock negativt att
...Xact Bear inte var upp till mer än 140 kr som högst då i okt 2014 när OMXS30 var nere i 1246,56
...trots att Xact Bear var 150 kr i aug 2013 då indexnivån var högre (dvs 1249,22).
Om orsaken till det osv i det tidigare blogginlägget från 23 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Men den kraftiga nedgången i okt 2014 visar i alla fall på att svängningarna i OMXS30 kan vara stora (och därmed även i Xact Bear).
//Tillägg 5 feb 2015
Kris i Brasilien enl artikel på Bloomberg.com idag tors 5 feb 2015: http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-02-05/petrobras-now-262-billion-poorer-exposes-busted-brazil-dream
Dvs det lär ju inte hjälpa upp världsekonomin.
...Brasilien är ett stort land med över 200 miljoner invånare.
...Landets bruttonationalprodukt -0,2% i årstakt enl senaste siffror.
http://www.tradingeconomics.com/
Flaggskeppet i Brasiliens näringsliv har varit oljebolaget Petrobras.
Men det fallande oljepriset och missade produktionsprognoser flera gånger i rad har gjort att Petrobras börsvärde sjunkit
...från 310 miljarder dollar på toppen år 2008
...till nuvarande nivå under 50 miljarder dollar vid en börskurs kring 10 reais.
Bara sedan sep 2014 har aktien tappat nästan två tredjedelar.
Dessutom en korruptionsskandal kring Petrobras som gjorde att vd Maria das Gracas Foster plus fem övriga i företagsledningen fick avgå.
Det gäller inköp för 8-9 miljarder dollar som inte verkar ha gått rätt till.
Dessutom har Brasilien rekordstora budgetunderskott pga prisfall för soja, olja och järnmalm som är landets stora exportvaror.
...Landets budgetunderskott hamnade på drygt 3% av bnp under 2013.
...Men under 2014 hamnade det på 6-7%.
Kreditratingfirman Standard & Poor's har sänkt sitt kreditbetyg för Brasilien till bara en nivå över "skräp".
Som om inte det vore nog:
Vattenbrist i brasilianska jättestaden Sao Paolo pga den värsta torkan på decennier.
Torkan kan även leda till elbrist pga att vattenkraftverken inte längre kan vara igång.
Den brasilianska valutan (real eller reais) har under det senaste halvåret fallit mest bland alla stora valutor i världen.
Under förra brasilianska presidenten (Luiz Lula) under 2003-2010 gick landet som tåget drivet av en råvaruboom.
...Realen mer än dubblades
...och den brasilianska börsen sexfaldigades.
Men 2011 tillträdde Dilma Rousseff som ny president.
...Och sedan dess har brasilianska börsen tappat en tredjedel av sitt värde.
...Realen har tappat 40%.
Prognosmakare räknar med att Brasiliens bnp-förändring kan bli -0,5% under 2015.
Kanske så illa som -1,5% om det blir elransonering pga torkan.
Dessutom ligger inflationstakten i Brasilien på skadligt höga 6-7% i årstakt.
Den takten väntas öka till över 7% framöver.
Efterfrågan på lastbilar är en god indikator på konjunkturen i ett land.
...I sin q4/2014-resultatrapport (från tors 5 feb 2015) räknade lastbilstillverkaren Volvo att det totalt kommer att säljas 75 000 st tunga lastbilar i Brasilien under 2015 (-19% från 2014).
...Volvos tyska konkurrent Daimler (som gör Mercedes-lastbilar) är inte riktigt lika pessimistisk, och räknar (per fre 6 feb 2015) med att den totala försäljningen av tunga lastbilar i Brasilien kommer att förändras med -10% från helåret 2014 till helåret 2015.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/06/daimler-trucks-spar-lv-marknad-brasilien-sjunker-10-i-ar.html
Detta var alltså bolagens bedömningar av totalmarknaden för tunga lastbilar i Brasilien under helåret 2015 (dvs ej bara hur deras egen försäljning av tunga lastbilar kommer att utvecklas i landet under året.
...I Europa uppgick totalmarknaden till 228 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (-5% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 240 000 st under 2015 (+5% från 2014).
...I Nordamerika uppgick totalmarknaden till 270 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (+14% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 310 000 st under 2015 (+15% från 2014).
...I Brasilien var totalmarknaden -11% under 2014.
...Och där räknar alltså Volvo med -19% till 75 000 st 2015.
Det alltså enl Volvos q4/2014-resultatrapport från 5 feb 2015: http://www3.volvo.com/investors/finrep/interim/2014/q4/q4_2014_sve.pdf
Dvs i Europa väntas i alla fall ett hyggligt 2015 och i Nordamerika en fortsatt stark utveckling.
Men fortsatt försämring i Brasilien.
Större än alla de marknaderna är dock Kina.
...Där såldes 744 000 st tunga lastbilar under 2014 (-4% från 2013).
...Och för 2015 räknar Volvo med en fortsatt fallande totalmarknad där till 730 000 st (-1%).
Dvs fortsatt nedgång fast ännu mera dämpad jämfört med 2014.
//
//Tillägg 6 feb 2015
...OMXS30 uppe i nya toppnivån 1601,12 som högst under dagen (fre 6 feb 2015).
...Xact Bears fondandelskurs som lägst nere i nya bottennivån 94,6****0 kr under dagen.
Dvs uppgången går fort nu (vilket indikerar att den ev håller på att nå sitt slut).
Tex noteringar om tidigare toppnivåer för OMXS30-indexet (enl tidigare blogginlägg):
23 jan 2015: ny toppnivå 1540,91
26 jan 2015: ny toppnivå 1554,70
28 jan 2015: ny toppnivå 1562,54
30 jan 2015: ny toppnivå 1582,10
3 feb 2015: ny toppnivå 1594,63
Och tidigare bottennivåer för Xact Bear:
23 jan 2015: 100,40 kr
26 jan 2015: 99,10 kr
28 jan 2015: 98,25 kr
30 jan 2015: 96,30 kr
3 feb 2015: 95,10 kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de imma… [content has been truncated]